Israel-Palestina: Mahmoud Abbas pressas till förhandling

Image by Olivier Pacteau on Flickr
  • Måndag 22 Jan 2018 2018-01-22
E-post 0

USA:s beslut att skära ned biståndet till FN:s organ för palestinska flyktingar, UNRWA, med motsvarande 500 miljoner kronor har skapat stor nervositet i flera av Mellanösterns länder. Lugn och stabilitet på Västbanken, i Gazaremsan, i Jordanien och i Libanon är direkt och indirekt kopplade till de palestinska flyktingarnas välmåga – eller nöd skriver Nathan Sachar, DN, i en analys. Det ser nu ut som, vilket Sachar pekar på, att USA:s Mellanösternpolitik nu börjar utkristalliseras och finna en riktning.

UNRWA, som bildades 1948, erbjuder utbildning, hälsovård och begränsat livsmedelsstöd till flera miljoner palestinier i kring 60 flyktingläger i Jordanien, Syrien, Libanon, Gazaremsan och Västbanken. Organisationens budget, som före den arabiska våren låg på 1,3 miljarder dollar, har på senare år sjunkit och ligger nu på kring miljarden. Av detta står USA för en tredjedel.

USA:s mellanösternpolitik utkristalliseras nu mer och mer och det finns starka tecken som tyder på att USA vill sätta press på PA, den palestinska myndigheten, som Sverige erkänt som legitim stat. Press att komma till förhandlingsbordet och föra konstruktiva samtal. USA ser ut att ha hämtat in inspiration av den palestinska internationellt erkände experten på konflikten och journalisten Khaled Abu Toameh, sunnimuslimsk palestinier och uppvuxen på Västbanken. Toameh sammanfattar i två punkter den enda rimliga vägen framåt:

  • Västvärlden, eller främst USA och EU, måste finna sig i att börja ställa krav på PA för sitt biståndgivande. Att tvinga PA sakta införa demokratiska reformer och minska korruptionen. Kanske inte över natt, men sakta och försiktigt. Med ett kanske 30-årigt perspektiv. En alltför snabb “demokratisering” kan innebära dramatiska, och oönskade, resultat.
  • Det palestinska folket måste börja utbildas för fred, inte krig. Framför allt om internationellt bistånd finansierar utbildningen.

Ett annat rimligt, och effektivt, krav bör vara att pressa PA till att ratificera Camp David-avtalet. PA, eller Palestina (beroende på perspektiv) har fortfarande inte ratificerat något egentligt framförhandlat erkänt dokument som definierar landets gränser. Sverige har erkänt en stat som inte har kunnat definiera sitt eget territorium vilket i sig borde vara en folkrättslig anomali.

Sveriges generösa biståndspolitik i relationen till Palestina skulle inte stå i motsatsförhållande till att Sverige, likt USA, börjar ställa krav på den palestinske  presidenten Mahmoud Abbas att ratificera själva grunddokumentet för en förhandling. Israel har redan ratificerat Camp David-avtalet och väntar fortfarande på att Abbas låter göra detsamma.

En ratificering av detta avtal skulle även hjälpa palestinierna att driva process mot bosättningarna på Västbanken. Idag avhyser Israel endast de bosättningar som byggs på mark där det finns en motsvarande lagfaren ägare. Statligt ”ägd” mark på Västbanken, mark som ”ägs” av den palestinska myndigheten anses vara ”ingen mans land” av Israel så länge Mahmoud Abbas inte formellt genom det palestinska parlamentet ratificerar Camp David-avtalet. Genom officiellt ratificerat och därmed med fullmakt från det palestinska parlamentet anspråk på den. Någon sådan fullmakt har inte Abbas idag.

Sverige har inte på något sätt sedan 2014 pressat på för en ratificering. En ratificering som skulle ge palestinierna nödvändiga juridiska verktyg för att stoppa Israels bosättningspolitik. Sveriges biståndsfokus har istället varit att göda de krafter som, förklätt i mänskliga rättigheter, slussat bistånd vidare till organisationer som vill se en utplåning av staten Israel. Detta samarbetsprojekt upphörde dock när några av Sveriges samarbetspartners upptäckte vilka slutmottagarna var.

För att få fart på fredsprocessen skruvar USA nu åt tumskruvarna på president Mahmoud Abbas. Vilket resultat det kommer ge är svårt att bedöma men de flesta aktörer är överens om att dagens situation inte kan tillåtas fortgå.

 

Foto: Olivier Pacteau

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se