LO och A-kassorna kan komma att förstärka kommunernas socialbudgetar

Image by Victor Camilo on Flickr
  • Måndag 26 Feb 2018 2018-02-26
E-post 0

Regeringen har tillsatt en utredning för att bland annat undersöka möjligheten att inkludera fler på arbetsmarknaden i arbetslöshetsförsäkringen, rapporterar SR Ekot. Ersättningsnivåerna varierar i dag mellan olika socialförsäkringar, exempelvis sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Ylva Johansson utesluter inte en samordning i framtiden. En samordning som kan få förödande konsekvenser för sammanhållningen i LO-kollektivet.

– Det finns med i direktiven att titta på samordning mellan arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Och att också säkerställa att man inte får oönskade incitament mellan de två trygghetssystemen.

– Det ska bli enkelt, alla typer av anställningar ska kunna räknas samman, för vi vet att folk har olika typer av anställningar, och fler ska kunna omfattas av försäkringen, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) till Ekot.

Det finns en stor fara för LO-kollektivet i den utredning som nu genomförs om de inte är vaksamma. Att den upparbetade A-kassan, arbetslöshetsförsäkringen som byggts upp av LO-kollektivet gemensamt, kommer att konfiskeras och omfördelas till de som inte har varit med och byggt upp denna. I detta ligger även ett brist jämställdhetsperspektiv.

Omfördelningen kommer i praktiken ske från lågavlönade kvinnors upparbetade A-kassor till de ensamma män som kom under flyktingkrisen till Sverige och som inte etablerar sig på arbetsmarknaden eller bidrar till dessa A-kassor i någon egentlig omfattning.

Av dessa män är femtio procent i sysselsättning eller arbete efter nio år. Vissa kommer aldrig att etablera sig på arbetsmarknaden i egentlig mening heller utan kommer på sin höjd ha kortare deltidsanställningar med längre perioder av arbetslöshet emellan. Andelen arbetslösa som har rätt till ersättning har sjunkit kraftigt de senaste tio åren, från 64 procent 2007 till drygt 37 procent 2016. En förklaring är att fler arbetslösa har svag anknytning till arbetsmarknaden och inte har kunnat arbeta tillräckligt mycket för att kunna få ersättning. En annan förklaring är att försäkringen inte är utformad för att möta dagens arbetsliv där fler går in och ut ur arbete. En tredje förklaring är att anslutningsgraden sjunker. Färre väljer att ansluta sig till de solidariskt finansierade A-kassorna och därmed bidra till finansieringen.

Dock är dessa A – kassor välfyllda idag men det kan komma att förändras inom bara ett par år. När, inte om, lågkonjunkturen slår till kommer vi kunna se hur svenska byggnadsarbetare går arbetslösa medan framför allt balter, polacker och andra öststatsmedborgare som etablerat sig på den svenska byggarbetsmarknaden fortsatt får jobb. Till lägre löner än de svenska kollektivavtalen.

Om regeringen avser att lätta på den last som det ekonomiska biståndet utgör i kommunernas social- och omsorgsbudgetar genom att omfördela de ekonomiska resurser som LO-kollektivet byggt upp gemensamt kan det leda till en palatsrevolution inom socialdemokraterna.

Att ge de som aldrig varit med och byggt upp A-kassorna del av dessa utan att fråga LO-kollektivet om lov innan.

Det finns skäl att åskådliggöra hur centrala värden som A-kassan representerar genom att citera Hans Karlssons tal till LO-kongressen 1996.:

 

Tänk er ett köksbord. Runt bordet sitter fjorton smeder. Det är alla smeder i samma stad. De är upprörda över de låga lönerna. Det räcker inte till mat till barnen.

Runt bordet lovar de varandra att ingen ska arbeta längre för en lön lägre än 22 öre i timmen. Och att ingen av dem ska arbeta på söndagar.

Runt köksbordet bildade de, just då, sin första fackförening.

På bordet lägger alla 25 öre i den tomma kakburken. För de förstår alla att de måste spara pengar för att stå starka om de ska kunna tvinga arbetsgivaren att acceptera deras krav.

Kakburken är deras första strejkkassa.

Men en av de fjorton är ändå osäker. Han har inget arbete och tycker att kravet på 22 öre är för högt. De andra måste nöja sig med mindre. Annars kommer han inte att få något arbete.

Då tar en av de övriga och ställer sin tomma kaffekopp mitt på bordet. I den lägger alla en krona. Det räcker till en veckas lön för den som inget arbete har.

Den urdruckna kaffekoppen är deras första arbetslöshetskassa.

De tar ett brevpapper och skriver ned sina krav och går alla nästa dag till sina arbetsgivare och kräver att de ska skriva under deras vill- kor. Arbetsgivarna accepterar 20 öre i timmen och de skriver alla på.

De har genomfört sin första förhandling. Och brevpappret är deras första avtal.

Det är detta som är en fackförening, löftet till varandra om priset och villkoren för vårt arbete. Och insikten om att vi bara kan nå detta om alla är eniga. Och att vi tillsammans måste ha ekonomiska resurser för att kunna skydda detta löfte till varandra.

Det är det, kongressdeltagare, som vi gör i facket. Vi lovar varandra.

Foto: victorcamilo

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se