En ny spelplan växer fram lagom till valet 2018

Image: Felix Mittelmeier on Pixabay
  • Tisdag 20 Feb 2018 2018-02-20
E-post 0

Gårdagens besked, att Sverigedemokraterna avser yrka på en folkomröstning om de föreslagna nya mediegrundlagarna, kom sannolikt som en överraskning för de flesta. Det finns dock en rad med vanföreställningar om omröstningens status. Folkomröstningar är i regel endast rådgivande men i detta fall avser det en eventuell omröstning en grundlag.

Folkomröstnigar om grundlagar är alltid tvingande om vissa rekvisit, eller villkor, uppfylls.

För att driva igenom en folkomröstning om en grundlag måste först minst en tiondel, eller 35 riksdagsledamöter, resa ett yrkande om votering om en folkomröstning skall genomföras. För att detta sedan skall vinna gehör krävs att 117 riksdagsledamöter, eller minst en tredjedel, röstar för. Har 117 ledamöter sedan röstat för att genomföra en folkomröstning påbörjas en process utan återvändo med fasta spelregler reglerade i Regeringsformen.

Folkomröstningen skall hållas efter det att riksdagen beslutat om grundlagen som vilande innan nästkommande riksdagsval. Själva omröstningen skall äga rum på valdagen inför val till riksdagen. Något annat alternativ finns inte på datum utan allt regleras i Regeringsformens åttonde kapitel, sextonde paragraf (RF 8:16)

Idag ser tidsplanen för Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU16 Ändrade Mediegrundlagar ut som följer:

  • Konstitutionsutskottet bereder frågan den 13 mars och justerar betänkandet den 26 april.
  • Propositionen bordläggs i kammaren den 15 maj, debatteras den 16 maj då även beslut fattas.

Ett yrkande om folkomröstning skall, i enlighet med RF 8:16 läggas inom femton dagar, eller senast den 31 maj. Votering skall ske utan att yrkandet behandlas i utskott. Röstar färre än 117 ledamöter för en folkomröstning faller yrkandet.  Vinner yrkandet stöd från 117 riksdagsledamöter eller fler går frågan till folkomröstning den 9 september.

På valdagen, samtidigt som val till kommuner, landsting och riksdag, genomförs folkomröstning om det vilande lagförslaget ” Ändrade Mediegrundlagar” skall bifallas eller förkastas. Endast om en absolut majoritet röstar nej till förslaget om ändrade mediegrundlagar kommer det förkastas.

Exempel: Elva personer skall rösta i en fråga och det finns två förslag till beslut:

  • Om 4 personer röstar på förslag A, 3 personer på förslag B, 2 personer avstår från att rösta och 2 är icke-närvarande, så har förslag A fått stöd av en enkel majoritet (majoritet bland dem som röstar).
  • Om däremot 6 personer röstar på förslag A föreligger absolut majoritet (majoritet bland dem som har rösträtt), oavsett om de andra 5 röstar eller avstår från att rösta eller är frånvarande.

Termen ”förkasta” är inom juridik en av de starkare och innebär i detta fall att förslaget, eller propositionen, dödförklaras. Propositionen återgår inte ens till riksdagen för fortsatt beredning utan förpassas till papperskorgen direkt. Regeringen kan inte komma tillbaka med den till riksdagen utan måste komma tillbaka med en annan fråga.

En realistisk lösning, om en folkomröstning förkastar lagförslaget, är att nästa riksmöte tillsätter en ny parlamentarisk beredning (samtliga riksdagspartier medverkar) med ett liknande uppdrag men som tar dagens remissinstansers, inklusive lagrådets, synpunkter i beaktande.

En annan lösning, för att undvika en folkomröstning, är att regeringen drar tillbaka propositionen och återför den till den nuvarande parlamentariska beredningen som inarbetar de synpunkter som remissinstanserna kommit in med. Oavsett vad kommer i sådana fall denna form av lag inte kunna införas innan nyåret 2022/23 om ordinarie beredningstider för en offentlig parlamentarisk utredning skall följas.

Oavsett alternativ bör samtliga partier överväga om inte respektive partis kongress eller landsmöte skall få säga sitt för att slippa upprepa den upprördhet som blir synlig idag inom främst moderaterna från lokalpolitiker men även riksdagsledamöter som känner sig oförberedda eller förda bakom ljuset.

Att Sverigedemokraterna ändrat den politiska spelplanen stod klart under gårdagskvällen. Flertalet kommunala företrädare för moderaterna har för Ledarsidorna.se luftat sitt missnöje med att moderaternas partiledning ser ut att ha gått bakom ryggen på dem samtidigt som minst tre riksdagsledamöter blev tagna med förvåning över Andreas Norléns, M, ordförande i KU, försvar av propositionen. Även från MUF, Moderaternas ungdomsförbund, hörs tveksamma röster om vad som egentligen är moderaternas frihetsideal numera. Men det är framför allt de kommunala företrädarna som räds en valrörelse där de tvingas svara upp för ett beslut de aldrig varit vare sig delaktiga i eller medvetna och förberedda inför.

Spelplanen är satt av Sverigedemokraterna och den egentliga frågan är om Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet skall låta Sverigedemokraterna lyckas kapa åt sig initiativet i ytterligare en politisk fråga innan valet.

Migrationen och integrationen äger de redan, skulle de lyckas kapa åt sig initiativet i frihetsfrågorna kommer allt kunna hända. Och socialdemokraterna? De har sannolikt, med dagens utspel från Sverigedemokraterna, helt förlorat frågan om frihetsfrågor som yttrande- och tryckfrihet,

Det namn som finns på den proposition som lagts är Stefan Löfvens. Om grundlagförslaget inte vinner väljarnas gillande utan förkastas minskar sannolikheten att han kommer bli omvald som statsminster. Det kommer, om inte annat, de partier som kommer yrka på en folkomröstning göra väljarna, statsministern och justitieminister Morgan Johansson påminda om. Vid varje tillfälle som ges.

När väljaren står i båset och dels skall välja regeringsalternativ kommer de samtidigt välja mellan att acceptera eller förkasta ett repressivt grundlagsförslag. Valet kan därmed mycket väl handla om att acceptera eller förkasta Stefan Löfven som statsminister. Väljare har rimligen svårt att skilja på frågorna då Stefan Löfvens regering är den part som i formella termer fört fram förslaget och justitieminister Morgan Johansson (S) som talat sig varmast för att införa en repressiv grundlag vid sidan av moderaternas Andreas Norlén, M, Konstitutionsutskottets ordförande. Ingen av dem med något egentligt stöd från respektive partis medlemmar. Den elitistiska retoriken i relation till väljare när det repressiva lagförslaget skall motiveras är det som förenar regering och oppositionsledare.

Det senare innebär  en påtaglig risk för moderaterna. Moderata kärnväljare som hyllar Gösta Bohmans frihetsideal kan, vid sidan av att förkasta det repressiva grundlagsförslaget, komma att rösta på Sverigedemokraterna och därmed förkasta även Ulf Kristersson som alternativ.

Huvudfrågan består dock. Kommer spillrorna av Alliansen våga släppa ännu en fråga till Sverigedemokraterna att äga?  Priset för att ha släppt greppet om såväl migrations- som integrationsfrågorna blir de påminda om varje dag.

 

Läs mer om grundlagsförändringarna här. 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se