Vägen fram till skogsbränderna är kantad med medvetna politiska beslut

  • Tisdag 31 Jul 2018 2018-07-31
E-post 964

Den låga svenska beredskapen för större olyckor och bränder samt den bristfälliga kapaciteten bör inte ha kommit som någon nyhet för vare sig regeringen eller Alliansen. Tvärtom är frågan grundligt utredd och flera reformförsök har gjorts sedan snart två decennier men ofta fallit på budgetprioriteringar och ointresse för frågorna.

Målonflikterna inom samhällssäkerhetssegmentet är väl kända. Johan Eriksson, doktor i ekonomisk historia, redogjorde för mål- och intressekonflikterna inom det säkerhetspolitiska komplexet i boken ”Kampen om hotbilden – rutin och drama i svensk säkerhetspolitik”.

Det finns inte något enkelt samband mellan ”verkliga” hot och uppmärksamheten de får i samhällsdebatten och det politiska beslutsfattandet. Hotbilder kan feltolkas och således både under- och överskattas. De kan också vara resultatet av medvetna manipulationer. När information är bristfällig eller svårtolkad lämnas fältet fritt för såväl överdrivna skräckvisioner som vilseledande trygghetsgarantier.

Att en del hotbilder hamnar på den säkerhetspolitiska dagordningen tycks vara resultatet av filtrering menar Eriksson. Något som i allra högsta grad blivit uppenbart med skogsbränderna 2014 och i år, 2018. MSB har under perioden 2008-2018 anslagit minst 26 MSEK till vad myndigheten anser vara mer akuta samhällsproblem som brandmannaheroism och behovet av könsneutrala rullstolsanpassade duschrum på brandstationerna istället för den dokumenterade brist på materiel som finns ute i de lokala brandbekämpningsstyrkorna. 26 miljoner kronor hade, som ett exempel, räckt till cirka 100 km brandslang anpassade för skogsbränder men satsades på intersektionella genusstudier istället.

Regeringens politiska sammansättning och politiska agenda filtrerar bort vissa hotbilder, förstärker andra och påverkar därmed anslagstilldelningen och anslagsstyrningen. Brandmannaheroism anser MSB anlitade forskare vara ett lika stort samhällsproblem som att män har i snitt tjugo procents högre muskelmassa än kvinnor och kan därmed bära tyngre laster. På samma sätt är gender och intersektionella studier högre prioriterade än till exempel hotet från våldsbejakande islamistiska miljöer.

För att skapa någon form av förståelse över vad som hänt i svensk säkerhetssektor det gångna decenniet bör startpunkten läggas till 2002, regeringen Persson II. Denna regering identifierade helt korrekt att en reformering var tvungen att genomföras då vår omvärld och vi själva förändrats i grunden sedan dels östblockets kollaps men även genom Sveriges inträde i EU. Med en ökad rörlighet, ett lägre militärt hot samt ett ökat internationellt samarbete följde såväl att åtaganden och möjligheter till internationellt samarbete ökade. Samtidigt hade den tidigare strukturen med tre separata civila myndigheter kommit att bli kontraproduktiva och i viss mån motarbeta varandra. 

Arbetet började i SOU 2002:10, En reformerad räddningstjänstlagstiftning. I denna lagstiftning identifierade såväl utredaren som regeringen Persson II att säkerhetshot förändras över tid och att vare sig lagrum eller myndighetsstrukturer skulle kunna möta alla de hot och katastrofer som låg framåt i tiden. Detta föranledde en delegationsparagraf i den senare stiftade Lagen om skydd mot olyckor. Denna paragraf medger för regeringen att kunna reglera lydnadsförhållanden och resursfördelingar som behövs i stunden men som inte lagstiftaren kunnat ta i beaktande vid lagstiftningstillfället.

I premiuminnehållet redovisas hur vi till slut hamnade i dagens situation. Genom bitvis aktiv filtrering av oönskade hotbilder för att skapa reformutrymme för annat. Med förödande konsekvenser: 

  • Sverige står utan en egen adekvat helikopterflotta
  • Räddningstjänsten kan inte själva bekämpa större skogsbränder med egna resurser
  • MSB saknar de föreslagna samordningsmandaten som föreslagits sedan tio år tillbaka
  • Sverige förutsatte att EU skulle kunna ta en större roll
  • Det kommunala självstyret försenar alla nödvändiga operativa beslut.

Samt i grova drag vilka regeringar och vilka ministrar som fattat de idag ödesdigra besluten.

Du kan bli provprenumerant i fjorton dagar för endast en krona för att ta del av det.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se