Regeringens svaga lagstiftande förmåga har varit känd sedan lång tid

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Trots svidande kritik från juristerna i Lagrådet går regeringen vidare och tänker inom några veckor lägga fram förslag till riksdagen om att ge ensamkommande unga männen från främst Afghanistan en ny chans att få stanna i Sverige för att studera erfar Ekot. Kritiken mot regeringens svaga lagstiftningsarbete är inte ny. Det som är nytt i egentlig mening är att regeringen dels inte något lärt, dels ignorerar all sakligt framförd och i allt högsta grad konstruktiv och allvarlig kritik inte bara från Lagrådet utan även Riksrevisionen.

Totalt rör det sig om 9 000 individer varav 2 000 redan fått avslag på sin ansökan i högsta instans och därmed uppehåller sig illegalt i landet. 

Lagrådets jurister som granskat regeringens förslag anser att reglerna är mycket svåra att överblicka, och konstaterar det är en ny princip i utlänningslagstiftningen att låta handläggningstidens längd utgöra i stort sett enda skälet för uppehållstillstånd.  Lagrådet skrev i sitt utlåtande att 

“Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.

Kritiken är inte på något sätt ny. Konsekvensanalyserna inför regeringens migrationspolitiska propositioner har haft brister, visade en granskning från Riksrevisionen hösten 2017 . Bland annat har det saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting. Granskningen av Riksrevisionen är en kraftig vidräkning av de senaste regeringarnas ledarskap och lagstiftningsförmåga.

Granskningen visade bland annat att många av propositionerna helt saknat bedömningar av hur antalet som ansöker om, eller beviljas, uppehållstillstånd kan påverkas av förslagen. Det fåtal bedömningar som gjorts är huvudsakligen så svagt underbyggda eller kortfattat redovisade att deras tillförlitlighet inte går att bedöma. Bristerna gäller en rad områden. Få av de granskade propositionerna lever till exempel upp till kraven på heltäckande och långsiktiga ekonomiska analyser. Endast tre av de 26 granskade propositionerna anges ha några konsekvenser för kommuner och landsting, och 16 av dem saknar helt analys på området. Inget av förslagen uppges ha några som helst jämställdhetskonsekvenser, och endast tre bedöms påverka integrationen. 

– Vår bild är att underlagen inte alltid har tagits fram med vedertagen metodik. Metoder, data och beräkningar redovisas sällan. Det är ovanligt med hänvisningar till forskning och andra kunskapsunderlag. I 20 av de 26 granskade propositionerna saknas analyser av risker och osäkerheter helt, säger Tommi Teljosuo som genomfört revisionen.

– Kritiken gäller inte migrationspolitiken i sig. Oavsett vilken riktning förslagen kan tänkas ha på det migrationspolitiska området är behoven av kvalificerade konsekvensanalyser desamma, säger Helena Lindberg vid Riksrevisionen.

Kritiken mot regeringen från Lagrådet i det specifika fallet är därmed inte ny. Nuvarande regering har visat upp stora svagheter i lagstiftningsarbetet under lång tid vilket Riksrevisionen pekat på tidigare. Trots svidande kritik under hösten 2017 samt trots statsministerns försäkran om ”ordning och reda” valde regeringen att inte hörsamma Riksrevisionens kritik utan lade fram ett förslag som trotsade alla tidigare gränser för hur låg kvaliteten på en lag kan vara. Lagen som nu inför en ny rättsprincip i Sverige och fått historiskt hård kritik av Sveriges högsta jurister tillhörde inte de lagar som Riksrevisionen granskade.

Trots Riksrevisionens tidigare granskning valde regeringen att under Stefan Löfvens och Morgan Johanssons ledning lotsa lagstiftningsarbetet till en ny lägstanivå.

Kritiken mot regeringens förmåga bör rimligen vara känd även inom regeringen. Varför statsministern, som arbetsledare, inte tagit till sig den och varför justitieministern inte heller har hörsammat densamma är okänt. Det kan därmed inte uteslutas att Ibrahim Baylans ord på Arlanda, i loungen, de sista dagarna i mars är det som ligger till grund för lagstiftningskvaliteten. Att oavsett samarbetsparti är det nycklarna till Rosenbad som är det överordnade intresset.

Att lagstiftningsarbete och exekutivt regerande som präglas av ansvar är mer att anse som en störande bisyssla.

 

Extra material:

Den aktuella lagrådsremissen:

 

 

Riksrevisionens granskning:

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se