Alla visste om bristerna i civilförsvaret – det blev en mardröm för civilsamhällets säkerhet

  • Lördag 21 jul 2018 2018-07-21
E-post 5678

Försvarsmakten tillsammans med Hemvärnets personal gör idag en fantastisk insats på marken, i luften och i ledningsstaberna runt om i de brandhärjade kommunerna. Trots att detta är bränderna på flera håll utom kontroll, och flera byar har evakuerats. Två av försvarsmaktens tio helikoptrar medverkar i insatsen. Av de övriga helikoptrarna så är det civilsamhället och besättningar från Norge medverkar i släckningsarbetet.

Detta lämnar ett antal frågor, som dels berör Försvarsmaktens begränsade insats men även hur det kommer sig att Räddningstjänsten står helt utan helikoptrar.

Fram till försvarsbeslutet 2004 var det försvaret som hade ansvar för att det fanns räddningshelikoptrar som även kunde användas för att släcka skogsbränder, med kort varsel. Försvarsmakten fråntogs med beslutet ansvaret för räddningshelikoptrarna. Det övertogs av Sjöfartsverket, och där finns i dag de sex helikoptrar som saknar krokar att hänga upp säckar eller tunnor med vatten på rapporterar SR/Ekot.

I regeringens instruktion till försvaret står det i stället att:

Försvarsmakten ska med myndighetens befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet

I klartext betyder det att försvaret inte får pengar för utrustning och utbildning i brandbekämpning, men att det inte är förbjudet för dem att ställa upp ändå.

Vid en första anblick i de utredningar som sedan genomförts sedan 2008 som SOU eller som den erfarenhetssammanställning genomförd av Försvarshögskolan blir det tydligt att dagens brist på rent materiellt understöd i form av helikoptrar och brandflyg är en blandning av beslut, regeringsskifte, kostnadseffektiviseringar, omställning till internationella operationer, politiska prioriteringar med mera.

Utöver dagens regering, Löfven, har tre av fyra av Alliansens partiledare en bakgrund som ministrar under den aktuella perioden som resulterat i dagens situation och därmed i allra högsta grad medverkande och medansvariga för alla de beslut som fattats. Och inte fattats. Av dagens åtta (nio om vi räknar bägge språkrören) partiledare klarar sig endast Ebba Busch Thor, KD, Jimmie Åkesson, SD, samt Jonas Sjöstedt, V, sig undan ett eventuellt ansvarsutkrävande i framtiden. Ingen av dessa har haft en ministerpost under den tid beslut fattades och ickebeslut togs. Övriga partiledare har varit eller är ministrar under aktuell period.

Regeringen är solidariskt ansvarig för de beslut som för var tid fattas enligt Regeringsformen. Regeringsformen är vår grundlag.

Men det är samtidigt tydligt att det återigen funnits ett gediget underlag att arbeta med, där man redan 2007 konstaterade att skogsbränderna dels skulle öka i antal dels förvärras i skador på samhället. I utredningen finns referenser till flertalet vetenskapliga studier från bland annat SMHI och Räddningsverket som påvisar framtida problematik kring civilsamhällets beredskap för skogsbränder och ett varmare klimat.

Utdrag ur rapporten;

”Räddningsverkets, SLU:s och SMHI:s gemensamma studie Vegetationsbrand 2020, 2050 och 2080, som var en bilaga till SOU 2007:60 Klimat- och sårbarhetsutredningen, påpekar att under de senaste trettio åren har de kommunala räddningstjänsterna både minskat antalet brandstationer och antalet brandmän i beredskap. Enligt studien är en konsekvens av detta att det generellt tar längre tid innan släckning av en skogsbrand kan påbörjas. Ofta måste flera olika styrkor larmas till en skogsbrand. Den försämrade beredskapen kan enligt studien medföra att skogsbränderna generellt blir större, mer svårsläckta och därmed mer resurskrävande.” (Helikoptern i samhällets tjänst, 2008, s302)

Trots denna klarsynthet från utredarna i återkommande rapporter från 2007, 2008, 2010 samt Försvarshögskolans erfarenhetsrapport från 2014 har minst två, sannolikt tre regeringar (Reinfeldt 1 & 2 samt Löfven) aktivt valt bort att ta till sig experternas slutsatser.

I den statliga utredningen ”Helikoptern i samhällets tjänst” från 2008  påbörjades en omstrukturering av hur försvarsmaktens helikoptrar dels skulle användas, och hur de skulle vara anpassade för insats. Utredningen påvisar viktiga övervägningar att Försvarsmakten står som enda myndighet med tillgång till medeltunga helikoptrar, vilka går att anpassa till olika typer av insatser som till exempel kommunal räddningstjänst. I samma stycke framgår det också att;

”Riksdagen har flera gånger slagit fast att stöd till samhället inte ska dimensionera Försvarsmaktens organisation. Likväl kan Försvarsmaktens befintliga helikopterresurser utgöra ett viktigt stöd för samhället i olika situationer” (Helikopterutredningen, 2008, s243)

Att Försvarsmakten har andra uppgifter än att bistå civilsamhället i nödsituationer ter sig som en självklarhet, försvarsmaktens uppgift skall primärt vara att säkerställa vår nationella suveränitet.

Däremot framgår det att Försvarsmakten som ensam aktör har tillgång till den typen av helikoptrar som snabbt kan sättas in för olika typer av stöd till civilsamhället. Utredningen påvisar dock att försvarsmakten samtidigt skall ses som ett komplement och inte en huvudaktör, trots att civilsamhället saknar relevanta resurser och inte heller kommer tillföras motsvarade kapacitet med undantag för europeisk resursdelning. Regeringen ska vidare ha ett nationellt perspektiv på försvarsmaktens framtida roll och stöd till samhället, där själva beslutsfattandet kring helikoptrarna måste ta höjd för eventuella insatser i Sverige.

Utredningen förutsåg ett ökat behov av helikoptrar till följd av en hög risk för skogsbränder med svår utgång för civilsamhället. Trots detta klarsynta konstaterande, som upprepades i flera studier, har det inte hänt någonting i någon mening. Trots tre regeringar under två olika statsministrar.

Som premiummedlem / pluskund kan du ta del av en fördjupad analys samt få två rapporterna som käll- och extramaterial.

Av rapporterna blir det tydligt att tre regeringar i rad gjort aktiva val att inte lyssna på experternas förslag. Något som bäst kan liknas vid en blocköverskridande enighet i att prioritera ner Sveriges civilförsvarsförmåga mot större katastrofer. Som de skogsbränder som experter var eniga om för 12 år sedan att de med stor sannolikhet skulle öka i antal.

Med facit i hand kan konstateras att experterna genomgående fick rätt och tre regeringar i rad, omfattande sex av riksdagens åtta partier i bägge de dominerande blocken, genomgående fick fel.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se