Miljöpartiets vallöfte om importskatter på kött ett slag i luften

Image by Annca on Pixabay
  • Måndag 28 Maj 2018 2018-05-28
E-post 276

Ett av Miljöpartiets vallöften är att införa skatt på importerade köttprodukter som innehåller antibiotika. Vallöftet är dock lika mycket ett slag i luften som en omständig lösning på ett problem som redan kan adresseras idag med andra medel. Miljöpartiets politik innebär, om den införs, ett handelskrig med länderna utanför EU samt att vi går emot den gemensamma marknaden vilket inte är möjligt så länge vi är medlemmar i EU.

Inom livsmedelsproduktion dras Sverige sedan lång tid med ett handels- och produktionsunderskott Den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel fortsätter att öka mer än exporten. Importen 2016 uppgick till 97 miljarder kronor vilket är en ökning med 4 miljarder kronor eller 4 procent jämfört med 2015. Exporten uppgick till 45 miljarder kronor vilket är en ökning med 1 miljard kronor eller 2 procent. Dessa siffror exkluderar fisk för att inte få med vidareexporten av norsk lax i statistiken. Under förra året ökade det svenska handelsnettots underskott till 52 miljarder kronor.

Produktgruppen mjölk, grädde och yoghurt stod för 60 procent av exportvärdet och 75 procent av volymen.  Medan det för importen var ost och ostmassa som stod för den största andelen med 56 procent av importvärdet. Det genomsnittliga värdet för mejeriexporten var 11 kr/kg medan värdet på importen låg på 22 kr/kg. Det finns en ­parallel till spannmålshandeln med att lågförädlat mjölkpulver exporteras och ost med högre förädlingsvärde importeras.

Ett av skälen till att vi först exporterar oförädlade produkter för att importera samma produkt i förädlat skick är att löne- och produktionskostnaderna inom livsmedelsindustrin är lägre ute i Europa. Kött är en råvara, korv är en förädlad produkt på samma sätt som vetemjöl är en råvara men makaroner är en förädlad produkt.

Orsaken till att vi överhuvud taget har en så pass stor import av kött är att den svenska köttproduktionen regleras av nationella bestämmelser och i alla avseenden är dyrare än vad motsvarande produktion, med lägre krav, är för djuruppfödare i Polen, Danmark, Irland och Portugal för att nämna några EU-länder som vi importerar kött ifrån. Den svenske djuruppfödaren skulle begå brott och dömas till fängelse om denne tillämpade samma regelverk som reglerar hans polske kollegas köttproduktion. Sverige konkurrerar i praktiken ut sin egen köttproduktion med denna konstruktion.

Under 2017 minskade importen av både gris- nöt- och lammkött. Samtidigt som förbrukningen av kött minskar för gris- och nötkött så ökar andelen svenskt av förbrukningen med tre respektive två procentenheter. Den svenska produktionen av lammkött ökade något och det är också det enda djurslag där förbrukningen ökade från 2016 till 2017.

Den svenska konsumtion av kött ligger idag på 594 500 ton varav egenproduktionen stod för 378 100 ton och importen 264 776 ton. Med en självförsörjningsgrad på 73,2 procent är grisköttet det köttslag som har störst svensk marknadsandel. Den svenskproducerade andelen av nötköttet landar på 53,5 procent Självförsörjningsgraden för lamm har varit i princip oförändrad de senaste åren och trots att produktionen ökat har även importen har ökat och självförsörjningsgraden på lammkött landar på 28,1 procent.

De marknader som Sverige importerar från främst är inom EU. Den enda produkt som vi importerar i störst utsträckning från länder utanför EU är lammkött där Nya Zeeland står för över trettio procent. 

Att införa svenska skatter på importerat kött från länder inom EU kommer inte kunna genomföras enligt miljöpartiets intentioner då det är ett handelshinder. Återstår att införa denna form av handelshinder för främst den i relativa tal lilla produktionen av lamm som importeras från Nya Zeeland och Brasilisen.

Problemet för Miljöpartiet är de höga halterna av antibiotika i köttet och då EU är den största exportören av kött med höga halter är vägen med handelshinder stängd. Sverige kan inte enskilt införa handelshinder på enskilda produkter inom unionen.

Vad Miljöpartiet missar är att de har möjlghet att redan idag styra konsumtionen av alla livsmedel till produkter med lägre halter av antibiotika. Detta genom att i offentliga upphandlingar ställa kvalitetskrav på, i detta fall, köttets olika värden innan tillagning. Till exempel halterna på olika former av externt tillförda vitaminer eller antibiotika under djurets uppväxt. Att ställa krav i enlighet med LOU, lagen om offentlig upphandling, är inte ett direkt handelshinder. Det är ett kvalitetskrav som redan går att införa idag om den politiska viljan finns.

Motståndet mot detta finns i främst kommunerna och landstingen. Kommunerna driver de skolor och äldreboenden som är de största upphandlarna av livsmedel för att servera måltider. Om prisskillnaden på danskt fläskkött, som producerats med höga halter av antibiotika i preventivt syfte och svenskt fläskkött är som idag 100 procent eller mer slår det hårt mot verksamheternas respektive utgifter.  

Miljöpartiets vallöfte, att höja skatterna på importerat kött med höga halter antibiotika, adresserar ett problem som redan idag kan lösas med andra medel. Problemet är kommunernas tillämpning av LOU där kommunerna redan idag har verktyget att stimulera annan produktion men av kostnadsskäl väljer att satsa på importerade produkter.

Kommunerna, och landstingen, konkurrerar de facto ut den svenska köttproduktionen genom att upphandla endast baserat på pris. Införs samma kvalitetskrav på de livsmedelsprodukter som den svenska jordbruksuppfödaren lever under kommer den produktionen öka men samtidigt så gräver det andra hål i kommunernas respektive budgetar.

 

 

Redaktörens kommentar:

Under helgen gjorde jag en statusuppdatering på Facebook där jag konstaterade att Miljöpartiet var det parti av Centern och Miljöpartiet jag tyckte sämst om. Statusuppdateringen föranledde en direkt reaktion av miljöpartiets Christian Valtersson, tidigare politisk sakkunnig i statsrådsberedningen men som lämnade i samband med migrationsskärpningen som regeringen införde den 24 november 2015.

Valtersson menade att jag “hetsade” i sociala medier.

Jag ansluter mig därmed till de 23 procent av svenska väljare som tycker att Miljöpartiet är Sveriges sämsta parti i rikspolitiken enligt en undersökning gjord av Aftonbladet/Inizio. I motsvarande mätning i SvD/Sifo klassar 49 procent, eller nästan hälften, av väljarna Miljöpartiet som det mest hemska partiet i svensk politik.

Men. Som i mitt svar till Valtersson ligger hans invändning naturligt för honom då Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna ville göra omfattande inskränkningar i Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen och endast tillåta seriös journalistik utan att i lag vilja definiera vad denna journalistik är. Förslaget, som nu dragits tillbaka, skulle även innebära att vanliga medborgares informationsrättigheter skulle inskränkas kraftigt.

Denna inskränkning lyckades jag och några till hejda då vi till slut fick en majoritet av Konstitutionsutskottets ledamöter att lyssna på de argument som bland annat Journalistförbundet, Hovrätten för Blekinge och Skåne, Justitiekanslern med flera framfört i remissvaren.

Valterssons reaktion är dock naturlig. Om man tillhör en sekt med elitistiska drag som inte tillåter någon kritik och som i regeringsställning vill inskränka det fria ordet.

 

Stöd oberoende journalistik genom att prenumerera eller

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se