Polisens kris: Behöver rekrytera 20 000 fram till 2024

Den nye rikspolischefen Anders Thornberg har påbörjat sin egen behovsinventering sedan han tog över efter den tidigare Dan Eliasson. Vid förra veckans ledningsmöte i Katrineholm målades en mörk bild upp samtidigt som den tidigare rikspolischefen ger intryck av att ha levererat ett dukat bord.

Enligt den interna informationen som gick ut den 23 mars står det:

Det var tydligt att vi har en utmanande samhällsutveckling som också märks i mindre orter. Även i Katrineholm ökar problemen med grov brottslighet. Det påverkar hela samhället i vissa avseenden. Våra kollegor berättade att det på orten fanns många unga personer som i tidig ålder har börjat begå grova brott. Deras låga ålder gör det svårt att frihetsberöva dem och starta utredningar. Här står den lokala polisen, som på många andra håll, inför en stor utmaning. Vi måste fortsätta utmana socialtjänst och kommunledningar för att kunna jobba mer aktivt förebyggande. Men det krävs också nya synsätt från lagstiftaren kring hur samhället ska hantera unga lagöverträdare. Jag tänker fortsätta diskutera denna fråga med vår uppdragsgivare.

Det är uppenbart att vi har ett stort arbete framför oss att nå målet om 10 000 fler anställda till 2024. Räknar vi ihop denna utökning tillsammans med de avgångar som kommer att ske innebär det att vi måste rekrytera cirka 20 000 anställda. Det många olika saker som måste göras för att kunna uppnå detta. Vi måste bland annat se över antagningsprocessen till polisutbildningen, inriktningen för distansutbildningen, chefsförsörjningen, möjligheten till karriär- och utvecklingsvägar, kapaciteten i vårt rekryteringssystem och mycket mera. Allt detta kommer att kräva ett omfattande arbete från oss under kommande år. Det blir svårt, men vi måste klara av denna uppgift.

Thornbergs behöver dock inte oroa sig för att behöva sätta en löne- och karriärstruktur för de 20 000 polisanställda som saknas fram till 2024. Thornbergs företrädare Eliasson har sagt sig löst den huvuduppgift han hade fått av regeringen i en intervju i Aftonbladet. Eliasson pekar i intervjun på att han efter att “haft vakten för Sverige” i tre år var lättad att bli avlöst. Eliasson är idag generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som fram tills idag forskat om bland annat jihadistiska terrororganisationer vilket resulterat i två rapporter om Muslimska Brödraskapet.

Huvuduppgiften, som Eliasson säger sig ha levererat, inskränkte sig till just en ny löne- och karriärstruktur och att han levererat siffror som för första gången 2010 “går i rätt riktning”.  Mot denna utsago av Dan Eliasson skall Brottförebyggande Rådets senaste Nationella Trygghetsundersökning ställas.

Reguljära NTU visar att 15,6 procent av befolkningen i åldern 16–79 år uppger att de under 2016 utsattes för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en ökning jämfört med föregående år, då andelen utsatta var 13,3 procent. Utsattheten för brott mot enskild person låg på en relativt stabil nivå 2005–2014 (11,3 %– 13,1 %) men de senaste två åren visar på en ökning.

Nästan en tredjedel av befolkningen (29 procent) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Det är en ökning sedan förra året då 25 procent upplevde stor oro över brottsligheten. Efter en tidigare minskning har oron ökat från 2014 (då andelen oroliga var 19 procent) och framåt, och andelen är nu på samma nivå som uppmättes vid första mättillfället (2006).

Parat med att hantera detta har polisen ett rekryteringsbehov om 20 000 personer utslaget på sex år samtidigt som utbildningsplatser står tomma och begåvningskravet sänkts från en fyra till en trea på den niogradiga skalan. 

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se