Ledarsidorna.se kan tvingas till tystnad 2019 eller som senast 2023

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

På regeringens, och inom kort på riksdagens, bord ligger idag två omfattande lagförslag om förändringar i Yttrandefrihetslagen, YGL, och Tryckfrihetsförordningen, TF. Förslag som kommer få vittgående konsekvenser om de antas i sin nuvarande utformning. Skulle dessa röstas igenom kommer jag stå inför ett val. Att lägga ned Ledarsidorna.se, att riskera att gå i fängelse eller gå i landsflykt. Dissident på riktigt, inte längre bara light-versionen.

Idag kan vissa särskilt integritetskänsliga personuppgifter publiceras på webbplatser med skydd av grundlagen. Regeringen föreslår att offentliggörande av uppgifter om till exempel lagöverträdelser, etnicitet, sexuell läggning och politisk åskådning under vissa förhållanden ska kunna förbjudas. En förutsättning för att förbudet ska gälla är att uppgifterna görs tillgängliga på ett sätt som medför att det finns en stor risk för att enskildas personliga integritet kränks, till exempel genom att publiceras i sökbara databaser. Förbudet kommer däremot inte att påverka journalisters verksamhet eller publiceringar.

Förslaget innebär att etablerad media med tillräckliga finansiella resurser eller de som har ett utgivningsbevis och staten kan granska allmänheten medan allmänheten berövas samma möjlighet. En sådan ordning strider mot tanken bakom offentlighetsprincipen. Förslaget knyts till användningen av vissa medier och inte till vilket innehåll medierna har. Detta förslag strider mot förbudet av censur och hindrande åtgärder.

Helene Bergman beskriver konsekvenserna på SVT Opinion ur ett medborgarperspektiv, du har inte längre vare sig rätt eller rimlig möjlighet att få reda på om din granne eller nye pojkvän är dömd för brott. Även journalisten Erik Hörstadius uppmärksammar detta på Expressen Debatt.

Även om lagen är utformad på ett sådant sätt att, enligt regeringen, det inte kommer att påverka journalisters verksamhet är det en alternativ sanning med stor modifikation som regeringen levererar. En liten mediaaktör, med begränsade ekonomiska resurser, eller en författare har inte de ekonomiska resurser som skulle behövas för att göra ett seriöst arbete. Om en författare skulle vilja begära ut samtliga sexualbrottsdomar mellan 2012 och 2016 skulle det, uppskattningsvis, röra sig om en kostnad på mellan 200 000 kronor upp till en halv miljon för att skriva en faktabaserad bok med kvalitet. Om författaren nu kan godkännas som mottagare. Lagförslaget begränsar små aktörer med begränsade ekonomiska resurser, som Ledarsidorna.se och låser in mycket av såväl författarskap, forskning som journalistik hos de redan idag etablerade aktörerna.

Till detta skall läggas utredningsförslaget om att viss utrikesrapportering skall falla under lagen om utlandsspioneri.  Journalistförbundet har uppmärksammat detta liksom Yngve Sunesson vid Norra Skåne . SOU 2017:70, “Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i”.

Svenska me­di­er som rap­por­terar på ett sätt som kan skada Sve­ri­ges re­la­tioner med främ­man­de makt ska kun­na dömas för utlandspioneri. Det är in­ne­börden i ett för­slag från en stat­lig ut­re­da­re­.  Ut­re­da­rens för­slag kräver ytterligare änd­ring av Tryck­fri­hets­för­ord­ningen och Ytt­ran­de­fri­hets­grund­lagen.  Föreningen Utgivarnas ordförande, tryckfrihetsexperten Nils Funcke, riktar hård kritik mot lagförslaget.

– Jag tycker inte att man ska gå in och peta i grundlagar som TF och YGL utan att det bereds på det sätt vi haft som tradition, det vill säga genom en parlamentarisk kommitté. Att vi här har att göra med en ensamutredare är nog för att man ska avvisa det här förslaget. Det tyder på en lite slapp inställning till grundlagarna, säger Nils Funcke till Journalisten.

Även om de exempel som utredaren tar upp, att det främst berör militär personal, blir lagen tillämplig även för civila sektorer. Som biståndssamarbeten. Förslaget är i allra högsta grad tillämpligt på den nyhetsbevakning om bland annat relationerna till Polisario och Palestina som Ledarsidorna.se genomfört de senaste åren. Med i praktiken kirurgisk precision.

Bestämmelsen i 20 kap. 3 § BrB om straffansvar vid brott mot tystnadsplikt utvidgas så att den även omfattar röjande av uppgifter av hemlig natur i ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Detta alldeles oavsett om uppgiften är hemlig enligt bestämmelse i svensk lag eller annan författning. Avgörande är att uppgiften skulle ha omfattats av sekretess om den förekommit i allmän verksamhet. Utvidgningen innebär att röjanden som inte är tillräckligt allvarliga för att bestraffas enligt våra förslag till nya brott i 19 kap. BrB ändock kan träffas av straffansvar.

Skrivningen  “Utvidgningen innebär att röjanden som inte är tillräckligt allvarliga för att bestraffas enligt våra förslag till nya brott i 19 kap. BrB ändock kan träffas av straffansvar” innebär, i den kontext som utredaren presenterar, att det räcker med att Sveriges relationer med andra länder påverkas på något sätt. Även om uppgifterna isolerade i sig inte är hemliga utan även ett arbete med öppna källor som grund kan, om det presenteras, bli straffbart om sammanställningen kan bedömas som hemlig eller skada relationerna med främmande makt eller en grupp av länder eller intresseorganisationer. Det är allmänt känt att världens underrättelsetjänster arbetar kanske främst med öppna källor mer och mer. Öppna källor som blivit allt mer viktiga, och värdefulla, med internets framväxt.

