Censurgrundlagen kan hejdas

Faksimil från sidan FreePress.net.
  • Måndag 19 Feb 2018 2018-02-19
E-post 0

I frågan om de förestående inskränkningarna i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen blir det allt tydligare att ett i praktiken enigt konstitutionsutskott, Sverigedemokraterna är det enda parti som reserverat sig, att tankarna på att undanhålla stora delar av medborgarna information är tydliga. Lika tydligt är att inte alla partier tycks vara insatta i frågan. Centerpartiets representant skyller förändringarna på en förändring i de europeiska datalagstiftningarna vilket är en direkt felaktig tolkning.

Varje land är suveränt i regleringen av sin yttrande- och tryckfrihet. Detta har KU kommit fram till i ett flertal utredningar då yttrande- och tryckfriheten ingår i själva principerna för Sveriges statsskick och ej omfattas av EU -rätten. Yttrandefrihetskommittén, Ju 2003:04, kom fram till följande:

KU har som exempel på ”principerna för statsskicket” pekat på den fria åsiktsbildningens betydelse för det svenska statsskicket och sagt att det inte är möjligt att överlåta beslutanderätt som ”väsentligt rubbar” de tryck- och yttrande- frihetsrättsliga principer som bär upp den fria åsiktsbildningen. De principer som nämns av utskottet är offentlighetsprincipen, meddelarfriheten, förbudet mot censur, skyddet av uppgiftslämnare och ansvarighetssystemet.

I flertalet dialoger den senaste veckan och del av motsvarande med KU-ledamöter, via meddelandefunktionen på Twitter och Facebook, utstrålar en elitism i förhållande till medborgarna. Osäkerheten är dessutom stor om vad lagen kommer innebära. Tydligast blir detta i detta citat från en av de tyngsta ledamöterna när denne pekar på att

Syftet är att det ska göras en samlad bedömning av registret som granskas och då ska olika faktorer vägas in såsom målgrupp, uppgifternas karaktär, sökfunktionernas utformning mm.

Användandet av begreppet ”målgrupp”, eller vilka medborgare som skulle vilja söka i vilka register tyder på att viss specifik information skall försvåras att söka efter för vissa medborgar- och väljargrupper. Censur är ett annat, kanske mer passande, samlingsbegrepp. Att väga in om sökfunktionerna är lätta eller svåra att använda i ett beslut om en databas skall förbjudas eller inte tyder även det på att KU och regeringen önskar försvåra för medborgarna att söka information i så stor utsträckning som möjligt.

En databas med svårarbetad sökfunktion har större överlevnadsmöjighet i framtiden än en som är anpassad med väljarnas informationsbehov.

Konstitutionsutskottet är dessutom fullt medvetna om att de nu inför ett klassamhälle i fråga om tillgång till information. Att statsjänstemän, politiker och vissa journalister kommer utgöra en elit med lagreglerad tillgång till mer information än vad den vanlige väljaren får tillgång till. Detta bekräftas av en av KU-ledamöterna som menar att

”det är inget nytt”.

Ett annat argument som används av ledamöterna är att “detta är inte censur, det är bara en begränsning av tillgängligheten”. Begränsning av tillgång till information är den naturliga effekten av censur.

Som majoritetsförhållandena i riksdagen ser ut kommer Sverige ta ett stort steg mot ett samhälle fullt av likriktad information. Tiden är för kort för att hejda utvecklingen genom partiinternt arbete, att förändra partilinjerna. Inget parti har heller frågat sina medlemmar i egentlig mening. Den inskränkning som riksdagen nu kommer besluta om är ett påfund av riksdagsledamöterna själva. Bakom ryggen på väljare och partiaktiva.

Det finns dock en öppning för att vända utvecklingen. Det går att hålla en folkomröstning i saken enligt Regeringsformens 8 kapitel, 16 §:

16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. 

Yrkandet ska inte beredas i utskott.

Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning.

Sverigedemokraterna är det enda parti som reserverat sig mot lagförslaget och kontrollerar idag 46 riksdagsmandat, eller mer än tio procent av ledamöterna. Det innebär att de kan yrka på en votering i kammaren om folkomröstning i direkt anslutning till när kammaren fattat beslut om inskränkningarna i YGL och TF.

Riksdagen äger inte  rätt att gömma undan yrkandet i ett utskott eller på annat sätt obstruera utan måste gå till votering. Vid voteringen om det skall hållas en folkomröstning eller inte räcker det med att 117 ledamöter röstar för. Utöver de mandat Sverigedemokraterna kontrollerar krävs därmed ytterligare 71 ledamöter.

Det är inte rimligt att anta att socialdemokraterna kommer rösta för en folkomröstning. Det är regeringen som lagt propositionen och utan en regering finns inga propositioner. Moderaterna i KU driver på hårt för att grundlagsförändringarna genomförs. Inte heller är det sannolikt att moderaterna kommer att rösta för en folkomröstning om inte Ulf Kristersson beslutar sig för att släppa rösten fri och inte använda sig av partipiskan. Hur MUF, Moderata Ungdomsförbundet, agerar kommer bli avgörande för hur moderaterna ställer sig till partipiskan. Hanif Bali är ett exempel på en riksdagsledamot som rimligen borde motsätta sig de inskränkningar som hans partikamrat Andreas Norlén talar sig varm för i KU.

