Hatet på internet och en mix av nervösa ägare samt ängsliga politiker – det blir inte bättre än så här

Free image by7227327 on Flickr
  • Tisdag 13 Mar 2018 2018-03-13
E-post 752

Beslutet att stänga ned Granskning Sverige togs inte av en domstol utan av anonyma individer på Google. Om kommersiella överväganden får forma det offentliga samtalet går vi en mörk framtid till mötes, skriver Jonathan Lundqvist journalist och avgående ordförande för Reportrar utan gränser på DN Kultur. Det är sannolikt en korrekt bedömning. Samtidigt är dessa medieföretag nervösa marknadsaktörer. Såväl Youtube, som ägs av Google, som Facebook reagerar snabbt och nervöst när massanmälningar av kommentarer eller inlägg kommer in. Lika anonyma som de som sedan fattar avstängningsbeslut.

Lundqvist menar att

De gemensamt beslutade lagarna i samhället blir därmed irrelevanta och ersätts av godtyckliga och långtgående användaravtal och ”communityregler” som sätter en mycket lägre ribba för det som är tillåtet än vad lagen medger. Ibland uppmärksammas detta när moralsystemen hamnar i konflikt, som när vi i Sverige tycker att ammande mammor borde få synas på Facebookbilder. Användaravtal är dock till för att skydda företaget, inte för att garantera medborgare dess rättigheter. 

Ledarsidorna.se Youtubekanal har drabbats av det fenomenet. Det kanske mest iögonfallande var råmaterialet till ett annat program. En intervju med den israeliske transportministern Ayoub Kara, drus, som anmäldes som olämpligt innehåll ett hundratal gånger trots att endast två personer sett klippet. Hur 98 personer kan tillåtas anmäla något som olämpligt, trots att de inte sett det, och därmed hindra alla reklamintäkter för ett obearbetat råmaterial är en fråga som bör kunna ställas till dessa marknadsaktörer.

Sedan de anonyma massanmälningarna fick effekt är Ledarsidorna.se reklamintäkter reducerade till i praktiken någon eller några hundralappar per månad från kanalen som helhet. Beslut som inte har kunnat överklagas i juridisk mening i någon form. Google och Facebooks användarvillkor ägs av dem själva och deras intresse av att svara på tilltal är i allt väsentligt ljumt.

Lika nervöst har det varit kring riksdagsledamoten Staffan Danielsson, riksdagskandidaten Ann Heberlein, nationalekonomen Tino Sanandaji och författaren Katerina Janousch som alla fått se sig avstängda från sociala medier kortare eller längre tidsperioder utan att kunna ta kontakt med den domstol, eller de personer, som beslutat om avstängning.

Problematiken ligger i internet som företeelse. Internet erkänner inga gränser om inte länder som Kina sätter upp elektroniska barriärer. Om det fungerar vattentätt ens då. När artikeln om den knivmördade HVB-anställde kvinnan i Mölndal publicerades på Mail On Line 2016 blockerades vissa artiklar för svenska läsare med fasta IP-adresser. Men artiklarna kunde med viss lätthet läsas med VPN-tunnlar som hjälp. Att provocera fram till exempel brittiska genom VPN-tjänster.

Databaser med mer eller mindre okontrollerat innehåll växer dessutom upp om behov finns. Flashback är en sådan, även om det finns moderatorer som försöker att hålla debatter och trådar på en någorlunda rimlig nivå med blandad framgång.

Att frågan är angelägen är det ingen tvekan om. Det är dessutom valår i år. Men.

Två av AP-fonderna avser att använda sig av sin ägarmakt och försöka inleda en dialog med Google i detta fall. Ett rimligt initiativ och sannolikt det enda som är en möjlig väg framåt. Andra initiativ, som förslagen att tvinga Google Sverige att ansöka om databastillstånd eller att kalla Google till KU, som moderaten och ordföranden för KU Andreas Norlén är inne på präglas mer av inkompetens eller populism.

