Våldtäktsboken av Ann Heberlein

Ann Heberlein. Photo by Wilmarsgard.
  • Tisdag 23 Jan 2018 2018-01-23
E-post 0

Våldtäkt och Kultur av Ann Heberlein.

Några veckor innan jag fyllde tjugoett blev jag våldtagen i en lägenhet i Malmö. Nej, det förstörde inte mitt liv, men erfarenheten av att ha blivit våldtagen har satt spår i mig, påverkat min uppfattning om mig själv och mitt värde, skadat min tillit till andra. Trots att det förflutit trettiofem år sedan jag blev våldtagen känner jag fortfarande ett visst obehag när jag befinner mig i stängda utrymmen med män jag inte känner, som i en hiss, en tunnelbanevagn, ett kontor. Jag polisanmälde aldrig mannen som våldtog. Det ångrar jag idag – mannen som våldtog mig gav sig nämligen på andra kvinnor efter mig. Kanske hade jag kunnat förhindra det om jag anmält?

Den första text jag publicerade, på Sydsvenskans kultursida hösten 2002, handlade om synen på våldtagna kvinnor. Då var min dotter nyfödd och känslan av att jag var tvungen att göra något för att skydda henne var starkare än något annat. I år fyller hon sexton år och är en ung kvinna. Det är ingen överdrift att säga att våldtäkterna ökat explosionsartat under hennes livstid.

 På kort tid har inte mindre än fyra misstänkta gruppvåldtäkter utomhus rapporterats i Malmö. Modus operandi är liknande i samtliga fall: En ensam kvinna överfalls av en grupp män utomhus. Malmö är dessvärre inte unikt – överfallsgruppvåldtäkter utomhus har rapporterats från flera svenska städer de senaste åren. Inte konstigt att kvinnor uppger en ökad känsla av otrygghet. Enligt NTU  oroar sig 29 procent av befolkningen för den ökade brottsligheten i Sverige. Det är en ökning med fyra procent sedan förra året. 30 procent av kvinnorna är så otrygga att de tvekar inför, eller avstår, från att gå ut i sitt bostadsområde på kvällen.

Kvinnornas oro är inte obefogad. Det finns goda skäl till den upplevda otryggheten, vilket BRÅ:s  halvårsstatistik över anmälda brott 2017 visar.  Enligt den har våldtäktsanmälningarna ökat med hela fjorton procent under 2017. Det anmäldes 3430 våldtäkter första halvåret 2017. Det är detsamma som 19 våldtäkter per dygn – att jämföra med 17 våldtäkter per dygn 2016 (totalt 6720 våldtäkter under hela 2016). Enligt BRÅ har antalet anmälda våldtäkter ökat stadigt mellan 2007 och 2016 – med 41 procent. Ökningen kan delvis förklaras med att lagstiftningen angående våldtäkt ändrades 2013, men det förklarar knappast hela den enorma ökningen.

Det är också ytterst allvarligt att regeringen varken tar kvinnors oro eller den kraftiga ökningen av anmälda våldtäkter på allvar. Varför reagerar man inte? Varför tillsätts inte en våldtäktsutredning med uppgift att ta reda på varför våldtäkterna ökat? Tvärtom har regeringen in i det längsta förnekat att våldtäkterna ökat – vem minns inte Ylva Johanssons häpnadsväckande påstående om att antalet våldtäkter ”is going down and down and down” i amerikansk tv? Jag vill inte vänta på att regeringen tar tag i frågan. Frågan är alltför viktigt för det. 

Därför har jag ägnat min lediga tid under några månader åt att begära ut och läsa våldtäktsdomar som avkunnats mellan 2012 och 2017 vid samtliga svenska tingsrätter. Jag vill veta vem som begår våldtäkterna, var de sker, vilka omständigheterna är, hur de anklagade resonerar. Det är djupt deprimerande läsning. Jag kan urskilja en del mönster – sociala medier, alkohol och kulturkrockar. I chockerande många våldtäkter av barn och unga kvinnor är sociala medier en komponent – flickan har fått kontakt med mannen via instagram eller kik, chattat och, aningslöst, stämt träff. I nästan samtliga fall jag tittat på är alkohol inblandat. Ibland är offret svårt berusat, ofta är både offer och förövare påverkade av alkohol. Det tredje återkommande temat är kulturkrockar: Männen som våldtar uppger att kvinnan ”betett sig som en singelkvinna”, ”skickat ett hjärta på facebook”, ”kramade mig när vi sågs”, ”gav mig en sådan där blick, du vet”: beteenden som enligt en gängse uppfattning inte tolkas som sexuella inviter tas som intäkt för att det är fritt fram.

Ja. Det finns våldtäktsmän i alla åldrar och ur alla sociala grupper. Dock sticker män från ett antal länder ut i anmälningarna. Oproportionerligt många afghaner, statslösa palestinier, somalier, eritreaner, syrier och irakier förekommer i dessa sammanhang. Det material jag undersöker bekräftar alltså tidigare studier från BRÅ som påvisar en kraftig överrepresentation av män från Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien vid sexualbrott. Det är extra markant vid gruppvåldtäkter, överfallsvåldtäkter och våldtäkter av pojkar.

Arbetet med att analysera våldtäktsdomarna från 2012 och framåt är påbörjad. För att kunna färdigställa en rapport som uppfyller krav på vetenskaplighet behöver jag tid – och tid kostar pengar. Dessutom bör min analys och mina slutsatser fackgranskas, vilket också kostar. Min ambition är att skriva en bok på temat våldtäkt och kultur – en bok som är vederhäftig och saklig: En bok som inte kan avfärdas.

En bok som kan leda till förändring – det är nämligen först då vi analyserat och definierat ett problem, först när vi har fakta, som vi kan föreslå och vidta verkningsfulla åtgärder. Allt för att så få kvinnor som möjligt ska behöva dela min erfarenhet av att bli våldtagen.

 

 Ann Heberlein

 

Gör boken Våldtäkt och Kultur möjlig via Kickstarter.  

Då många domstolar endast medger utlämning av papperskopior på domar och förundersökningsprotokoll vilket de kräver ekonomisk ersättning för krävs resurser för att möta dessa krav. Vid ett antal domstolar fordras att man personligen kommer dit för att hämta ut material, vilket medför kostnader.

Totalt rör det sig om över fyratusen enskilda rättsfall. Kapitalet behövs även för att säkerställa såväl juridisk tolkning utöver domarna samt en fackgranskning, vilket är av största vikt i ett projekt som strävar efter att hålla högsta tänkbara vetenskapliga nivå. Dessutom finns ett behov av en forskningsassistent under tre månaders tid.

Om “Den Banala Godheten” var 2017 års viktigaste bok tillsammans med Tino Sanandajis “Massutmaning” och Lars Åbergs “Malmö – Framtidsstaden” så kommer Våldtäkt och Kultur bli en av 2018 års viktigaste böcker inför valspurten. 

Stöd arbetet för att vi skall kunna sätta agendan i valet 2018.

Länken till Kickstarter hittar du här. Och här. 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se