Moderate riksdagsledamoten Hanif Bali är däremot mycket tydlig i var han står.

Sverigedemokraterna skulle med detta framstå som det mest frihetliga partiet av de tre stora medan moderater och socialdemokrater skulle framstå som de mest totalitära och repressiva i relation till den egna befolkningen.  Den politiska kartan skulle ritas om över natt. Något som skulle förstärkas då såväl moderater som socialdemokrater med stor sannolikhet skulle vilja neka väljarna en folkomröstning. Hur MUF och de övriga ungdomsförbunden kommer reagera på det återstår att se.

Av Gösta Bohmans frihetsideal finns inte längre ett spår kvar av inom moderaterna. Moderaternas Andreas Norlén, ordförande i KU, driver på hårt i KU för att den nya mediegrundlagen ska gå igenom. Ulf Kristersson har inte givit några andra indikationer.

De som har något att vinna på att byta position är främst de mindre partierna, även Miljöpartiet. Såväl MP som Liberalerna har i sin partikultur starka frihetliga ideal men balanserar idag på riksdagsspärren. De skulle tjäna på att gå emot sina respektive dominanter, S och M, och markera sitt oberoende. På samma sätt genomsyras C av starka liberala strömningar som inte rimligen går ihop med den repressiva syn som ett i praktiken enigt KU har i relation till fri press och medborgare. De elitistiska inslagen bland KU:s ledamöter, och det tysta samförståndet samt slutenheten är anmärkningsvärda och leder tankarna till olika historiska politbyråer.

Stefan Löfven står inför en mardröm om riksdagen lyckas samla 117 röster för en folkomröstning. En folkomröstning om införandet av censur som genomförs på valdagen. Ett förslag med hans namn på, kommer med viss lätthet kan associeras till socialdemokraterna. Det var han som statsminister som lade propositionen. Inte någon annan. Enda möjligheten han har att komma undan den sammanblandningen är att dra tillbaka propositionen innan den går till kammaren för votering.

Väl i kammaren kan, om Sverigedemokraterna utnyttjar lagrummet som finns i Regeringsformen, utvecklingen av valrörelsen helt förändra karaktär. Och då är det inte orimligt att anta att socialdemokrater och moderater kan bli de som utmålas som demokratins fiender eftersom bland annat Publicistklubben, Journalistförbundet och Tidningsutgivarna kraftigt motsätter sig den proposition som regeringen lagt och som moderater och socialdemokrater talar sig så varm för i KU.

En värme och ett engagemang som osökt leder tanken till att det inte funnits någon opposition i riksdagen i egentlig mening de senaste åren. Att det, ur ett frihetligt perspektiv, är av mindre betydelse om det är S eller M som sitter vid makten.

Synen på individens frihet och neka medborgarna lika möjligheter eller rättigheter att ta del av offentlig information förenar de två statsbärande partierna i en och samma uttalade vilja.

 

 

 

Redaktörens tillägg:

Att ledarsidorna.se behöver skriva en sådan här artikel är i praktiken ett underkännande av de sex stora redaktionernas prestation men även ett underkännande av alla de experter till statsvetare som dessa redaktioner brukar kalla in. Statsvetare som inte sällan debiterar höga arvoden för sina, enligt dem själva, så kloka tankar och enligt dem själva så djupa kunskaper.

Det borde rimligen ligga i en statsvetares profession att kunna bland annat regeringsformens innehåll även om denne är på lägsta juniora, närmast praktikantliknande, nivå. 

Regeringsformen är något som även den politiske analytikern på de stora dagstidningarna i varje fall borde vara nödtorftigt orienterade om. Politiska analytiker vid de stora redaktionerna har ofta en tung opinionsbildande roll. 

Ledarsidorna och bland annat Nyheter Idag är två av de oberoende media som kan komma att hotas i förlängningen. I dialogen med KU-ledamoten används dessutom oroande ofta begrepp som tyder på att KU själva inte vet vilka effekter förändringarna får. Vidare finns ett förslag till, framtaget av regeringen, som garanterat kommer släcka ut verksamheten vid Ledarsidorna.se senast 2023.

Verksamheten som bedrivs av mig är inte på något sätt heller en gratisverksamhet. Jag drar mig i det längsta för att lägga artiklar bakom betalväggar men då reklamintäkterna är noll numera tvingas jag vända jag på varje sten.

Trots allt stöd så går det inte runt ännu. DDOS-attacker och uteblivna reklamintäkter dränerar mig på likvida medel och energi. Varje vecka är en kamp. Utöver de olika ekonomiska förutsättningar som präglar skillnaden mellan ny och gammal media, jag lever på numera sålda pensionsavsättningar och era bidrag, har jag nu snart även YGL och TF emot mig för min verksamhet. Förlagsverksamheten kommer generera överskott först i slutet av 2018.

Jag kan dock klara mig bättre än den enskilde medborgaren som står helt utanför den elit som KU-ledamoten vitsordar kommer ha en grundlagsfäst positiv särställning.

Om inte riksdagen väljer att nyttja den nödutgång som RF 8 kap 16 § representerar och låter väljarna avgöra om offentliga handlingar och information skall vara tillgängligt för alla eller endast den elit som politiker, statsanställda, etablerade forskare och utvalda journalister utgör.

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se