Ny krönikör på Ledarsidorna.se: Dorpec Kobane

Dorpec Kobane. Foto: Eget
  • Måndag 21 Maj 2018 2018-05-21
E-post 563

Ledarsidorna.se välkomnar Dorpec Kobane som återkommande krönikör. Kobane har som en av få svenskar befunnit sig i stridslinjen mot IS i Syrien under två år. Dessa perspektiv, om vad islamistisk fundamentalism kan åstadkomma på riktigt, tillför Ledarsidorna.se en ny dimension och kompletterar rapporteringen om detta och utvecklingen i MENA.

Kobane är, vid sidan av Expressens Magda Gad, några av de få som sett döden i vitögat och den rörelse som nu sätter en hel värld i brand.

Kobanes första artikel publiceras på onsdag.

 

Dorpec Kobane föddes i de kurddominerade sydöstra delarna av Turkiet. När han 1980 var tretton år skedde en militärkupp i Turkiet. Det var en orolig tid och milisgrupper lojala med den turkiska armén drog omkring i städer och byar i den regionen där Dorpec och hans familj bodde. Det var ett inbördeskrig och många oskyldiga greps, dödades eller försvann spårlöst, oftast med enda anledningen att de var kurder eller tillhörde någon annan minoritet. 

Dramatiska scener utspelade sig framför unge Dorpecs ögon. Efter att under flera månader ha levt gömd i en lägenhet utan att kunna gå ut, flydde Dorpec ensam till Sverige. Han kom in snabbt i det svenska samhället men barndomsupplevelserna fanns alltid där i bakgrunden som en underliggande oro. Dorpec bildade familj och utbildade sig senare till fysioterapeut på Karolinska Sjukhuset i Stockholm. 

När kriget i Syrien hade pågått i några år och terrorgruppen Islamiska Staten hade växt sig enormt stark, började bilder på övergrepp och massmord kablas ut på nätet och i nyhetsflödet. Kurder, Shiamuslimer, Kristna och Sunnimuslimer som vägrade kuva sig slaktades, kvinnor togs som sexslavar.  Övergreppen var sällan skådade. När IS attackerade staden Kobane i norra Syrien, inte långt ifrån området han själv föddes i, hände någonting i Dorpec. Det var som att hela hans barndomstrauma slets upp igen och återkom med full kraft. 

Bilderna från Kobane var brutala, men världen gjorde ingenting. Mot alla odds lyckades kurdiska självförsvarsstyrkor hålla IS stången, trots kraftigt underbemannade och betydligt sämre vapen. Då, när alla andra flydde, valde Dorpec att åka rakt in i kriget. Hans tanke var att han som fysioterapeut kunde hjälpa till med sjukvård eftersom bristen på läkare och vårdpersonal var total. Under beskjutning från turkisk militär på ena sidan och med IS på andra sidan lyckades han ta sig in i den belägrade staden till de kurdiska styrkorna. 

Under nästan två år blev han kvar i kriget och kom att uppleva krigets och terrorismens brutala ansikte på oerhört nära håll. Han var med om strider, såg skador som inte går att föreställa sig och arbetade med människor som förutom fysiska skador fått mentala sårsom ibland varar i generationer. Ingen annan västerlänning befann sig i den regionen och under den kritiska tiden ens i närheten så lång tid som Dorpec. 

Dorpec hette från början Ömer men eftersom det var ett namn som tvingades på hans släkt av turkiska nationalister valde han att i samband med att han åkte till Kobane, att börja kalla sig Dorpec som betyder omringad på kurdiska.

Dorpec överlevde och är nu hemma i Sverige. Han berättar om sina upplevelser i boken Kobanesyndromet.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se