S låga trovärdighet kan räddas med ett “Perssonskt schackdrag”

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Fredag 4 maj 2018 2018-05-04
E-post 884

Förra året tog Sverige emot 26 000 asylsökande men de borde ha varit ungefär hälften menar Socialdemokraterna. Inför valet går partiet fram med en kraftigt skärpt asylpolitik – bland annat ska barn som fått nej till asyl inte få gå i skolan. Miljöpartiet och Vänsterpartiet sågar Socialdemokraternas utspel om hårdare tag i migrationspolitiken. Och kursförändringen är inte helt oproblematisk om inte Stefan Löfven har planerat ett andra, tredje och fjärde steg.

Men också internt inom S växer kritiken. Särskilt vänder man sig emot att barn som nekats asyl inte ska få gå i skolan. Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Sara Karlsson lämnar sin post då hon menar att politiken leder mot en avgrund. Karlsson hade dock lämnat sin riksdagsplats ändå senast vid valet i september. Karlsson sitter idag på plats 251, Södermanlands län, och flyttade under mandatperioden med sin sambo till Stockholms Stad och hon blev därmed inte valbar för sin tidigare valkrets samtidigt som hon inte lyckades ta sig in på riksdagslistan för Stockholms Stad.

Som nyinflyttad var hennes odds redan från början små och förlusten för Stockholms Stads socialdemokrater är inte mätbar då hon är helt okänd för Stockholmväljarna. Karlsson sätter bilden av att hon ädelt håller fast vid sina principer och lämnar sin riksdagskarriär. Sanningen är att den redan tagit slut då hon inte fick förnyat förtroende. Och media gick på det. SVT uppdaterade dock sin nyhet efter att Ledarsidorna.se uppmärksammat redaktionen på detta men såväl Aftonbladet som Expressen har svalt betet med hull och hår. Huruvida Karlsson nu lämnar på allvar, och att en riksdagsersättare kallas in de sista månaderna, är lika okänt som osannolikt. Karlsson kan välja att helt enkelt inte dyka upp i arbetet och därmed kunna ta en lång ledighet fram till att den nya riksdagen är vald och installerad.

Förstör aldrig en bra historia.

De protester som hörs i övrigt är från sidoorganisationerna Socialdemokrater för Tro och Solidaritet med professor Ulf Bjereld samt S-studenter och HBT-S som menar att fler människor i Sverige är goda nyheter och att bara vi låter dem stanna och satsa pengar på god utbildning så får vi alla underbara dagar framför oss. 

Fakta Socialdemokraternas migrationspolitiska förslag
1. Den nya asyllagen ligger fast tills gemensamma regler i EU är på plats.

2. Gränskontrollerna blir kvar så länge de behövs. Kraftigt förstärkta id-kontroller vid behov.

3. Centrala mottagningar för asylsökande på ett antal platser. Det ska förkorta handläggningstiderna och öka återvändandet.

4. Dagens modell med eget boende (EBO) rivs upp.

5. Kraftigt utökade åtgärder för att säkerställa asylsökandes identitet.

6. Fler förvarsplatser och ökade befogenheter att placera i förvar.

7. Tiden för att kunna inkomma med ny asylansökan efter avslag fördubblas.

8. Möjligheten för kommuner att ge försörjningsstöd för den som fått avslag avskaffas.

9. Möjligheten till att få uppehållstillstånd för arbete om man har kommit som asylsökande och fått avslag avskaffas eller minskas kraftigt.

10. Öka stöd till säkerhet och humanitära förhållanden i flyktingläger utanför Europa.

11. Alla länder vi ger bistånd till ska behöva ta emot medborgare som fått avslag på asylansökan.

12. Internationell människosmuggling ska bekämpas hårdare.

13. Kvotflyktingsystemet ska utökas.

14. Sverige ska vara pådrivande för att stödja fler länders kapacitet att ta emot och integrera migranter.

 

Källa: Aftonbladet

Men socialdemokraterna är inte stabila i beslutet från partiledningen. Källor nära partiledningen uppger att ”ingen sade emot” vilket i praktiken innebär att det är för nära ett val och ingen vill riskera en splittring utåt. Samtidigt är förvirringen total på kommunal nivå. De flesta kommunala företrädare, på lokalt hög nivå, som Ledarsidorna var i kontakt med i olika kommuner i Sverige vittnar om att de blev lika överraskade som media. Partiledningens dialog med fotfolket i basorganisationen, Arbetarekommunerna, är lika mätbar som Sara Karlssons namn är känd bland Stockholmsväljarna. Nära eller lika med noll. Det finns i partiorganisationen ett stort missnöje med hur Lena Baastad Rådström sköter sitt uppdrag som partisekreterare. Lokala företrädare känner sig tagna för givna. På en direkt fråga till en av Sveriges Arbetarekommunordförande på hur denne skulle lösa även detta sena lappkast i valrörelsen blev svaret:

”Det blir som vanligt. Vi knackar dörr och försöker föra fram förslag och åsikter vi inte längre vare sig vet vad de innebär eller ens tror på. Vi är inte förberedda på detta alls.”