Även tvångsmedel, i form av avlyssning av till exempel journalisters olika arbetsredskap och bostads- samt arbetsmiljöer kan komma ifråga:

Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar, och intresset av en effektiv och ändamålsenlig straffrättslig reglering, bör det finnas samma möjligheter att tillgripa hemliga tvångsmedel – dvs. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning – vid misstanke om ett uppsåtligt brott av nu aktuellt slag som vid andra jämförbara brott i 19 kap. BrB

Regeringens utredare har lagt fram denna grundlagsändring utan för­ank­ring i en par­la­men­ta­risk beredning vilket är ovanligt. Ef­fekterna av  för­sla­gen skulle bli långt­gå­en­de. Utredaren har inte i utredningen kunnat exemplifiera med konkreta exempel om problem tidigare uppstått eller heller givit någon som helst till­freds­stäl­lan­de för­klar­ing till var­för det långtgående för­sla­get läggs fram. Inte heller är utredaren helt tydlig med vilka konsekvenser som ett professionellt användande av öppna källor renderar i. Som den metodik som Ledarsidorna.se tillämpar. Miss­för­hål­lan­den kommer inte kunna lämnas till svenska jour­na­lister efter­som även med­de­lar­fri­heten en­ligt för­sla­get skulle in­skrän­kas eller upphävas.

Det grundlagsskydd som omgärdar en journalists arbetsverktyg skulle upphävas då det räcker med misstanke.

Ledarsidorna.se rapportering om till exempel det svenska biståndet till Palestina skulle vara omöjlig då bistånd faller under termen “fred och säkerhet” i detta fall. Biståndspolitik är i allra högsta grad ett utrikespolitiskt verktyg. Rapporteringen om hur europeiska biståndsmedel, under svensk ledning, gått till andra ändamål än som de övriga givarländerna avsåg uppfyller definitionen ”påverkar relationen med främmande makt”. Och skulle då möjliggöra för i det här fallet Sidas generaldirektör  eller utrikesministern att fängsla mig. På samma sätt som rapporteringen om turerna kring Sveriges aviserade erkännande av Västsahara.  Där vet jag från primärkällor att några av artiklarna, på engelska, uppmärksammades av bland annat Frankrikes inrikesminister som insåg vad Sverige var på väg att genomföra. Det kom att påverka Frankrike och andra länders förhållningssätt mot Sverige i ministerrådet.

Trots att alla de artiklarna uteslutande baserades på öppna källor blev effekten att de skulle kunna anses vara brottsliga i den föreslagna lagens mening.

Hade inte artiklarna skrivits och publicerats finns det en risk att vi fortsatt slussat ekonomiska medel vidare till organisationer som PBA, det palestinska advokatsamfundet, som inte tillåter palestinier att ha kontakt med israeliska medborgare eller myndigheter. En organisation med säte i Gaza City och som står Hamas nära. Vi hade även kanske erkänt Västsahara och därmed givit företrädare för Polisario diplomatisk status. Polisario utgör idag en av de primära rekryteringskällorna för Al Qaida in Mahgrib, AQiM och IS-trogna Boko Haram. Polisario har, enligt EU:s antikorruptionsmyndighet OLAF, förskingrat 100-tals miljoner i biståndsmedel i samarbete med Algeriet.

Denna form av rapportering, som påverkar vår relation med främmande makt, skulle rymmas inom det som kommer bli klassat som utlandsspioneri. Straffet skulle kunna bli allt mellan fyra år och livstid om det skulle klassas som grovt (BrB 19:5-6 men även BrB 19:10).

Ingen tidigare regering och inte heller riksdag då den ena utredningen har en enig parlamentarisk representation, inklusive Sverigedemokraterna, har någonsin tidigare lagt fram så pass vittgående förändringar i yttrande- och meddelarfriheten. Det är ett ödets ironi att dessa ingrepp läggs fram under samma mandatperiod som Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. Det kommer inte finnas anledning att fira fler jubileer om dessa förändringar går igenom. Går dessa igenom i sin föreslagna form kommer Ledarsidorna.se försvinna eller sakta tyna bort. Det mesta genomfört av dagens riksdag utan egentlig debatt eller dialog med väljarna.

Det finns idag en överhängande risk att Ledarsidorna.se vare sig blir bättre eller mer än så här. I bästa fall blev vi kanske en fotnot i den svenska mediehistorien.

 

 

 

Redaktörens kommentar

En regeringsföreträdare från ett land i Mellanöstern, som är väl förtrogen med svenska förhållanden och svensk politik och med starka band samt en stor kärlek till Sverige, brukar alltid när vi råkas i olika sammanhang hälsa på mig med orden

“Ah, Mr Westerholm. Still alive! In the culture and region I come from someone would have put a bullet in your head already. How nice to see You”!

Ord som jag påminns om från tid till annan. Aldrig tidigare har läsarstödet varit viktigare än nu. Om dessa lagar går igenom är jag idag osäker på om vi kan arbeta vidare.

“Ah, Mr Westerholm. Still alive! In the culture and region I come from someone would have put a bullet in your head already. ……..

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.