Nordiska Motståndsrörelsen åskådliggör partiernas olika demokratisyn

  • Söndag 15 Jul 2018 2018-07-15
E-post 1080

Regeringens förslag att förbjuda rasistiska organisationer som Nordiska motståndsrörelsen, NMR, får ett försiktigt positivt mottagande av oppositionen rapporterar SR Ekot. Regeringens förslag skiljer sig dock åt från moderaternas då regeringen tar avstamp i en formulering i regeringsformen som kan öppna för åsiktsförbud.

Morgan Johanssons avsikt är att gå in i ett lagstiftningsarbete via Regeringsformens andra kapitel, paragraf 24, andra stycket, där staten medges rätt att förbjuda sammanslutningar som ”innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande”. Formuleringen har funnits sedan 2010 men har ännu inte tillämpats. Ett lagförslag skulle, enligt Johansson, kunna ligga färdigt först 2020 via en tidigare helt oprövad lagteknisk väg. Kritiken som framförts formuleras tydligast av Tobias Billström, gruppledare för moderaterna:

– Problemet med regeringens förslag är att man lutar mer åt att kriminalisera åsikter. Vi menar att det är medlemskapet i en organisation som är våldsbejakande eller uppmuntrar till hot om våld som är det viktiga i det här sammanhanget. Vi vill dock gärna ha en dialog med regeringen i de här frågorna.

Moderaterna ser ut att gå en annan väg in i frågan hur organisationer som NMR skall hanteras. Inte via åsikten utan via verksamheten och då luta sig på ett färdigt, men ännu inte antaget, lagförslag som redogörs för i Ds 2017:62, Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation. NMR, vars verksamhet vilar på att injaga fruktan genom våld och hot om våld mot meningsmotståndare och etniska samt kulturella minoritetsgrupper bör sannolikt antas uppfylla alla rekvisit för att klassas som terroristorganisation. En av de lagar som Ds 2017:62 föreslår skulle med viss lätthet kunna tillämpas på NMR. För att få full effekt skulle en mindre ändring, i form av breddning, av Brottsbalkens 18 kapitel fjärde paragraf (Kårlagen) sannolikt krävas men ingenting som innebär något tyngre lagstiftningsarbete.

Regeringen, företrädd av justitieminister Morgan Johansson (S), har haft stora problem under hela denna mandatperiod samt föregående då Johansson var ordförande i justitieutskottet att arbeta in FN resolution 1373, mot terrorism, från 2001 fullt ut. En resolution som förstärkts och förtydligats genom bland annat 2178 och 2253. Sverige är idag i praktiken det enda land som inte arbetat in dessa resolutioner i sin nationella lagstiftning och ett förslag, kom först 2017 i form av Ds 2017:62, Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation.

I utredningen föreslås en komplettering av Lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet genom att följande tre paragrafer tillförs:

Terroristorganisation

Med terroristorganisation avses i denna lag en sammanslutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet eller gör sig skyldig till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till sådan brottslighet.

Deltagande i en terroristorganisations verksamhet

Den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation döms till fängelse i högst två år.

Samröre med en terroristorganisation

Den som, utan att delta i en terroristorganisations verksamhet enligt 4 §, för en sådan organisation tar befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor, transportmedel eller annan liknande utrustning eller upplåter lokal eller mark för dess verksamhet, döms till fängelse i högst två år.

NMR är att beteckna som en terroristorganisation som med våld och hot om våld vill sprida fruktan. Det vill säga exakt den definition som kännetecknar terror. Lagförslagen gör därmed inte åsikterna förbjudna utan deltagande i organisationer som vill driva igenom åsikterna. Lagförslagen är förberedda att träda i kraft den första januari 2019 men kräver att regeringen lägger en proposition och lagrådsremiss. I övrigt är arbetet klart.

Lagarna mot terrorism. Hur dessa hänger ihop. Bild från Ds 2017:62

Remissinstanserna ställer sig generellt positiva till utredningen men en remissinstans, Röda Korset, sammanfattar varför regeringen i allmänhet och Morgan Johansson i synnerhet varit så senfärdig med implementerandet av FN-resolutionerna. Röda Korset menar att 

  • ”Svenska Röda Korset vill lyfta vikten att undanta från straffansvar sådant deltagande i väpnad konflikt som sker på ett sätt att det inte strider mot den humanitära rätten. 
  • ”Svenska Röda Korset poängterar vikten av ytterligare problematisering av frågan om straffbeläggande av en humanitär del av en terroristorganisation” (red.s anmärkning: Hur Röda Korset själv resonerar om hur en terrororganisation som till exempel IS kan ha en humanitär verksamhet framgår inte av Röda Korsets svar).

