Fredrik Reinfeldts “Trygghetskommission” driver på för enklavisering av Sverige

© Kjell NilssonMäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Måndag 11 Jun 2018 2018-06-11
E-post 1212

Trygghetskommissionen tillsattes förra året efter ett initiativ av försäkringsbranschen. Under året har gruppen arbetat med att ta fram förslag för hur tryggheten ska öka, genom att motverka brott och ordningsstörningar som gör att människor känner sig otrygga. Den stora bristen i rapporten, som gör den oanvändbar, är att Fredrik Reinfeldt, som ordförande, och resten av kommissionen tar avstamp i förutsättningar som helt enkelt inte finns. I någon mening. Förslagen kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare enklavisering av delar av Sverige om de genomförs som kommissionen föreslår.

Kommissionen har använt sig om teorier som utgår från att brott inte bara handlar om en gärningsman, utan också om omständigheterna kring tid och plats och frånvaron av dem som kan förhindra brottet. En ny modell för att skapa trygga och säkra platser, som kallas affärs- och medborgarplatser, AMP, föreslås. Det kan exempelvis vara det centrala torget i en stad.

Initiativet kan komma från kommunen, fastighetsägare eller det kunskapscenter som Trygghetskommissionen vill ha inrättat för att dra igång arbetet. Därefter skrivs ett avtal med en kommun där AMP-organisationen får ett mandat och ansvar. I organisationen behöver kommun, fastighetsägare och företagare vara aktiva, men kommunen behöver också lämna över användarrätten av området. För att de ska vilja stanna behövs även toaletter, som AMP-organisationen får ansvara för, enligt förslaget. 

AMP kan också införas i särskilt utsatta områden. Men där behöver man arbeta lite annorlunda, och där har polisen en större roll, speciellt områdes- eller kommunpoliser. Kommunpoliser finns inte idag över huvudtaget.

– Väldigt ofta hos oss blir det nyutexaminerade unga poliser som efter ganska kort tid söker sig därifrån. Men internationellt är det poliser som ofta efter ett års utbildning blir områdesansvarig, vilket kanske passar en polis i 50-årsåldern bättre. Men med det sagt tror vi att det går att göra väldigt mycket utan att använda polisens resurser, säger Fredrik Reinfeldt, kommissionens ordförande.

– Det mest frekventa sättet att få bort brottslingar är att medborgarna fyller ut det offentliga rummet, inget är mer verkningsfullt än närvarande mammor menar han vidare.

Modellen som Trygghetskommissionen vill implementera bygger på att polisiär närvaro endast är nödvändig eller nyttjas i den inledande av tre faser. Och där AMP sedan fyller den brottspreventiva funktionen fullt ut för att slippa ha poliser i gatubilden. AMP-modellen är hämtad från USA och bygger på New York City erfarenheter från Bryant Park. Ett lyckat projekt med ett samarbete mellan samhälle, affärsintressen och civilsamhällesorganisationerna. Det finns dessvärre en hake i Trygghetskommissionens analys och rapport. Den saknar i allt väsentligt en beskrivning om varför ett projekt som Bryant Park ens kunde passera idéstadiet. De svenska förutsättningarna är i alla väsentliga och avgörande perspektiv sämre än för motsvarande projekt i New York. Om de ens finns.

Fakta Bryant Park

Bryant Park är en offentlig park på Manhattan i New York om 38 000 kvadratmeter. Efter år av förfall stängdes parken 1988 för en renovering och återställning på privat initiativ. Initiativtagare var bland annat tidskriften Times.

Parken är idag öppen för allmänheten men trots att den formellt ägs av NY City administreras den av ett samarbete mellan näringsliv och staden. Finansieringen är uteslutande privat.

Fredrik Reinfeldts, och resten av Trygghetskommissionens bärande tanke är att civilsamhälle och affärsintressen skall ta en större roll än polisens och då få marknadsmässiga fördelar och det är endast i den första fasen av ett områdes utveckling som det kan behövas polisnärvaro menar Trygghetskommissionen. Det är framför allt närvaron av fungerande och tillgängliga toaletter och mammor som skall göra offentliga och publika miljöer tryggare.

Själva utvecklingen av Bryant Park på 1990-talet byggde framför allt på en kombination av tillämpningen av ”Broken Windows-teorin” som kommissionen i och för sig använder sig av, samt den lagstiftning som kallas ”Three Strikes-law”. 

Fakta Broken Windows - teorin och Three strikes - lagstiftning

Broken Windows-teorin

Teorin bygger på att ringa skadegörelse, som klotter och sönderslagna rutor, åtgärdas snabbt för att skapa en ren närmiljö. Att få medborgarna att känna ansvar för sin närmiljö. Teorin har tillämpats i New York med stor framgång men har även tillämpats på Järvafältet i Stockholm under den tid Anna Kettner, S, var stadsdelsordförande med stor framgång under hennes tid.