För hela riksdagsgruppen är detta uppenbart. Den är dimensionerad för en oreglerad migrationspolitik med ledamöter som Lawen Redar, Åsa Westlund och andra som står för samma politik som Ulf Bjereld och Tro och Solidaritet. Ett ännu större bekymmer är de cirka 180 socialdemokratiska politiska tjänstemän som bemannar upp Regeringskansliet. De är rekryterade från Stockholms Stad och Län, ofta med ett sidomedlemskap i SSU, S-studenter men inte minst Tro och Solidaritet. Dessa tjänstemän har inte ändrat den sektliknande övertygelse om en oreglerad migrations fördelar som bland annat Jonas Bergström, civilminister Ardalan Shekarabis politiske rådgivare, representerar. Bergström är känd främst som flyktingaktivist, deltagare i Ship to Gaza samt tidigare styrelseledamot i föreningen Hjärta som är en del av både Socialdemokrater för Tro och Solidaritet som implicit en del av studieförbundet Ibn Rushd.

Jonas Bergström är ett gott exempel på en politisk tjänsteman som blivit handplockad att tjänstgöra som rådgivare till Ardalan Shekarabi just tack vare sina åsikter om oreglerad migration. Inte trots sina åsikter. Åsikter vare sig han eller hans kollegor eller rekryterande chefer har ändrat på.

Socialdemokraterna och moderaterna går nu till val på valplattformar som i alla avgörande delar är en blåkopia på den plattform som Sverigedemokraterna gick till val på 2014. En valplattform som Stefan Löfven i skarpa ordalag fördömt som rasistisk. Tidigare rasistisk migrationspolitik är nu klassisk socialdemokrati.

Stefan Löfvens trovärdighetsproblem förstärks av att en relativt nybliven Seko-ombudsman (för att ta ett exempel), som tidigare varit högprofilerad debattör inom Byggnads, under större delen av mandatperioden ägnat sig åt att brunmåla alla som fört fram det som idag blivit klassisk socialdemokrati. Så fort tillfälle givits. Ombudsmannen har själv medgivit att han isolerat arbetskamrater på bussar och i byggfuttar för att de fört fram de åsikter och förslag som hans partiordförande nu för fram som sann och klassisk socialdemokrati.

Inte heller övriga LO, vars ombudsmän är en del av socialdemokraternas och av LO avlönade valmaskin, är förberedda eller utbildade för förändringen som skett. Dessa är utbildade i att hävda att alla inskränkningar i migrationspolitiken är rasism. Eller nazism.

Trovärdigheten i den nya migrationspolitiska plattformen pulvriseras slutligen med det enda migrationspolitiska förslag som regeringen försöker få igenom innan valet som innebära att ge 9 000 afghanska unga män amnesti trots att de saknar skäl för att hävda uppehållstillstånd.

Stefan Löfven har dock ett utrymme att göra ett ”Perssonskt schackdrag” för att vinna tillbaka väljare och en gång för alla slå Alliansen i spillror. Göran Persson, före detta statsminister och numera känd som “Den Gamle på Torp” är känd för att vara en av det politiska Sveriges skickligaste taktiker:

  • Sparka ut Miljöpartiet ur regeringen under nästa vecka och kom överens med de övriga partierna att fram till valet sitta kvar som en expeditionsministär med vissa exekutiva mandat. Det finns inget parti som vill flytta in i Rosenbad under den korta tid som finns kvar.
  • Denna lösning skulle även kunna gynna MP som då kan gå in i en renodlad plakatpolitisk opposition
  • Dra tillbaka amnestilagstiftningen, eller den så kallade gymnasielagstiftingen för de 9 000 afghanska unga männen. Genom detta visar i sådana fall Löfven menar allvar och att han inte tänker vänta till mellanliggande val för att driva igenom den nya migrationspolitiska plattformen
  • Gör upp med Moderaterna och Sverigedemokraterna redan innan valet om nästa mandatperiods migrationspolitik. Detta skulle ge ett stöd i riksdagen på mer än 60 procent. Närmare 70 procent. Sverigedemokraterna är väl förtrogna med socialdemokraternas nya, eller klassiska, politik. De har fört en närliggande sedan 2010.
  • Att bjuda in Sverigedemokraterna till samtal skulle kunna radera offerkoftan permanent och minska antalet missnöjesröster som tillfaller dem.

Detta skulle även innebära att socialdemokraterna kan se till att valrörelsen 2018 handlar om andra frågor än migration. En lösning som sannolikt skulle spela socialdemokraterna i händerna på ett helt annat sätt än det skulle gynna M respektive SD.

 

Chefredaktören trötta kommentar:

 

Igår fick jag gratulationsmail från ett flertal läsare som varit med på min resa sedan 2012. Jo, det har varit en lång väg men gratulera inte mig. Jag har eventuellt bara påverkat på marginalen.

Det är inte klart ännu och jag börjar dessvärre känna mitt parti rätt väl och kan bara återgälda gratulationerna med ett råd.

Om ni någon gång hälsar med ett handslag på någon regerings- eller VU-ledamot:

Räkna antalet fingrar du fick med dig tillbaka och kontrollera att du fortfarande har kvar plånbok, klocka, nycklar och mobiltelefon med dig när du går därifrån. Exakt så stabilt är socialdemokraterna av idag. Kramas inte, det ger personen ännu större möjligheter att få med sig kläderna du bär på.

Och lämna för guds skull inte någon väska eller bagage obevakade.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se