Konflikten i Jemen sprider sig in i den svenska regeringen

Ett av Saudiarabiens exemplar av Erieye. Foto: Asian Defence Weekly.
  • Tisdag 26 Jun 2018 2018-06-26
E-post 153

Under EU:s utrikesministermöte i Luxemburg under gårdagen avhandlades kriget i Jemen och den allt svårare humanitära krisen där. Den svenska utrikesministerns svar på SVT Nyheters Rolf Fredriksson frågor öppnar för en ny regeringskris.

I utrikesminister Margot Wallström svar på om hon kunde vara säker att svenska vapen inte används i Jemen, ligger nästa regeringskris inbäddad:

– Jag utgår ifrån att alla som har inflytande över vapenexporten tillämpar den lagstiftning som finns. Det är mycket tydligt att man inte får sälja vapen till länder som är krig och krigssituationer.

Svensk krigsmaterielexport är kantat av ett strikt regelverk men samtidigt är regelverket så utformat att regeringen alltid kan rycka åt sig sista ordet. Krigsmateriel är en i allra högsta grad politisk affär där den traditionella myndighetsutövningen inte kan sägas gälla. 

Ansvarig tillsynsmyndighet för krigsmaterielexport är ISP, Inspektionen för strategiska produkter.

Fakta Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som arbetar med kontroll och tillsyn av försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Myndigheten hanterar ärenden gällande riktade sanktioner, samt verkar som nationell myndighet för FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen, vars praktiska arbete utförs av Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons, OPCW.[2]

Inkomna ärenden avgörs av ISP. ISP ska dock överlämna ärenden av principiell betydelse till regeringen. Regeringen lämnar varje år en redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken till riksdagen.

ISP sorterar som myndighet under Justitiedepartementet.

Svensk vapenexport, eller den korrekta termen krigsmaterielexport, regleras i grunden i Lag (1992:1300) om krigsmateriel samt Förordning (1992:1303) om krigsmateriel de riktlinjer som regeringen beslutar om. Grunden för krigsmaterielexporten är den svenska utrikespolitiken. Den svenska grundhållningen är att export inte kan ske till krigförande länder, så kallade ovillkorliga hinder. Reservdelar och kompletteringar till tidigare order samt fullföljande av avtal kan dock fortsätta såvida inte ovillkorliga hinder uppstår. Men regeringen kan för var tid göra avsteg från dessa bestämmelser.

Regeringen har formulerat denna nödugång i den senaste propositionen, 017/18:23, Skärpt exportkontroll av krigsmateriel:

Ett meddelat tillstånd till utförsel ska återkallas om det uppstår ett ovillkorligt exporthinder. Ett tillstånd bör också återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med en annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör det, i de två senare fallen, vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd, om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Konflikten i Jemen kan nu öka huvudvärken för regerinen Löfven. Samtidigt som de återställda relationerna med Saudiarabien  efter Margot Wallströms lansering av feministisk utrikespolitik 2014är sköra är utrikesdepartementets slagsida åt axeln Doha-Teheran-Ankara den dominerande. Relationen med Saudiarabien påverkar de som även omfattar relationen med USA och som försvarsdepartementet vilar på. Sverige kan inte, av försvarspolitiska skäl, inskränka vapenexporten till Saudiarabien utan att relationen med USA påverkas negativt.

Svensk vapenexport till Saudiarabien vilar ytterst på det samarbetsavtal som regeringen Persson II tecknade med USA under George W Bush. Sverige tog på sig rollen att agera som teknikexportbrygga av viss materiel men fick i gengäld en positiv särställning i relation till USA:s krigsmaterielindustri. Inget annat land, NATO inbegripet, har motsvarande särställning.

Avtalet möjliggjorde bland annat det förvärv av CRAY – 2 datorer, dåtidens kraftigaste, till FRA. Såväl CRAY – 2 som Awacs är belagda med exportförbud . Det nu aktuella vapensystemet, Ericssons Erieye vilar i allt väsentligt på den teknik som ligger till grund för Awacs och inte kan exporteras av USA själva.

Fakta Erieye

Erieye är ett radarsystem och ett så kallat Airborne Early Warning and Control System (AEW&C) utvecklat av Saab Electronic Defence Systems (tidigare Ericsson Microwave Systems). Den är baserad på en Active Electronically Scanned Array (AESA). Erieye används på flera olika typer av flygplan, både propeller och jetdrivna.

Radarn ger två gånger 120 graders täckning (två gånger 160 på exportversionerna) och har en bidragande räckvidd på 450 km och en detekteringsräckvidd på 350 km i tät elektronisk krigföringsmiljö, vid stark radarnedskräpning och mål på låg höjd. Radarn har ett integerat Igenkänningssystem för att kunna identifiera egna eller fiendliga flygplan (IFF), och har också ett sjöövervakningsläge.

Erieye har exporterats till  Brasilien, Förenade Arabemiraten (UAN), Grekland, Mexiko, Pakistan, Saudiarabien och Thailand. Erieye anses vara, vid sidan av JAS 39 Gripen, en av de viktigaste exportframgångarna i modern tid för svensk krigsmaterielindustri och därmed ett av de viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska instrumenten.

Erieye-systemet är interoperativt med NATO flygförsvarskommandon och kontrollsystem.

Konflikten i Jemen kommer att få svenska inrikespolitiska konsekvenser. På ena sidan står Margot Wallström och UD, i praktiken mer lojala till Ankara, rebellerna i Jemen och Teheran, på andra sidan Peter Hultqvist och försvarsdepartementet vars politik vilar på en positiv relation med USA.

Samma interna konflikt som uppstod i samband med FN:s kärnvapenresulution kommer därmed prägla regeringens arbete under den närmaste tiden.

Allt kommer lagom till valspurten.

 

 

Extramaterial:

En fullödig artikel om konflikten i Jemen finns på BBC hemsida.

Hela utdraget till 017/18:23, ”Skärpt exportkontroll av krigsmateriel” som reglerar krigsmaterielexporten.

 

Foto: stefg74

Foto: Rob Schleiffert

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se