För att metoden skall vara lyckosam krävs uthållighet över tid samt andra fungerande sociala åtgärder i kombination med att få bort de oroshärdar som inte kan rehabiliteras eller återanpassas till samhället från området.

Anna Kettner, S, har idag lämnat politiken.

"Three strikes" - lagstiftning

New York är en av de stater som infört en ”Three Strikes-law”. Så sent som i november 2017 dömdes en återfallsförbrytare av småbrott till fängelse i mellan 16 år och livstid vid domstolen i Rochester, New York, efter ett inbrott där han stal en iPhone.

Termen är hämtad från den amerikanska idrotten baseball där slagmannen blir "bränd" och ut från spelet efter tredje missen.

Ett av de grundläggande skälen till att Sverige inte, till skillnad från andra länder, tillämpar ackumulerade straffskalor är kostnaderna för kriminalvård och straffutmätning. 

  • Under 2017 var dygnskostnaden i häkte 3 762 kronor och på anstalt 3 609 kronor. Vårddygnskostnaden påverkas bland annat av beläggningen, genom att de fasta kostnaderna fördelas på fler eller färre vårddygn beroende på beläggningsläget.
  • Den dagliga kostnaden för en klient i frivård var 323 kronor under 2016.

Sverige tillämpar dessutom istället straffrabatt samt 2/3 delsfrigivning. Ett exempel från Svalöv i Skåne nyligen var hur två narkotikamissbrukare, som enligt polis dagligen begick tio inbrott eller stölder som var och en hade ett straffvärde på minst en månads fängelse, dömdes till två månaders fängelse vardera efter att ha fällts för ett trettiotal inbrott. Vid ackumulerad straffutmätning hade straffet blivit mellan två och ett halvt och drygt fem år utan straffrabatt. Tillräckligt med tid för dels avgiftning och drogavvänjning, dels ge dessa i praktiken livsstilskriminella en yrkesutbildning för att kunna leva ett liv utan kriminalitet. 

I detta fall är de korta straffen som inte ackumuleras, straffrabatten samt 2/3 – delsfrigivningen kontraproduktiv för samhälle och individ. Och skälen är fiskala. Ingen regerings finansminister, oavsett om den är moderatledd eller socialdemokratiskt dominerad, vill föreslå de ökade kostnader en nödvändig kriminalvårdsreform skulle innebära.

Kriminalvårdens budget för 2018 är 8,6 MDR SEK och skulle bara 2/3 – delsfrigivningen slopas skulle Kriminalvårdens budget behöva öka med minst fyra MDR SEK per år. Skulle staten börja tillämpa ackumulerade straff istället för dagens straffrabatter är en tredubbling inte orimlig att förvänta sig innan kurvorna vänder nedåt igen. Kostnaderna för kriminalvård och straffutmätning skulle behöva närma sig vad staten avsätter för LSS-åtgärder. Eller mer än vad staten varje år lägger på kultur, medier och trossamfund.

För att åstadkomma detta krävs även en hög polistäthet samt en diversifierad poliskår. USA, i likhat med andra länder, har två eller flera olika poliskårer med längre eller kortare utbildning och med skiftande befogenheter. Trygghetskommissionen pekar på behovet av områdespoliser med en ettårig utbildning, något som inte finns idag i Sverige.

  • New York är polistätheten 42 poliser per 10 000 invånare.
  • I Sverige som helhet är polistätheten 19,5 per 10 000 invånare.
  • I 136 kommuner är det färre än 5 poliser per 10 000 invånare (varav 72 då helt utan poliser).

Trygghetskommissionens bärande tanke är att civilsamhälle och affärsintressen skall ta en större roll och då få marknadsmässiga fördelar.

Projektet Bryant Park, som Trygghetskommissionen lyfter fram som målbild, bygger på en finansiering av de affärsintressen som finns i närområdet. Bryant Park iordningställdes av Rockefeller Brothers Fund, en av USA:s mest inflytanderika och resursstarka privata stiftelser, samt togs sedan över av Bank of America som har sitt kontor i närheten som en del av det föreslagna AMP. Bank of America är den dominerande bidragsgivaren. Det finns idag inga liknande områden i Sverige med motsvarande affärsintressen som har de finansiella resurser som krävs. Möjligtvis med undantag från Kungstärdgården i Stockholms innerstad med flera av affärsbankernas huvudkontor i direkt anslutning eller maktbolag som Investor.

