Muslimska Familjedagarnas verksamhet opåverkad av kritiken mot arrangörerna

@ Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

I påskhelgen besökte professor Mattias Gardell, Uppsala Universitet, de Muslimska familjedagarna. Drygt 3 000 personer samlades i Kistamässan för att umgås, lyssna till föreläsningar och kulturevenemang, delta i workshops och debatter. Muslimska Familjedagarna i år präglades av panelsamtal om antimuslimska hatbrott.

Muslimska Brödraskapets tentakler går samtidigt längre och längre in i den svenska statsförvaltningen och akademiska världen.

Moskéer är i dag så utsatta för hot, vandalism och bränder att många församlingar har svårt att få sina lokaler försäkrade. Men i det gemyt som Gardell beskriver reflekterar han inte vid med vilka han gör sällskap. Två av världens mest kända predikanter för jihad och sharialagstiftning låter han passera utan ett ord.

Gardell kritiserar, med all rätt, en polis i mellanchefsställning som blev befordrad och som spred uppmaningar till våld mot minoritetssvenskar på sociala medier. Inläggen kryddades med upprepade mordhot. Han ansåg att Rashid Musa, Sveriges Unga Muslimers ordförande som länge utpekats som lovligt byte i högerextrema kretsar, borde omvandlas till

”70 kilo hundmat och en dykardräkt”.

Det borde funnits goda skäl till att istället för befordra den enskilde polisen utreda honom för hatbrott istället. En första rimlig åtgärd hade varit att inte befordra polismannen i fråga innan en grundlig utredning genomförts.

Gardell rör sig dock på de Muslimska Familjedagarna utan att reflektera med vilka han gör sällskap. Eller så är det sällskapet, i form av studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges Unga Muslimer som organisatörer, som gör att han inte reflekterar.

Ett av 2018 års stora namn var ”Imam Jihad”, Dr Noureddine Khademi. Khademi är i sitt hemland Tunisien känd som ”Imam Jihad” då han vid upprepade tillfällen uppmanat sina åhörare att åka till Syrien för att utkämpa ett heligt krig (jihad).  Han är känd förespråkare och missionär för införandet av sharia. En annan paneldeltagare som var ett av de stora namnen i år var Shaykh Waleed Basyouni. Basyouni är grundare av Yasir Qadhi’s al-Maghrib Institute och skolad av den wahhabistiske stormuftin i Saudiarabien. Basyouni är känd supporter av en av Usama bin Ladens främste anhängare, Ibn Jibreen. Basyounis åsikter om att begränsa kvinnors rättigheter är väl kända. Basyounis åsikter om jihad ligger nära den andra huvudtalarens Dr Noureddine Khademi.

Inga av dessa anses vara problematiska för vare sig arrangörerna, studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges Unga Muslimer, SUM, eller Uppsala Universitets kanske mest namnkunnige, professor Mattias Gardell.

Detta förbiseende från Gardells sida kan med stor sannolikhet kopplas till SUM:s relation till Muslimska Brödraskapet och det nyligen nekade statsbidraget. SUM menar i sitt svar till Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, MUCF, när tillfrågade om hur SUM förhåller sig till föreläsare från Muslimska Brödraskapet att SUM inte kan hållas till ansvar för vad föreläsare säger utanför den verksamhet som SUM anordnar. Vad SUM utelämnar är att dessa föreläsare bjuds in just för vad de säger i andra sammanhang och att dessa föreläsare både före och efter ger uttryck för tankar och idéer som inte är förenliga med vare sig svensk lag eller vårt demoktratibegrepp.

Att vara föreläsare på Muslimska Brödraskapet tjänar både till att ge Ibn Rushd, SUM och IFIS legitimitet som inkörsport till ytterligare skolning via Youtube och andra kanaler från föreläsarna.

En inte osökt parallell är att Palestinagrupperna sannolikt, tillsammans med Uppsala Universitets Mattias Gardell, skulle stå först i raden och protestera mot om Benjamin Netanahu kom på besök till Sverige även om det bara var för att prata biodling för svenska biodlare. Alla vet i detta fall att Netanahu har en hårdför linje mot Hamas och den Palestinska Myndigheten och Mattias Gardell, hans kollega i Göteborg Ulf Bjereld som även är ordförande för Vetenskapsrådets nämnd för anslagstilldelning för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap skulle sannolikt i kraftfulla ordalag fördöma Sveriges biodlare. Både Bjereld och Gardell är kända för sitt engagemang i Ship to Gaza. Ship to Gaza har kända samarbeten med terrorklassade IHH.

I vilket fall som helst rör sig Gardell obesvärat i kretsarna kring Waleed Basyouni och “Imam Jihad”, Noureddine Khademi. Lika obesvärat som arrangörerna Ibn Rushd, SUM och IFIS bjuder in dessa. Trots att deras åsikter och budskap på internet, inte kan vantolkas på något sätt. Den demokrati, och de rättigheter som kvinnor har i Sverige, är inget de är vänligt sinnade till i ett längre perspektiv. De är bägge förespråkare för införandet av sharia för muslimer i linje med vad Muslimska Brödraskapet arbetar för i Tyskland och vad IFIS förrförre ordförande, Abderizak Waberi, M, drev under sin period i riksdagen.

Ur de nyligen genomförda Muslimska Familjedagarna kan MUCF beslut, att neka statsbidrag och kräva tillbaka 2016 års statsstöd,  och kanske framför allt SUM:s invändningar skall läsas. SUM:s invändningar saknar både referenser och logik. De förnekar vad all internationell forskning kring Muslimska Brödraskapet kommit fram till och kan inte styrka sina påståenden i någon egentlig mening.

MUCF beslutade att avslå SUMs ansökan om statsbidrag för år 2017 då MUCF bedömer att organisationen inte fullt ut bedriver en verksamhet i enlighet med demokratins idéer. SUM har beretts tillfälle att yttra sig över samtliga föreläsare som förekommit i utredningsunderlaget. SUM har valt att inte bemöta eller bestrida varje påstående utan har uppgett att SUM inte kan lastas för vad föreläsare uttalat i andra sammanhang. MUCF konstaterar därmed att SUM och i något fall en medlemsförening har bjudit in och genomfört föreläsningar med 17 föreläsare vars tidigare uttalanden och ideologi enligt MUCFs bedömning strider mot demokratins idéer. När nu SUM förlorat rätten till statsbidrag från MUCF bör ett antal andra mekanismer slå till.

  • Att SUM förlorar möjligheten att söka statsbidrag från andra myndigheter
  • Att Studieförbundet Ibn Rushd, eller andra organisationer som uppbär statsbidrag, inte medges att slussa sina statsbidrag vidare
  • Att även Ibn Rushd rätt att söka statsbidrag utreds då Ibn Rushd i lika stor omfattning bjuder in föreläsare som diskvalificerat dotterorganisationen SUM från bidrag.

Artikeln fortsätter i Premiumformat här.

I fördjupningsartikeln ingår två kvalificerade internationella studier samt en fördjupad analys av MUCF beslut samt belysning av motsägelserna i SUM invändningar till att nekas statsbidrag. Det finns även beskrivningar om hur Muslimska Brödraskapets aktiviteter går att känna igen från övriga europeiska länder.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se