Situationen för lantbruket långt värre än vad som tidigare varit känt.

  • Tisdag 17 Jul 2018 2018-07-17
E-post 2348

Eftersom EU har en gemensam jordbrukspolitik måste Sverige få godkännande av EU för att kunna ge stöd till landets bönder. Beskeden från EU-kommissionär Phil Hogan till lantbruksminister Sven-Erik Bucht var att Sverige troligen kommer att få ge extra förskott på sina jordbruksstöd och även kunna skjuta till extra krispengar till de drabbade bönderna rapporterar SR.  Ett förskott måste dock justeras i efterhand och löser inte livsmedelsproduktionens strukturella problem.

Enligt Lantmännens årliga skördeprognos är det totalt 4,2 miljoner ton skörd i hela landet.

– Det är ungefär hälften av hur mycket det skördades förra året, säger Bengt Karlsson som är regionchef region Väst på Lantmännen Lantbruk.

Livsmedelskrisen är dock långt värre än vad media har lyckats rapportera. Skördeprognosen som kommuniceras av Lantmännen behandlar total volym, inte vad som skörden är tänkt att användas för. Problemen för lantbrukarna är flera.

Kostnaden för konstgödsel är en parameter som inte tagits in. Försäljningen och användningen av mineralgödsel (som också går under namnen konstgödsel eller handelsgödsel) styrs av många olika faktorer, som odlad areal, grödornas sammansättning, mark- och tillväxtförhållanden, gödselpris och i viss mån gödselns sammansättning. Minskningen under de senaste trettio åren har i huvudsak berott på minskad åkerareal och ändrad näringssammansättning i gödselmedlen. Försäljningen har dock ökat stadigt de senaste åren med öka avkastning per markareal som följd. Konstgödsel är en nödvändig komponent för vår spannmålsproduktion då Sverige saknar den djurbesättning som skulle krävas för ekologisk spannmåls- och grönsaksproduktion. För att hålla samma nivå i fullt ut ekologisk spannmåls- och grönsaksproduktionen krävs dubbelt så stora arealer än dagens.

Det uteblivna regnet har medfört att den konstgödsel som lagts ut på fälten i form av små kulor, som normalt löses upp vid regn, ligger kvar på fälten samtidigt som i detta fall höstvetet växer upp. Torkan har redan från början medfört att volymen på till exempel höstvetet är cirka 30 procent lägre än tidigare men vad som inte framkommit är hur det uteblivna regnet påverkat näringsinnehållet. Eftersom konstgödsel kulorna inte löses upp och går ner i marken för att sugas upp av vetet sjunker näringsinnehållet i vetet.

Det är inte tekniskt möjligt att samla ihop konstgödselkulorna, någon eller några millimeter stora,och spara dessa till nästkommande år. Kostnaden är en s.k “sunken cost”. Ren förlust.

Kostnaden för växtbearbetning låg 2016 mellan 1 000 kronor och  2 500 kronor per hektar mark. En mindre gård, med 100 hektar jordbruksmark, kan behöva lägga upp till 250 000 kronor på enbart konstgödsel. En kostnad som ligger kvar på marken idag utan att ha omsatts i näringsinnehåll och möjligheter till högre priser på höstvetet i detta fall.. 

För ett ton brödvete, med det näringsinnehåll som krävs för att kunna baka till exempel bröd, erhåller lantbrukaren idag 175:60 SEK per ton. För vete med för lågt näringsinnehåll, som bara kan användas för utfordring av djur (som vi inte längre skall ha) får lantbrukaren 164:60 SEK per ton fodervete. Fem procent lägre på en redan med trettio procent lägre skörd.

I grundkalkylen ger ett hektar åkermark en avkastning på dryga sju ton beroende på klimatzon, med 30 procent lägre skörd på vete, som i det aktuella fallet, blir avkastningen fem ton. För skånska bönder är förlusten ännu större. Skåne, med sin näringsrika svartjord, producerade i fjol över åtta ton spannmål mer hektar. En skörd som nu knappt klarar fem ton per hektar. Som sedan inte går att få lika mycket betalt för utan skall då säljas som foder i höst till en djurbesättning som redan gått till nödslakt. Som redan, på grund av den allmänna aversion mot köttkonsumtion som miljörörelsen opinionsbildat för, varit underdimensionerad för svensk livsmedelskonsumtion.

En nödslaktad djurbesättning som heller inte kommer kunna leverera den biologiska gödsel som miljörörelsen kräver. Döda kor producerar inte alls den mängd avföring som krävs för att tillfredsställa miljörörelsen behov av ekologisk odlade grödor. Döda kor producerar ingenting alls. Döda kor konsumerar heller inte något fodervete i någon större omfattning. Det enda vete som jordbrukarna har att sälja.

När regeringen nu är begränsad till att endast betala ut extra förskott av jordbruksstöd (som de facto är en konsumentsubvention av livsmedel tidigt i kedjan) innebär det att flera gårdar sannolikt nu kommer att gå i konkurs. Förskott skall som regel betalas tillbaka eller justeras i efterhand i form av avräkning. Näringsminister Mikael Dambergs patentlösning sedan tidigare mjölkproduktionskris, under valrörelsen 2014, att bönder skall öka belåningen, kommer inte att lösa krisen i livsmedelsproduktionen alls. Damberg som saknar näringspolitiskt DNA förstod inte då att i regel är det avkastningen på kapital som skall öka i ett företag, inte skulderna.

Det är snarare regelverket kring spannmåls- och köttproduktion som måste ses över långsiktigt. Det finns idag inget europeiskt land som har en så reglerad livsmedelsproduktion där staten rullat över kostnad för till exempel inspektioner på lantbrukaren. Strandskyddet innebär även, i vissa kommuner, att stora arealer inte brukas alls i egentlig mening.

Sammanfattningsvis är situationen för Sveriges livsmedelsproduktion och självförsörjningsgrad inte alls så allvarlig som media rapporterar om. Den är långt värre.

Foto: RichardBH

Foto: Sprogz

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se