Alla visste om att skogsbrukets struktur innebar en risk

  • Söndag 29 Jul 2018 2018-07-29
E-post 266

Skogsbränderna i Sverige får nu hjälp av Finland för att kunna bekämpas. Under den senaste tiden har stora skogsbränder även härjat i Finland. Trots det gör Finland bedömningen att de har resurser att avvara. Att de i och för sig behövs i Fnland men att läget är mer akut i Sveige. Det finns betydande skillnader i vald struktur länderna emellan, vilket kan förklara varför Sverige drabbats hårdare av skogsbränderna än Finland.

En avgörande skillnad är skogsbrukets struktur samt beredskap. Skillnaderna mellan de finska och svenska skogsbruken är stora, berättar Juha Laitila, forskare på Naturresursinstitutet Luke.

Enligt Laitila ägs de finska skogarna i huvudsak av familjer medan de i Sverige i större utsträckning ägs av stora företag. De finska skogarna bildar ett slags spretigt mosaikmönster av mindre enheter med flera bara marker som skiljer skogarna åt. En annan avgörande skillnad är tekniken som används vid skogsbruk.

  • I Sverige är de typiska skogsbruken mycket större än i Finland. Det leder till att skogarna är större och mer enhetliga 
  • Eftersom de svenska skogsbruken bildar stora helheter saknas det ofta öppna ytor som skulle stoppa branden från att sprida sig
  • I Finland gallras skogarna i regel två gånger under en period på 65-90 år medan det i Sverige görs en gång. Eftersom det gallras mer sällan i Sverige så växer det mer träd per hektar som i sin tur ökar brandrisken
  • Då skogarna gallras mer i Finland än i Sverige finns det också färre döda och torra träd som står kvar i de finska skogarna.

En annan skillnad mellan länderna är att den vanligaste trädsorten i de finska skogarna är tall medan det i Sverige är gran. Granen har torrare kvistar som lättare fattar eld än tallen. I granskogen sprids också elden snabbare än i tallskogen.

De finska skogarna består också av träd i varierande ålder medan skogarna i Sverige är mer i samma ålder. Yngre träd antänds inte lika lätt som äldre träd. Ytterligare en aspekt att notera är att Sverige ligger mer söderut än Finland. Det betyder att träden är högre och det växer fler träd per hektar. Och när det då börjar brinna i skogen finns det mer antändbart material än i de finska skogarna.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att höja brandsäkerheten i de svenska skogarna är brandgator samt att som i Finland, gallra skog. Helt oproblematiskt är inte detta då inte heller skogsbruk är en lönsam affär. Mycket av kapitalet är bundet i decennier och intäkterna ett skogsbruk ger skall ses över perioder på mellan 20 och 30 år för en skogsbrukare. Den intäkt som en avverkning ger ett år skall finansiera flera av de kommande årens löneutbetalningar i normala fall. Gallringen är en annan effektiv åtgärd men precis som brandgator så sjunker då avkastningen per ytenhet.

Något som dock ingen media adresserat ännu, vilket i grunden är bra då det kanske skulle kunna inspirera till terrordåd, är effekterna om motsvarande bränder som vi ser i skogarna i Bergslagen hade uppstått i Skåne. Skånes sädesfält är idag i praktiken skördade redan men har sedan midsommar varit minst lika torra som skogarna som nu brinner och utgjort ett minst lika stort hot mot den nationella brandsäkerheten.

En flaska tändvätska och en ask tändstickor hade, i rätt eller fel händer, kunnat sätta stora delar av ett helt landskap i brand. Sädesfält har inga brandgator alls utan utgör enorma ytor för brand att snabbt sprida sig på. Inte heller finns några träd som kan hejda vinden i egentlig mening. En vind på mellan sex och sju meter per sekund kan mycket väl få en brandfront på ett sädesfält att röra sig med en halv meter i sekunden. På en minut kan en brandfront därmed flytta sig 30 meter. På tio minuter 300 meter. Med en uttryckningstid på kanske en kvart kan en brandfront färdas en halv kilometer i flera riktningar.

Men på samma sätt här, som i allt övrigt, är regleringen av brandgator inom jordbruket inte oproblematisk. Brandgator på sädesfält sänker produktiviteten av livsmedel per ytenhet och därmed avkastningen för markägaren. Utöver att bortfallet av livsmedel måste kompenseras måste jordbrukaren kompenseras ekonomiskt genom lägre kostnader eller ett upplättat regelverk i övrigt.

Allt detta är känd materia. Såväl problemformuleringen som lösningarna. Redan i klimatutredningen från 2007, som nu tre regerignar (Reinfeldt 1 och 2 samt Löfven) haft tillgång till pekar på allt detta och mycket till.

Finland har utöver detta valt att behålla värnplikten vilket medger att Finlands tillgång på personal i form av värnpliktiga för hjälp i släcknings- och eftersläckningsarbetet är gott.

När länder som våra nordiska grannländer Norge och Finland baserar sin livsmedels- och skogsbruksproduktion på fakta och empiri har Sverige konsekvent, sedan Miljöpartiets inträde i riksdagen, valt att fokusera allt på känslor samtidigt som Centerpartiet övergivit landsbygdsväljare till förmån för Stureplansfolket. Samtliga riksdagspartier har dock sedan 2007 haft de data och de förslag som skulle kunnat motverka det vi ser idag ske i Sverige. Men inget parti har ansett att civilsamhällets brandskyddsförmåga varit en prioriterad fråga.

Detta har över tid givit de effekter vi ser idag. Alla med valda förtroendeuppdrag hade alla data på bordet. De borde rimligen ha vetat. Ingen gjorde något.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se