Tidigare lagstiftning inom området mot terrorism har mött hård kritik från Ibn Rushdsfären då den anses vara riktad mot muslimer. Samma kritik finns inbäddad i de liggande förslagen genom bland annat Röda Korsets anmärkningar. Skulle lagen kompletteras enligt förslaget skulle aktivistorganisationer som Ship to Gazas verksamhet kunna straffbeläggas då det inte kan uteslutas att bistånd förmedlas även till Hamas. Att inskränka Ship to Gazas verksamhet är helt uteslutet för bland professor Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och professor Mattias Gardell vid Uppsala Universitet. Bägge djupt engagerade i denna organisation som har kopplingar även till den nationalistiskt regeringstrogna organisationen IHH som är terroristklassad i flera länder.

Morgan Johansson, som tillhör den postmarxistiska religionsapologetiska falangen inom socialdemokraterna, har tidigare försökt få igenom ett motsvarande förslag som baseras på antagna åsikter och värderingar. De föreslagna inskränkningarna i Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen som, om de skulle drivits igenom, göra åtskillnad på medborgares informationsrättigheter. Johanssons avstamp i bekämpandet av NMR är därmed logiskt när han börjar i åsikten istället för att straffbelägga deltagandet i en våldsbejakande terroristorganisation.

Johansson fick bakläxa på sina förslag om inskränkningar baserade på antagna subjektiva åsikter i form av grundlag efter att Ledarsidorna.se tillsammans med bland annat den liberale feministen Helene Bergman drivit en landsomfattande kampanj genom “Stoppa Grundlagsändringen”.

Där regeringen och Morgan Johansson vill lagreglera mot åsikter och värderingar vill moderaterna lagstifta mot effekterna, att delta i organisationer med extrema åsikter och värderingar. 

Två helt olika anslag. Två helt olika insteg. Detta åskådliggör en avgörande skillnad mellan socialdemokraterna och moderaterna i synen på människan, dess okränkbarhet, demokratin och de universella mänskliga rättigheterna.

Endast ett parti kan sägas vara frihetligt.

 

Redaktörens efterskrift:

Den kamp som vi förde mot Morgan Johanssons förslag om inskränkningar i YGL och TF hade endast stöd från en större mediaaktör, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson. Trots det svaga stödet från övriga medieaktörer tvingades Johansson backa efter att en majoritet i riksdagens konstitutionsutskott tagit till sig av våra argument. Några av de övriga chefredaktörerna lät dessutom förstå att grundlagsförändringar var ingenting som media i egentlig mening skall lägga sig i av tradition.

Jag är av diametralt motsatt åsikt. Det är främst i grundlagsfrågor, eller som nu när grundlagar skall börja tillämpas på ett nytt sätt, som media har ett extra stort ansvar att granska makten och en avgörande folkbildande funktion att fylla.

Jag anser att SvD, Aftonbladet, Dagens Nyheter men främst Sveriges Radio och Sveriges Televisions ansvariga utgivare på ett personligt plan nu sviker sitt huvudsakliga uppdrag.

Du får gärna stödja redaktionen genom att bli prenumerant eller genom frivilliga donationer. Trots att Ledarsidorna av Oxford University, Reuters Institute, rankas högre kvalitetsmässigt än Aftonbladet, Expressen och Metro i en bred undersökning och inom målgruppen högst av all svensk media (före såväl Sveriges Radio, SVT som Dagens Nyheter) så har vi idag endast sju promille av till exempel Dagens Nyheters antal prenumeranter.

Såväl Bonnier- som Schibstedtkoncernerna uppbär skattemedel för sin verksamhet via Vinnova. Public Service är som bekant finansierat via licensavgiften tills vidare. Ledarsidorna.se har inga motsvarande statliga anslag, bidrag eller subventioner över huvudtaget. Alls. SvD, som ett exempel, uppbär bara i år ett statligt bidrag på cirka 40 ooo ooo SEK, bidraget från Vinnova oräknat. SvD låser konsekvent in huvuddelen av sitt innehåll som läsaren behöver betala en gång till för utöver skattsedeln.

För att utvecklas och behålla den position som Oxford University har konstaterat att vi har behöver vi allt läsarstöd vi kan få.

 

Extramaterial: SOU 2017:62

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se