Google är en sökmotor, inte en databas. Youtube är däremot en databas men hur det utgivningsbeviset skulle villkoras är sannolikt en svår juridisk nöt att knäcka. Att sedan försöka, som i sökomotorernas fall, reglera var på internet ett indexeringsverktyg som Google ska söka och vilken information som får indexeras upp är dels i praktiken omöjligt, dels öppnar det i sådana fall lösningar som ligger Kina närmare än den svenska, för tillfället, gällande medielagstiftningen. Om en begränsning i sökmotorfuntkonalitet skall ha effekt måste den dessutom vara lika över hela linjen. En begränsning av Googles indexering måste slå igenom i Yahoo´s, Bing´s, Munax, Gigablast och en rad andras sökalgoritmer. Det som är osynligt på Google kan mycket väl ligga på någon annan sökmotors topplista.

Uppfattar användarna det som om en sökmotor inte avindexerar information medan andra gör det söker sig användarna sig med stor sannolikhet till den sökmotor som har det mest kompletta urvalet och indexerade underlaget.

Men. KU och regeringen, det vill säga Alliansen i samarbete med regeringsunderlaget, arbetar för närvarande med en grundlagsförändring från andra hållet som kommer göra skillnad på våra rättigheter att söka ut offentliga beslut. Vissa medborgare, som jurister och journalister, kommer ha en särställning och grundlagsreglerad tillgång till mer information än den vanlige enkle medborgaren.

Både Tobias Billström, moderaternas gruppledare, och KU:s ordförande Andreas Norlén, har försvarat denna åtskillnad på medborgares jämlikhet med all önskvärd tydlighet i Svensk Tidskrift och regeringen ser därmed ut att få stöd för sitt i grunden repressiva grundlagförslag. Om inte partiledaren Ulf Kristersson inser att detta knappast är vare sig en valvinnande fråga eller i linje med moderaternas självbild och helt enkelt överrider Billströms och Norléns beslut.

Att nu göra ett politiskt utspel och lova eller implicit lova att kalla Google till förhör i KU faller dessutom konstitutionellt. Det saknas ett öppnat granskningsärende av regeringen varför KU inte kan kalla någon till något förhör. KU saknar dessutom tvångsmedel förutom när det gäller ministrar och regeringstjänstemän varför Andreas Norlén möjligtvis kan försöka kontakta Google och be om att få bjuda en ”Swedish fika with a famous mazarin” i riksdagens lokaler. Och hoppas på svar. Sannolikheten är dock relativt stor att någon representant dyker upp, av rena varumärkesskäl, men utspelet tyder på en mix av desperation över att tappa det mediala initiativet som att inte riktigt ha klart för sig vad KU har för roll i vår konstitution.

Att vifta med ett krav på att kalla någon till förhör utan att förfoga över tvångsmedel eller ha övrigt lagstöd tyder på detta.

För att påverka en kommersiell aktör, som agerar på en gränslös marknad och där denna marknad inte har en harmonierad syn på yttrandefrihet och tryckfrihet, hjälper endast ägarstyrning. I ett annat, eller längre, perspektiv måste andra mellanstatliga organisationer med tydliga mandat träda in som motpart.

Och vi kan fundera på hur bra det kommer fungera. Om vi sätter in FN, som är den enda rimliga aktören med tillräckligt många medlemmar, så ska dessa först enas om en förhandlingslinje. Ett annat forum kan vara Världshandelsorganisationen. Men detta tycks såväl Norlén, juris doktor och ordförande i KU, och i praktiken alla andra ha glömt bort.

Det är valår. Det är nervöst och ängsligt på alla nivåer. Då blir det inte bättre än så här.

 

 

Vi tar tacksamt emot stora som små bidrag för att kunna bibehålla och utveckla vår verksamhet och kunna byta plattform för att bli oberoende av aktörer som Youtube och Google.

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se