Peter Wolodarskis helgkrönika – Rätt i sak, fel avsändare

@ Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Måndag 26 Feb 2018 2018-02-26
E-post 0

Demokratier ska tåla hårda diskussioner – det är folkstyrets syre. Problemet uppstår när debattörerna är några andra än dem de utger sig för att vara, och när den demokratiska processen konsekvent störs av främmande aktörer.

Om ett halvår går Sverige till val. Det har hänt för mycket för att vi ska fortsätta vara naiva.

Så avslutar Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski sin helgkrönika. Krönikan är i stora delar relevant, där Wolodarski pekar på alla de tecken på förestående manipulationsförsök som kan omgärda det svenska valet i september. Den hade varit än mer relevant om inte DN har med sig sin egen prestation in i valåret 2018.

Dagens Nyheters rapportering om Sveriges talmans vandel riskerar att bli ett svårslaget svenskt rekord i falska nyheter.

En rapportering som byggt på tio år gamla diffusa rykten och anonyma andrahandskällor. Som jag själv fick del av för nio år sedan vid ett internat på Bommersvik. På internatet fanns närvarande Cecilia Eklund, vid tiden Mona Sahlins pressekreterare och senare tillförordnad presschef samt Karin Pettersson, då kommunikationschef och senare ledarredaktör på Aftonbladet. Uppgifterna var lika diffusa och svävande då som nu. Uppgifter som nu utretts av advokatbyrån Setterwalls i grunden. Som inte på någon punkt ger Dagens Nyheter rätt i sina påståenden i nyhetsformat.

Dagens Nyheter valde att i nyhetsformat inleda en process mot talmannen som nu avgjorts av en av Sveriges mest välrenommerade advokater. Dagens Nyheters påståenden höll inte för en närmare juridisk granskning, även om den även den i egentlig mening var lika utomrättslig som anklagelseakten DN presenterat som sanning på nyhetsplats.

Den enda nyheten med någorlunda substans som Dagens Nyheter rapporterade om var en egengenererad opinionsundersökning skickad till riksdagsledamöterna om de hade förtroende för talmannen. Men svarsfrekvensen var så pass låg att inte heller den borde publicerats.

Setterwalls konstaterar att sms har skickats med olämpligt innehåll efter att ha varit i direktkontakt med kvinnan. Olämpligt, inte sexistiskt. Och av alla de som påstår sig sett sms:en har ingen kunnat redogöra för innehållet. Inte heller har någon av alla de som säger sig sett Ahlin banka på en hotellrumsdörr klivit fram, uppgifter som Setterwalls inte heller kunnat belägga.

DN:s nyhetsrapportering kring talmannen har utformats på ett sådant sätt, för att travestera på Wolodarski själv, att det inte kan uteslutas att uppgiftslämnarna är några andra än de utger sig för att vara. Som kan ha en agenda av något slag. Att de löper några andras ärenden.

All journalistik skall kunna granskas kritiskt. Även Dagens Nyheters. Det som dock kännetecknar Dagens Nyheter är att de så här långt konsekvent vägrat att ta en debatt om hur de rapporterat kring talmannen.

Tystnaden är talande.

 

 

Post scriptum:

Jag känner talmannen, Urban Ahlin, något.  Vi delar en del erfarenheter från att ha jobbat i grisiga förhållanden i Mellanöstern. Inte tillsammans, inte med samma roll men erfarenheterna vi dragit i den region som präglas av ett tredje världskrig delar vi i grunden. Ahlin var bland annat i allra högsta grad delaktig att få loss två svenska byggnadsarbetare från iranskt fängelse 2011. 

Något som vittnar om en del av de personliga egenskaper som Ahlin har men som utelämnats i personporträttet i nyhetsformat som DN istället valt att bygga på tio år gamla diffusa rykten.

Ahlin och jag kom dock överens 2014 att minimera vår kontakt under den tid han är talman då ingen av oss vill blanda ihop rollerna utan vi kommer ta upp relationen i oktober 2018 när han avgått. Mitt intryck av Ahlin är att han är tuff och krävande och att det krävs ett stort mått av självförtroende och kompetens för att arbeta med honom. 

Ahlin är känd för att kräva leverans av sina medarbetare, ibland under pressade förhållanden. Alltid med kvalitet. Inte sällan kan hans ledarstil då tolkas som burdus. Det krävs ett visst mått av hårdhet för att kunna stå upp mot en personlighet som Ahlin.

Detta är inget försvar av Ahlin, mer en reflektion om hur jag uppfattar och relaterar till honom. 

Jag redogör för detta för att läsaren själv skall kunna skapa sig en bild av vad jag kan ha med mig för perspektiv som kan färga min rapportering. Detta leder in till att behöva citera Pressombudsmannens regelverk.

Pressombudsmannens pressetiska regelverk, som såväl DN (via Tidningsutgivarna) och Ledarsidorna.se omfattas av stadgar bland annat följande publicitetsregler

Ge korrekta nyheter

  1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.
  2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

Tio år gamla rykten, förmedlade av anonyma ombud, är inte fakta i någon egentlig mening.

Dagens Nyheter har av Vinnova fått del av de 13,5 miljoner kronor som skall användas för att utveckla en automatisk nyhetsvärderingstjänst samt automatiserad källkontroll. Vinnova är en förvaltningsmyndighet som lyder under näringsdepartementet.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se