Valet 2022 kan Sverige ha flera nya mediaaktörer. Där dagens kommer vara historia

  • Onsdag 27 jun 2018 2018-06-27
E-post 428

Varje år publicerar Reuters Institute for the Study of Journalism studien “Digital news report”. Rapporten granskar i år både globala och lokala trender för digitala nyhetsmedier. Årets rapport skiljer sig från tidigare, dels genom de utvidgade fokusgrupperna men även genom att Reuters Institute låtit mäta varumärkesförtroende i fokusgrupper även för nyetablerad media. Årets mätning, den första i sitt slag, visar på dramatiska förändringar.

Rapporten, som både Resmé och Nyheter Idag kommenterat innehåller en hel del, för de traditionella medierna, intressanta trender. Bland annat att online-läsningen har ökat kraftigt de senaste åren och då öppnat upp för konkurrens från självständiga mindre aktörer.

Reuters Institute for the Study of Journalism (RISJ) är ett brittiskbaserat forskningscenter och tankesmedja och ett fristående institut associerat till Oxford University. Institutet grundades vid ”Department of Politics and International Relations” vid Oxford University 2006. Institutet är University of Oxfords forskningscenter som bevakar nyhetsmedier, även ur ett globalt perspektiv. RISJ är ett universitetsforskningscenter för spetsforskning inom mediaområdet. Årets Digital news report är den sjunde i ordningen.

Trender som inte redovisats i svensk media som kommenterat rapporten som bör belysas är de tendenser som analys av respektive medias trafik enligt Alexa ger. Reuters konstaterar att regional och lokal media generelt rankas högt i Sverige  i förhållande till tabloidmedia samtidigt som Public Service rankas i topp i den bredare förtroendemätningen. Så långt inget nytt utan följer de undersökningar som bland annat SOM-institutet redovisar. Men att något har hänt i det svenska medielanskapet och hos mediekonsumenternas vanor är uppenbart.

Reuters kvalitativa mätning.

 

För Sveriges del blir det tydligt att Sverige idag i praktiken har tre tabloider. Expressen, inkluderat sina derivat i form av GT och Kvällsposten, samt Aftonbladet har nu kompletterats med en tredje, Nyheter Idag.

Paralllellskörs Reuters kvalitativa data med kvantitativa, där Nyheter Idag får betyget 5,01 på en tiogradig skala i förtroende för varumärket och Expressen samt Aftonbladet 4,99 samt att dessa medier i praktiken har samma format, tabloiden, är det redan där uppenbart att de kan börja mätas mot varandra. I allt väsentligt delar dessa tre nyhetsförmedlare även läsargrupper med varandra med nårgra avvikelser som bör förvåna Bonnier och Schibstedt, huvudägare till Expressen respektive Aftonbladet. Nyheter Idags läsare visar sig i relativa tal ha såväl fler med lägre utbildning men även fler med något högre utbildning totalt sett än de bägge etablerade tabloiderna.

De schabloner och förutfattade meningar som finns kring de nya medierna är att betrakta som vandringssägner utan egentlig substans vilket både Reuters och Alexa visar på vid djupare analys och samkörning av data.

 

Urval av Aftonbladet, Expressen och Nyheter Idags användarprofiler. Mittmarkeringen markerar genomsnittet för internetanvändare.

 

En annan trend bland tabloiderna är Aftonbladets i det närmaste totala genomklappning i samband med #metoo. Aftonbladet rankades av Alexa som nummer åtta av de mest besökta svenska webbsidorna men är sedan en vecka nere på en elfteplats samtidigt som Expressens och Nyhter Idags trafik ökar. Aftonbladet tappar till Expressen men mest till Nyheter Idag som för närvarande befinner sig på plats 243. Dessvärre, för Aftonbladet, ser trenden inte ut att brytas. 

I toppsegmentet, de 30 högst rankade, brukar rörelserna vara små. Ett tapp på tre placeringar till att ligga utanför topp-tio är en mycket kraftig förändring.

En förklaring till Expressens stabila position är med stor sannolikhet den tidiga satsningen på webb-tv, samarbetet med CNN samt beslutet att inte införa en betalvägg. Chefredaktören Thomas Mattsson har dessutom lyckats skapa en plattform där krönikörer som Lars Lindström och Jennifer Wegerup, trots i grunden helt olika på alla avgörande punkter, kan upplevas som naturliga komponeneter i en helhet under samma varumärke. Något inte Aftonbladet lyckats med i motsvarande omfattning.

Fakta Alexa-rankning

Alexa är ett amerikanskt företag, ägt av Amazon.com, som genomför trafikmätningar på olika webbsidor. Företaget anses vara det mest trovärdiga inom branschen idag då deras mätmetoder är de som fångar in generell trafik från internet men även trafik inom de olika sociala medieplattformar som är vanligast förekommande.

Alexa-rankning är ett begrepp som används vid bedömande av en webbplats popularitet. Begreppet syftar på den position (rankning) en viss webbplats har i Alexas topplistor. Ju lägre siffra desto populärare är webbplatsen. Datan som ligger till grund för topplistorna samlas in genom Alexa Toolbar som analyserar internetanvändarens beteende och använder data från Google Analytics, Facebook, Twitter med flera vilket även medger fördjupade analyser av olika demografiska grupper.

