Sverige bryter internationellt samarbete mot människohandel

Copyright Kjell Nilsson Mäki
  • Fredag 18 Maj 2018 2018-05-18
E-post 1036

Två prejudicerande domar från Högsta Domstolen har satt FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet (United Nations Convention Against Transnational Organized Crime, UNTOC) eller den så kallade Palermokonventionen ur spel i Sverige. Domstolsbesluten, som berör människosmuggling, ställer Sverige utanför delar av Europolsamarbetet men framför allt utgör vi idag ett möjligt, till och med sannolikt, finansiellt centrum för internationell gränsöverskridande brottslighet och rubbar därmed Sveriges bidrag till kampen mot denna brottslighet.

Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten gör skyddet av brottsoffer och vittnen till en viktig fråga. Syftet med konventionen är att etablera ett gemensamt språk i bekämpandet av människohandel och att avlägsna hinder för internationellt samarbete. FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet är indelad i olika områden som rör t ex kriminalisering, förebyggande arbete, och teknisk assistans.

De två domarna, B 6041-16 samt B 2027-17 som meddelades så sent som den 5 april 2018 förändrar i grunden tolkningen av Förenta Nationernas konvention mot gränsöverskridande internationell brottslighet som tidigare ratificerats av Sverige. Konventionen trädde i kraft den 29 september 2003 och för Sverige trädde den i kraft den 30 maj 2004.

Sveriges omtolkning är ett direkt avsteg från dels syftet med konventionen, dels flera artiklar i konventionen.

Palermokonventionen

 

Enligt artikel ett och tre i konventionen syftar den främst till att främja och säkra ett förebyggande samt utredande arbete mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. I artikel sex redogörs för vad Sverige åtog sig:

Article 6 Criminalization

1. Each State Party shall adopt such legislative and other measures as may be necessary to establish as criminal offences, when committed intentionally and in order to obtain, directly or indirectly, a financial or other material benefit:

(a) The smuggling of migrants;

(b) When committed for the purpose of enabling the smuggling of migrants:

(i) Producing a fraudulent travel or identity document;

(ii) Procuring, providing or possessing such a document;

(c) Enabling a person who is not a national or a permanent resident to remain in the State concerned without complying with the necessary requirements for legally remaining in the State by the means mentioned in subparagraph (b) of this paragraph or any other illegal means.

I slutbetänkandet “Människosmuggling och offer för människohandel” från 2002 inför ratificeringen kom utredaren fram till att

För att uppfylla åtagandena i rambeslutet föreslås att straffmaximum för människosmuggling höjs till fängelse i högst sex år. Som en konsekvens av den föreslagna straffskärpningen föreslås att minimistraffet höjs till fängelse i lägst två år. Därmed möjliggörs användandet av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid brottsutredningen. Kommittén föreslår vidare att en straffskärpning även sker i de fall där omständigheterna är mindre allvarliga. Straffskalan i dessa fall föreslås höjas till fängelse i högst tre år.

Genom domsluten i Högsta Domstolen går nu Sverige emot såväl konventionen som förarbeten och andemening. Människosmuggling bör, enligt Högsta Domstolen, nu som regel anses som ringa brott om annat inte är bevisat än att det rör sig om en engångsföreteelse, avser enstaka utlänningar och sker utan ersättning, och det inte finns några omständigheter som talar för en annan bedömning. Domsluten tog dessutom bort människosmuggling som artbrott.

Fakta Artbrott

Artbrott är brottslighet av sådan art att Högsta domstolen eller lagens förarbeten ansett att ett kortare fängelsestraff alltid skall utdömas. Straffvärdet ligger på max 12 månader och skall egentligen leda till icke-frihetsberövande påföljd, men på grund av brottets speciella karaktär skall fängelse som regel utdömas.

Artbrott är brott som karaktäriseras av att de är svåra att förebygga eller upptäcka, svåra att utreda, blivit mer utbredda eller elakartade på senare tid, riktar sig mot enskilda personers integritet eller mot rättsväsendet som sådant.

Konsekvenser

 

Sverige har med domarna dels tagit bort människosmuggling som artbrott, dels definierat människosmuggling av normalgraden som ett brott som leder till dagsböter. Direkt i strid mot vad Sverige tidigare kommit fram till. Därmed omöjlggörs häktning under utredningstiden. Antalet dagsböter är, enligt HD, för människosmuggling ligger mellan 50 och 80 dagsböter eller i nivå med olovlig körning.  

