Turkiets attacker mot Kurdistan påverkar den svenska valutgången

Photo by Kurdish Struggle on Flickr
  • Tisdag 23 Jan 2018 2018-01-23
E-post 0

Vid mötet i FN:s säkerhetsråd stod läget i Afrin i norra Syrien, såväl som i de inringade oppositionsfästena Idlib och östra Ghouta, på dagordningen. Men det blev inget fördömande av Turkiets militärinsats, som hittills krävt nästan 80 liv rapporterar DN. Attackerna mot kurderna kommer få svenska inrikespolitiska konsekvenser.

Iran och Turkiet har sedan länge fört samtal för att tillsammans slå mot de kurdiska självständighetsrörelserna. Reuters rapporterade tidigare om att den turkiske presidenten Tayyip Erdogan ser en effektivare bekämpning av det turkiska PKK och dess iranska motsvarighet PJAK skulle bli möjlig om de två länderna samarbetade. I detta spel såg det redan från början ut, vilket bekräftas idag, att kurderna kommer dra kortaste strået.

Inte heller Sverige har enskilt agerat mot den turkiska regeringen. Av flera skäl. Dels har Turkiets president Erdogan nu hotat med att ensidigt skicka tillbaka dryga tre miljoner flyktingar till Syrien, dels har Sverige sedan långt tidigare rört sig mot axeln Doha-Teheran-Ankara utrikespolitiskt.

Att regeringen Löfven redan när den tillträdde 2014 hade närmare relationer till AKP och Brödraskapet stod klart med avslöjandena kring fd bostadsminister Mehmet Kaplans relationer till turkiska AKP samt än extremare organisationer som ”de Grå vargarna”. Tydligt islamistiska och lika tydligt i mer eller mindre fasta partnerskap med Muslimska Brödraskapet. Relationer som Sverige mycket väl kan komma att bidra till att fördjupa med Sveriges relativt nyöppnade ambassad i Beirut. Irantrogna Hizbollah samt företrädare för såväl Iran som palestinska Hamas har redan börjat inledande samtal om samarbete med Beirut som bas. Samarbetet spänner från gemensam utbildning till finansiellt samarbete.

Inrikespolitiskt, men även internt socialdemokraterna, kommer Sveriges låga profil få efterverkningar i valet 2018. Socialdemokraterna har av tradition haft en stark bas i den kurdiska diasporan som är en stark grupp. Sverige har en särställning inom den kurdiska diasporan där mycket av den kurdiska litteraturhistorien sammanställdes i Stockholms förorter under 1980-talet med svenskt bistånd. I grunden har kurder en positiv bild av Sverige som gav dem skydd under lång tid från turkisk repression. En repression som är långt ifrån över.

Sveriges Radio har ett djupgående reportage om hur Turkiet kartlägger exil-kurder. I reportaget redogörs för hur regimen kartlägger Gulen-rörelsen men kartläggningen, och bevakningen, omfattar även kurder och även om UD har protesterat och Säpo gör vad de kan vittnar många turkar, och kurder, i diasporan om känslan av att vara övervakad. Men får inget stöd från den svenska staten i egentlig mening.

Socialdemokraternas balansgång fram till valet blir inte lätt. Det enda parti som öppet stödjer kurderna idag är Sverigedemokraterna som tidigare gått ut med att de välkomnar ett fritt Kurdistan. Att de kommer stå i första ledet och välkomna detta tyder på att Sverigedemokraterna i allra högsta grad är ett parti som alla andra. Identitetspolitiken slog igenom med full kraft. En tydlig flirt med en stor kulturellt och nationalistiskt urskiljbar väljargrupp. Socialdemokraterna är i stor utsträckning bakbundna i relation till denna väljargrupp, kurd-svenskarna, av dels att vara följsamma med FN:s säkerhetsråd och EU:s avvägningar. Ingen vill se en ny flyktingkris i det krigströtta Syrien, men regeringen riskerar – med ett allt för starkt fördömande – relationen till den nya axel som den svenska Mellanösternpolitiken vilar på. Doha – Teheran – Ankara.

Flera riksdagsledamöter men även ministrar vilar tungt på kurderna som väljare. Peter Hultqvist är en men även Morgan Johansson har byggt sin politiska plattform på ett stort engagemang i den kurdiska saken. Väljare som nu kan känna sig svikna.

Nya vänner i utrikespolitiken brukar innebära att de gamla överges. Att sedan några av de gamla, som kurderna, utgör en stor väljargrupp för regeringen är sannolikt ingenting som togs in i ekvationen från början. Och timingen kan sannolikt inte vara sämre när vi nu går in i valåret 2018. Där varje röst räknas. Även svensk-kurdernas.

Foto: Kurdishstruggle

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se