Våldsmonopolet vi betalar för är det våldsmonopol vi förtjänar

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Under söndagskvällen besökte vice statsminister och Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin SVT:s Agenda för att diskutera den ökade otryggheten i Sverige och den svartmålning av Sverige hon menar pågår inom politiken. Lövin tycks dock vara förföljd av otur och olycklig timing samtidigt som situationen inom polisen blir allt mer ansträngd.

– Folk tror att Sverige håller på att kollapsa, och det stämmer inte, säger Lövin.

Strax innan vice statsministern satte sig i studion ägde någon form av detonation rum i anslutning till en restaurang i en kontorsbyggnad i Rosengård. Polisen larmades till en kontorsbyggnad vid Rosengårds centrum strax före klockan 21.00. Väl på plats upptäckte polisen skador på fasaden på en kontorsbyggnad. Natten till söndagen rapporterades om ytterligare ett mord i Helsingborg. Vice statsministern tycks vara förföljd av otur då hon försökte få ut samma budskap, den stora bilden, i partiledardebatten i riksdagen samtidigt som flera skjutningar från olika platser i Sverige rapporterades. Att vapen blir allt mer vanligt på gatorna styrktes under söndagen då en 25 årig man greps för snatteri av godis till ett värde av 33 kronor. Mannen visade sig vara beväpnad med ett handeldvapen.

Samtidigt polariseras debatten om hur militären skall nyttjas för den inre säkerheten och där finns olika perspektiv. Det finns de som säger att det inte idag är möjligt rent lagtekniskt vilket är fel. Möjligheterna till samverkan mellan polis och militär finns redan i Lag (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning.

Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen får begära sådant stöd om

  1. stödet behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott,
  2. ingripandet kräver resurser av särskilt slag som varken Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen har tillgång till
  3. och regeringen har lämnat sitt medgivande.

Det skulle kunna innebära skydd av religiösa byggnader, underrättelsetjänst, övervakning eller annat. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman underströk dock att det handlar om situationer när polisen själv inte har nog resurser, ytterst terrorbekämpande situationer. Men gummiparagrafen, den som ger polisen och regeringen flexibilitet, är formuleringen

kräver resurser av särskilt slag som varken Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen har tillgång till

Resursbristen inom polisen i form av poliser i yttre tjänst för att ”frysa läget” eller att stabilisera en situation är vida känd och det finns därmed ett utrymme redan idag att förstärka polisen med adekvat utbildad personal. De försvarsmaktsanställda som ska användas i denna form av samverkan måste genomgå en polisiär utbildning som beräknas ta mellan en och två veckor. Den omfattar polislagen, våldsanvändning, proportionalitetsprinciper och annat som styr polisens handlande ute på gatan.

Stockholmspolisen, för att ta ett exempel, bemannar idag endast upp mellan 55 och 65 procent av turlagen, det vill säga skiften, som arbetar i yttre tjänst. Polisen har sedan 2010 sett en ökning av de förtida uppsägningarna av personal under 40 år med 515 procent samtidigt som nettotillväxten av nyutexaminerade poliser inte beräknas vända före 2021. 2021 kommer de första poliserna från den nya polishögskolan i Malmö börjar komma ut i yttre tjänst. 2017 var nettoförlusten 248 poliser när pensionsavgångar hade räknats bort.

En annan variant är att på sikt återinföra en kommunal poliskår, poliser med kortare utbildning. Följande tog jag upp för endast ett halvår sedan i ”Den fiktive statsministerns sommartal”:

Regeringen kommer intervenera i lönesättningen genom ett generellt lönepåslag för polispersonal i yttre tjänst samt de som utreder vålds- och vardagsbrott om 4 000 kronor per månad. Finner riksdagen att jag gjort mig skyldig till ministerstyre och avsätter mig för detta är det en avsättning jag bär med viss stolthet

Under 2018 kommer omdisponeringar ske i statsbudgeten för att kommunerna skall kunna anställa centrumvakter i den omfattning som krävs för att upprätthålla allmän ordning. Dessa ordningsvakter kommer i förlängningen anställas av kommunerna men med full statlig finansiering och under arbetsledning av polis. Frågan kommer att snabbutredas för att nå effekt under andra halvåret 2018

En utredning, samt tillhörande pilotprojekt som startar under hösten, om lokala eller regionala poliser kommer att sättas igång direkt efter helgerna. Dessa regionala eller lokala poliser kommer ha en kortare utbildning än den nationella och skall på sikt ersätta eller komplettera de ordningsvakter som nu sätts ut. Statens, eller vårt gemensamma skydd i form av våldsmonopol, måste ta tillbaka den yta som idag ockuperas av andra.

Passagen om löneförstärkningen kommer bli i allra högsta grad aktuell. Trots löften om kraftiga lönehöjningar för 2019 uteblev dessa i förhandlingarna med facket. Löneökningarna för polisen hamnade på  5,4 procent under en tvåårsperiod.

Det vill säga, polisen får en sämre löneutveckling än förväntat trots löften om motsatsen.

Ledarsidorna.se källor inom polisen vittnar om förestående massuppsägningar i protest mot den förda personalpolitiken och skrivelser om situationen har börjat skickas från enskilda polismän in till justitieminister Morgan Johansson (S) som därmed inte kan vara omedveten om utvecklingen inom poliskåren. Vi har det våldsmonopol vi betalar för. Vi får det våldsmonopol vi förtjänar.

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.