Socialdemokraternas förslag om stöd till trossamfund öppnar för fortsatta problem

  • Söndag 13 Maj 2018 2018-05-13
E-post 348

Socialdemokraterna och Anders Ygeman vill signalera att partiet tänker gå vidare och genomföra de förslag som utredaren Ulf Bjereld la fram i mars i en översyn av statens stöd till trossamfund, cirka 90 miljoner kronor per år. Utredningen är på remiss med sista datum i slutet av juni. Förslagen som Ygeman lägger i enlighet med Bjerelds rapport, som socialdemokratisk kulturpolitik, öppnar för stora tveksamheter samt ytterligare svårigheter att skapa överblick.

I SOU 2018:18, “Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” föreslås att ett trossamfund inte ska kunna få stöd om det till exempel aktivt motarbetar det demokratiska styrelseskicket, eller diskriminerar människor till exempel genom missaktning av en grupp till exempel av etniskt ursprung eller på grund av sexuell läggning.

Ledarsidorna har tidigare analyserat Ulf Bjerelds rapport och i rapporten finns två uppenbara svagheter som skulle kunna förstärkas om inte ändringar införs. Det tillkommer dessutom en tredje om Ygemans ambition att lägga ner myndigheten som idag fördelar anslagen, Nämnden för stödet till trossamfund. Ygeman vill att denna ska läggas ner eftersom de inte klarat av att neka stöd till olämpliga trossamfund.

– Jag tror också att man behöver lägga ner den myndighet som i dag fördelar de här medlen. För att få en nystart, och placera den här verksamheten på Kammarkollegiet eller en annan relevant myndighet, säger Anders Ygeman.

Det första svagheterna ligger i lagstiftningen.

2 § Frågor om stödberättigande enligt lagen (2019:000) om stöd till trossamfund prövas av Rådet för beslut om stödberättigande vid Myndigheten för stöd till trossamfund.

Rådet för beslut om stödberättigande prövar även frågor om att inte betala ut statsbidrag och om återbetalning av statsbidrag enligt 14 och 15 §§ denna förordning.

13 § Projektbidrag får lämnas till församlingar som behöver bidraget för att kunna ha lokaler för religiös verksamhet (lokal- bidrag).

Lokalbidrag får lämnas för att

  1. skaffa lokaler genom nybyggnad eller köp

I andra paragrafen öppnar utredningen för samma grundkonstruktion som präglar Folkbildningsrådet. Ett slutet råd bestående av bidragsmottagarna själva. Incitamentet att släppa in nya eller neka bidrag hanteras av de som har att dela på anslaget själva och öppnar för omfattande vänskapskorruption och delikatessjäv.

I den trettonde paragrafen täpper Bjereld och Ygeman till det hål som finns i SFS 2015:218 som reglerar folkbildningen. Bidragsmottagare medges nu att ackumulera överskott av statliga bidrag avsedda främst för verksamheten och i framtiden förvärva anläggningstillgångar till sig själva för skattemedel. 

Som jämförelse har Svenska Kyrkan över århundraden ackumulerat egna skatteintäkter samt medlemsavgifter och donationer och byggt samt förvärvat fastigheter. De övriga trossamfunden skall nu ”komma ikapp” i förmögenhetsuppbyggnaden genom att tillåtas ackumulera skattefinansierade statsbidrag som i grunden är avsedda för annan verksamhet.

Vidare framgår det i SOU 2018:18, “Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige” att bidrag skall kunna dras in om personer uttalar antidemokratiska eller diskriminerande utsagor när de företräder en bidragsmottagande organisation. Denna formulering öppnar för att en präst, diakon eller imam kan klara sig undan om församlingen menar att de uttalade sig privat. En präst, diakon, rabbi eller imam är alltid att betrakta som i tjänst. De har som huvudregel fått sin tjänst eller sitt förtroende för sina åsikter och värderingars skull.

Men den absolut största svagheten i Ygemans resonemang är att lägga ned myndigheten SST. Även om SST verksamhet med viss rätt fått omfattande kritik är en flytt till förvaltningsmyndigheten Kammarkollegiet det absolut i särklass sämsta alternativet. Kammarkollegiet är idag förvaltningsmyndighet för Folkbildningsrådet, den ideella förening som fördelar 4,4 MDR SEK årligen till folkbildningen.

Folkbildningsrådet har nyligen fått omfattande kritik av Statskontoret för sin tillsyn av studieförbunden och folkhögskolorna där bland annat studieförbundet Ibn Rushd numera bedriver Dawa, muslimsk frälsning, för medel avsedda för folkbildning och integration i det svenska samhället.

Ett interreligiöst råd som fördelar statsanslag, som Bjereld föreslagit och som Ygeman svalt med hull och hår, är en blåkopia en lösning som redan idag visar sig i stor omfattning ägna sig åt att finansiera annan verksamhet vid Folkbildningsrådet än vad 4,4 MDR SEK är avsedda för.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se