Prideaktivister på UD går bakom ryggen på den politiska ledningen

  • Söndag 22 Jul 2018 2018-07-22
E-post 1960

De flesta väljares bild av Utrikesdepartementet är en värld av diskretion som ramas in av lågmälda samtal under kristallkronor styrda av ett strikt diplomatiskt protokoll. Denna bild är dessvärre en bild av en förlorad värld sedan 68-vänstern genom Pierre Schoris inflytande och som tillsammans med, över tid, Carin Jämtin, Annika Söder samt Peter Weiderud under flera år stöpt om och fjärrstyrt stora delar av departementet.

UD kännetecknas idag av politiskt aktivism och mindre av klassisk diplomati. Såväl utrikes som inrikes.

Ledarsidorna kan som enda media rapportera om såväl förankrad som icke förankrad politisk aktivism från tjänstemän på UD. Tjänstemän som inte drar sig för att gå bakom ryggen på den politiska ledningen när beslut går dem emot.

Ett exempel på politiskt sanktionerad aktivism är Gustaf Lind ett exempel på. Lind har en bakgrund som moderat statssekreterare hos förre migrationsministern Tobias Billström och har tidigare varit aktiv i kommunalpolitiken i Uppsala. Gustav Lind är idag enhetschef för en av de för regeringen Löfvens utrikespolitik viktigaste enheterna, Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD-FMR).

Fakta Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD-FMR)

Enheten ansvarar för allmän folkrättslig rådgivning och bevakning av folkrättsliga frågor och mänskliga rättigheter (MR) i internationella fora. Inom detta ansvarsområde finns den humanitära rätten (krigets lagar), havsrätt och traktaträtt (avtal mellan stater, internationella organisationer med mera) liksom frågor om immunitet och privilegier.

Enheten företräder också Sverige inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg liksom inför de MR-kommittéer inom FN som tillåter individuella klagomål.

Enheten ansvarar även för demokratifrågor i utrikespolitiken och för utvecklingssamarbete med inriktning på demokrati, mänskliga rättigheter samt informations- och kommunikationsteknologi.

 

På UD-FMR hanteras svensk politik i förhållande till bland annat Jordanien där Linds kusin arbetar  och är Linds motpart. Inklusive mottagare av svenska skattemedel. Gustav Lind är kusin till den jordanske prinsen och diplomaten Zeid bin Ra’ad, som till helt nyligen var FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter. Utöver biståndet till kusinens kontor administerar Gustav Lind en del av det direkta biståndet till den Palestinska Myndigheten, PA. Det bistånd som handlar om mänskliga rättigheter.

I den sanktionerade politiska aktivism som Lind drivit under mandatperioden märks bland annat det utbildningsprogram för Palestinska diplomater i hur PA kan använda internationell rätt för att ifrågasätta staten Israels rätt att existera. Detta har Ledarsidorna.se tidigare rapporterat om. Gustav Linds initiativ ställdes in efter det att Israeliska UD uppmärksammats på det planterade utbildningsprogrammet och sedan påtalat det opassande för de inblandade UD-tjänstemännen att genomföra utbildningen som var tänkt att äga rum i Ramallah på Västbanken under sommaren 2017.

Linds aktivistiska program är närbesläktat det som drevs av Sida genom konsuln i Jerusalem där europeiskt bistånd, under svensk ledning, byggde upp bland annat Palestinian Bar Association, PBA. PBA, det palestinska advokatsamfundet vill, förutom att det förbjuder sina medlemmar att interagera eller ha kontakt med israeliska myndigheter och medborgare, fördriva alla israeler mellan Medelhavet och Jordanfloden.

PBA är en öppet antisemitisk organisation vilket såväl UD som Sidas ansvariga personal varit väl medvetna om under såväl projektets förberedelser, inklusive urvalet av organisationer som skulle få uppbära svenska skattemedel som sin levnad.

PBA får sina svenska skattemedel medel via PA samt Humanitarian Law Secretariat i Ramallah som på pappret bedriver verksamhet som kan tolkas som det skall ligga under bland annat Gustav Linds verksamhet. Huvuddelen faller dock under Sida.

Idag har Sveriges tidigare samarbetsländer, däribland Schweiz, Danmark och Norge fryst alla utbetalningar efter Ledarsidorna.se rapportering. Norge har sedan dess även begärt utbetalade medel tillbaka. De invände alla, av lätt insedda skäl, mot den öppna antisemitism som Sveriges och Sidas urval av mottagarorganisationer representerar. 

I samband med att dessa två nyheter om den sanktionerade politiska aktivismen vill idag inte ens de mer marginaliserade aktörerna i konflikten Israel-Palestina boka möten med Sveriges speciella sändebud Per Örnéus. De centrala aktörerna, som Israel, USA eller Saudiarabien eller Egypten är helt uteslutna av lätt insedda skäl med ett undantag; Palestina. Den allmänna bedömningen är att ett möte med Sveriges sändebud eller andra representanter som kan kopplas till UD:s politiska aktivism har en negativ effekt för såväl processen som sådan som för de respektive länderna i andra bi- och multilaterala förbindelser. Sverige har förflyttat sig från att vara en marginaliserad aktör under Carl Bildts tid på UD i fredsprocessen till att vara en belastning för alla de länder som väljer att genomföra enskilda möten med oss inom ramen för fredssträvandena mellan Israel och Palestina.

I Gustav Linds icke-sanktionerade politiska aktivism märks ett uppriktigt engagemang för Pride-festivalen. 

Inför årets Pride-festival organiserar Regeringskansliet en gemensam plattform men detta gillades inte av bland annat Gustaf Lind som engagerade sina enhetschefskollegor och lade fram ett förslag för kabinettssekreterare Annika Söder om att delta med eget lastbilsflak, ljudanläggning, designade T-shirts och ballonger till en kostnad av 47 000 SEK. Förslaget nekades då kabinettssekreterare Söder helt korrekt bedömde att detta inte låg inom UD:s verksamhet eller inom ramen för anslagna medel.

Besvikelsen blev naturligtvis stor hos Gustav Lind och hans kollegor som i samförstånd beslöt sig för att istället dela på kostnaderna mellan enheterna och kontera dessa, i strid mot ledningens vilja och beslut, med delegerade medel. 

Delegerade medel är de pengar som tilldelas enheterna för att de skall kunna genomföra sitt arbete. Ett typiskt exempel där delegerade medel används är kostnader för tjänsteresor. Delegerade medel måste ha något med det uppdrag som enheten eller motsvarande har. Eftersom man redan fått avslag för att få extra pengar för att genomföra detta har UDs ledning redan bedömt att det inte har något med verksamheten att göra.

Att UDs ledning gör denna bedömning bekommer dock inte de mer aktivistiskt lagda cheferna.

I premiummaterialet kan du ta del av faksimil av de mail, med adressater, som skickats mellan de aktivistiskt lagda enheterna samt överenskommelsen dem emellan att dela på kostnaden. I strid mot kabinettssekreterare Annika Söders beslut.

Den senare aktivismen kan mycket väl kallas rent arbetsrättsligt för trolöshet.

Vad den förra, den politiskt sanktionerade aktivismen i Jerusalem, Gaza City och Ramallah kommer benämnas som, om kapitalströmmarna kommer kunna kartläggas i framtiden, kan dessvärre bli föremål för annan prövning än den svenska.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se