Genom valet av straffpåföljd finns inte heller möjligheten till hemliga tvångsmedel. För att nyttja hemliga tvångsmedel krävs en straffutmätning om minst två år, vilket utredarna föreslog i förarbetet. Hemliga tvångsmedel, som telefon- och dataavlyssning, krävs för det förebyggande arbetet men även i informationsutbytet mellan fördragsländerna. Något som Sverige nu ställt sig utanför genom att ha sänkt straffet för normalgraden till dagsböter.

Hemliga tvångsmedel är även en nödvändighet då brottsoffret, den smugglade människan, sällan eller aldrig har något intresse i att medverka i en polisutredning. Ofta av rädsla för människosmugglarna. 

Genom att ställa sig vid sidan av, eller i praktien dra sig ur, Palermokonventionen så främjar Sverige internationell gränsöverskridande brottslighet samt utgör de facto ett drivhus och transitland för elemet som annars inte skulle vara önskvärda i Sverige. Parat med den bristande identitetskontrollen, som försämras ytterligare genom regeringens och centerpartiets förslag till amnestilagstiftning för 9 000 främst afghanska män, så har Sverige ställt sig utanför allt arbete inom Europol och andra mellanstatliga antiterrorsamarbeten.

HD-domarna medger en låg risk för alla inblandade att en person först smugglas till Sverige för att sedan, när resedokument utfärdats, kunna röra sig fritt i stora delar av västvärlden. Samtidigt kan huvudmännen utan egentlig risk fortsätta ha sin bas i Sverige. Internationella erfarenheter visar att intäkterna med viss lätthet kan återinvesteras i annan brottslighet.

Försämrat internationellt samarbete och försämrade internationella relationer.

 

Flera av varandra oberoende källor, centralt placerade inom olika myndigheter, såväl inom som utom Sverige meddelar till Ledarsidorna.se att Sverige även redan på kort sikt inte kommer kunna delta i s.k. ”joint operations” inom ramen för det internationella samarbetet. Högsta Domstolens prejudicerande utslag per den 15 april har nu effektivt begränsat våra möjligheter att bidra samtidigt som det skickat en signal till omvärlden på hur lätt Sverige tar på problemen och farorna som uppstår med människohandel och smuggling.

Internationellt är vi inte bara sist i arbetet mot handeln med människor, gränsöverskridande kriminalitet och hot. Sverige rör sig i motsatt riktning genom medvetna val samt beslut i Högsta Domstolen.

 

Extramaterial för premiummedlemmar:

  • Palermokonventionen med engelsk orginaltext samt svensk översättning
  • Slutbetänkande Människosmuggling och offer för människohandel (med sidhänvisning).
  • Sammanställning av Internationella Åklagarens behovs- och konsekvensbeskrivning i  utredningen”Behovet av tvångsmedlet – bakgrund och behovsbeskrivningar” med sidhänvisning.

I nästa artikel, som planeras till på måndag, kommer en redogörelse för hur Sverige hamnade i denna situation och beslut. Gamla kända aktörer, som Advokatsamfundets dolda makthavare ur nätverket “Hilda” visar sig dyka upp igen efter en tids frånvaro.

Men.

En publicering av denna form av artikel ska i framtiden, om regeringen får sin vilja igenom under nästa mandatperiod genom grundlagsändringen som föreslås i SOU 2017:70, “Lagen om utlandsspionage” bli omöjlig att skriva. Denna lag föreslås i SOU träda i kraft från och med 2023 och brott mot denna bestraffas med fängelse mellan två år och livstid eftersom den berör Sveriges relationer med mellanstatliga organisationer och samarbeten inom bi- och multilateralt säkerhetsabete.

Vidare upphör källskyddet enligt Morgan Johanssons förslag, om lagen går igenom, vid publicering av källmaterial som det som ligger i premiumartikeln trots att det är öppna källor och inte borde träffas av straffansvar. Ett medvetet val av utformning.

Staten kan även vid en lägre misstankegrad besluta om hemliga tvångsåtgärder mot journalister som kan komma att skriva artiklar som denna. Dessa tvångsåtgärder omfattar bland annat avlyssning av telefon- och datatrafik samt bostad utöver möjligheten att installera trojaner i arbetsredskap som datorer.

Exakt de hemliga tvångsmedel som Högsta Domstolen nu omöjliggjort för polis och andra myndigheter att använda sig av för att bekämpa handeln med människor vill regeringen Löfven använda mot journalister istället.

Detta är den form av journalistik som Ledarsidorna.se kommer att utveckla vidare så länge det är lagligt och därmed möjligt.

Tycker du den här formen av grävande opinionsjournalistik är viktig bli gärna prenumerant eller donator.

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

 

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se