Och Aftonbladets problem är större än så, pappersupplagan har sjunkit till en nivå där det diskuteras ifall det är försvarbart att fortsätta trycka tidningen. För tre år sedan låg pappersupplagan på drygt 125 000 exemplar, medan Aftonbladet nu säljer knappt 70 000 exemplar. Samtidigt är såväl Aftonbladet som Expressen beroende av pappersupplagan. Bara att kunna ha en löpsedel på varje kiosk i hela Sverige bibehåller styrkan i varumärket som i sig driver internettrafik beroende på hur löpsedeln är utformad.

Hur många är vi inte som i kassakön på stormarknaden ser en tidningsrubrik och väljer att redan i kön börja läsa nyheten i våra telefoner istället för att köpa ett lösnummer.

Betalväggars utformning är avgörande för läsarutvecklingen. Göteborgsposten, GP, som inte är med i mätningen men i praktiken har valt samma betallösning som SvD (med i Reuters mätning) visar på två tidningar i fritt fall.  Det som förenar dessa är att de bägge lagt den absoluta merparten endast åtkomlig för prenumeranter. SvD har dessutom valt att lägga opinionstexter bakom betalväggen vilket i sammanhanget bör betecknas som en udda lösning. Genom att bara vilja driva opinion inom den egna prenumerationskretsen skapas en ekokammareffekt. SvD och dess läsare hör endast sina egna röster. Och inga andra än de själva lyssnar på deras röster då de är låsta bakom betalväggen.

Även DN har en kraftigt nedåtgående trend som pågått en längre tid och som inte, som i GP:s fall, går att härleda till införande av ett närmaste totalt låst innehåll bakom betalväggen utan snarare något annat. Först sista två veckorna, sedan Peter Wolodarski valt att ge bort gratisprenumerationer till förstagångsväljare, har trenden brutits efter månader av trafikförluster.

En parameter som inte mäts i någon omfattning alls är hur mycket trafik som drivs i relation till publicerade artiklar. Om till exempel Aftonbladet mäts mot Nyheter Idag bara baserat på dagens grova trafik så är dessa långt ifrån jämnstora. Men när Aftonbladets trafik mäts på kanske 20-30 publicerade nyheter av olika slag pubicerar Nyheter Idag mellan två och fyra. Skulle antal läsare per artikel mätas är det inte uteslutet att Nyheter Idag skulle placeras på samma nivå, eller i varje fall närmare, de övriga två tabloiderna. Det är rimligt att anta att genomslaget är väsentligt större för Nyheter Idag, i detta exempel, än vad som Reuters och Alexa förmår presentera.

För samtliga dessa tre gäller att en vanlig användare läser mellan två och tre artiklar per besök. En läsare av Aftonbladet läser kanske bara någon nyhetsartikel och någon idrottsartikel av ett urval på 20 nya för den dagen medan en konsument av Nyheter Idag läser samtliga nyhetsartiklar som publicerats just den dagen. Långt ifrån alla läsare tar heller del av ledar- och debattartiklar. Ledarsidorna.se position bygger på en, maximalt två, publicerade artiklar per dag, inte 20.

Reuters och Alexas premiumtjänst kombinerat med varandra ger trots bristerna en god bild av hur medielandskapet nu förändras snabbt. Men det finns fortfarande stora kunskapsluckor att fylla. Kristoffer Holt, medieforskare vid Linnéuniversitetet, konstaterar i klartext till Nyheter Idag att svenska alternativa medier utmanar de etablerade medierna på allvar;

– Nu ingår visserligen endast några stycken i den här studien och det behövs ytterligare forskning kring alternativmediernas utbredning och räckvidd, men det är den första studien jag har sett som faktiskt visar på hur många som regelbundet tar del av innehåll från de här sajterna och det är tillräckligt många för att de måste betraktas som riktiga konkurrenter om läsarnas uppmärksamhet på den svenska marknaden

Rapportförfattarna (Reuters, reds anm) menar att detta illustrerar att alternativa medier har blivit en plattform för perspektiv som tidigare kan ha varit underrepresenterade inom medierapporteringen, en hypotes som verkligen bör prövas ordentligt i jämförande studier med, till exempel Danmark, Norge och Finland.

Reuters rapport ger ändå de flesta analytiker, medieforskare, publicister och journalister samt även vissa läsare något att fundera över.

Medielanskapet förändras i rask takt och håller sig dagens trafiktrender på internet, samtidigt som allt fler tidningar tvingas överge pappersformatet, kommer vi kanske redan till nästa val se helt nya medieaktörer varav kanske endast en, Expressen, ser ut att kunna överleva någorlunda opåverkad. Att till exempel SvD skulle finnas för evigt är ingen naturlag.

Förklaringen till Expressens starka position i dagsläget är att de har varit i praktiken först att anamma och förstå internet som nyhetsbärare.

 

Redaktörens kommentar:

Enligt Alexa rankas Ledarsidorna.se idag som nummer 762 av samtliga svenska webbsidor.

En framtida komparativ studie men med den bredd och det djup som Kristoffer Holt efterlyser med media med motsvarande format, som Dagens Samhälle, ETC eller FOKUS, är något som jag skulle välkomna för egen del.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se