Att tillämpa modellen, och förvänta sig samma resultat, på Järvafältet eller i Rosengård alternativt Vivalla är sannolikt väl avlägset. De förutsättningar som en kommunpolis skulle skapa saknas helt i hela Sverige. Det är dessutom orimligt att pizzerian på Rinkeby torg tillsammans med gatuköket i utkanten av torget skall kunna investera de medel som Rockefeller Brothers Fund investerade i Bryant Park i sin närmiljö. De finansiella resurserna saknas.

Trygghetskommissionen pekar även på behovet av mödrar som är närvarande i det offentliga rummet nattetid. Att kriminella inte begår brott om deras mödrar är närvarande. Inte heller detta förslag finns det någon större relevans i. Kanske framför allt inte i de många utanförskapsområden, som inte sällan utvecklats till utsatta eller särskilt utsatta områden. Kvinnor får helt enkelt inte, i de klankulturer som dominerar dessa områden, röra sig fritt efter mörkrets inbrott. Många av dessa kvinnors närvaro behövs även i hemmet för att ta hand om övrig familj. Förbjudna att i någon egentlig mening röra sig fritt enligt de oskrivna lagar och regler som respektive klanledare beslutat om.

Det enda realistiska alternativ som finns i dagens enklaver är det lokala civilsamhället. Ett civilsamhälle som drivs av klankulturer och klanmentaliteter och som även kontrollerar de korporativa ekonomiska system som växt fram. Som hålls samman av de lokala kulturföreningarna, kyrkorna eller moskéerna. Som till exempel de turkiska kulturföreningarna som finansieras av den turkiska staten, de syrisk-ortodoxa kyrkorna eller det stora antal källarmoskéer med oklar finansiering som dominerar dessa enklaver.

Moskéer och turkiska kulturcentra, som i huvudsak finansierats av medel från den turkiska staten, är inte något som heller vare sig regering eller SÄPO uppmärksammat i någon mening. Dessa är Turkiets president Erdogans och Muslimska Brödraskapets representanter i Sverige och har till primär uppgift att hålla den kurdiska och turkiska diasporan under uppsikt. Detta är något som kurdsvenskarna, idag övergivna av socialdemokraterna, smärtsamt har blivit medvetna om.

Trygghetskommissionens första rapport innehåller så pass många brister och tar avstamp i förutsättningar som inte finns i Sverige idag att den sannolikt kommer göra mer skada än nytta. I händerna på bland annat Miljöpartiet, Centerpartiet, Feministiskt Initiativ, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Vänsterpartiet, Sveriges Unga Muslimer eller någon annan organisation ur Ibn Rushd-sfären kan rapporten användas som argumentationsbank för att stärka klanväldet i de utsatta områdena som är i behov av ökad trygghet. Det som förenar dessa partier och förbund är dels det apologetiska förhållningssättet till enklaver, dels i vissa fall den explicita viljan att avskilja sig från övriga Sverige. Detta då det endast är klanerna, med sin kultur och sitt inflytande, som kan sägas utgöra den resurs som Fredrik Reinfeldt och Trygghetskommissionen efterlyser.

Trygghetskommisionens förslag kommer, om den implementeras, spela de krafter som vill enklavisera Sverige i händerna och skapa ännu fler parallellsamhällen med egna lagar och på sikt egna domstolar samt förstärka de korporativa dragen i områdenas samhällsekonomier. De största förlorarna på kommissionens förslag kommer vara kvinnorna i utanförskapsområdena samt de utsatta-, risk- och särskilt utsatta områdena då klanväldet måste förstärkas för att kommissionens tankar skall kunna nå avsedd effekt.

Fredrik Reinfeldt driver tillsammans med övriga kommissionen Sverige mot ett enklaviserat samhälle. Ett samhälle som kännetecknas av flera parallella strukturer.

 

Extramaterial: Trygghetskommissionens första rapport.

Redaktörens kommentar:

Ursprungligen var denna artikel tänkt att vara en premiumartikel men jag kom att ändra mig vartefter den verkade fram.

Det som Fredrik Reinfeldts Trygghetskommission nu föreslår är så pass illa underbyggt och om det genomförs, ens i delar i sin nuvarande form, kommer leda till irreparabla skador på dagens samhällsstrukturer och samhällskontrakt.

Fredrik Reinfeldt spelar fullt ut med de som önskar se en enklavisering av samhället genomföras.

Det är viktigt att denna form av analys når så brett som möjligt och inte låsas in bakom betalvägg. Folkbildning är en av de bärande principerna för Ledarsidorna.se.

Ni får gärna bli prenumeranter ändå, det kommer komma mer av fördjupningsartiklar med denna som grund.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se