Extradagarna för barnfamiljerna – Samhället som bilkyrkogård

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Fredag 31 Aug 2018 2018-08-31
E-post 1195

Socialdemokraterna vill införa en extra veckas ledighet för föräldrar. En familjevecka. Föräldrar som arbetar får fem lediga dagar var som de kan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar och liknande. Förslaget gäller för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år. Reformen är sannolikt populär hos barnfamiljer men vittnar om ett samhälle som mer och mer liknar en bilkyrkogård. Med bilar, eller system, i olika grader i behov av översyn. 

Förslaget, enligt Socialdemokraternas egna beräkningar, beräknas belasta statsbudgeten med 5,4 MDR SEK. Svenskt Näringslivs beräkningar pekar på en nationalekonomisk effekt på över 30 MDR SEK med minskad tillväxt och andra effekter. Men siffran är i grunden ointressant. Det finns goda skäl att ifrågasätta Socialdemokraternas ”game-changer” ur såväl vänster- som högerperspektiv.

– Vi har nu en möjlighet att attackera otryggheten. Det är den centrala plikten nu i valet. Det är moraliskt förkastligt att använda den här styrkan att sänka skatten för de som har mest. Vi vill använda det till att bygga ut välfärdsstaten, säger Stefan Löfven under pressträffen.

Naturligtvis är lösningen attraktiv för familjer med barn i skolåldern. Lösningen med att dagarna administeraras och betalas ut via Försäkringskassan lättar på arbetstagaren att slippa söka semester för strödagar. Inte alla arbetsgivare går med på att bevilja strödagar, endast de fyra veckornas sammanhängande sommarsemester är lagstadgade. Men. Såväl timing som prioritering i statsbudgeten kan med visst fog kritiseras. Att bekämpa otryggheten är det sista som reformen innebär. Tvärtom minskar förutsättningarna att reparera det som är trasigt i dagens samhällskontrakt. Med 5,4 MDR SEK.

Socialdemokraternas utspel rimmar illa med den pågående LSS-debatten. Det är inte uteslutet att många ser utspelet som märkligt. Att barnfamiljer med friska barn skall få fem dagars ersättning per år från Försäkringskassan samtidigt som, enligt LSS-lagstiftningen, samma Försäkringskassa nekar kroniskt sjuka barn möjilgheter till assistans. Nu lovar Stefan Löfven att lagen skall ändras men anpassningen upplevs sannolikt av många som en vändning efter proteststormen.

Att ta från de sjukaste och svagaste grupperna och ge till de friska och starka är inte socialdemokratisk politik. 

Finansieringen av välfärden ska ske genom att Sverige succesivt höjer pensionsåldern samtidigt som dagens pensioner är långt ifrån på en nivå som pensionärerna anser vara acceptabel. EU:s statistikinstitut Eurostat uppskattar att det finns 328 000 pensionärer med en disponibel månadsinkomst lägre än fattigdomsgränsen på 11 830 kronor. Eurostat konstaterar att Sverige har en högre andel fattigpensionärer, 16,8 procent av alla pensionärer, än EU-snittet på 14,5 procent.

Fakta Fattigpensionärerna

Andelen personer, 65 år och äldre, som befann sig i risk för fattigdom i de nordiska länderna 2016.  Sifforna är framtagna enligt EU:s statistikinstitut Eurostats definition på fattigdom, personer med inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten: det vill säga cirka 11 850 kronor.

Snitt för EU-länderna 

  • Totalt: 14,5
  • Kvinnor: 16,8
  • Män: 11,8

Sverige 

  • Totalt: 16,8 procent
  • Kvinnor: 21,7 procent
  • Män: 11,1 procent

Norge 

  • Totalt: 9 procent
  • Kvinnor: 14 procent
  • Män: 3,3 procent

Danmark 

  • Totalt: 8,5 procent
  • Kvinnor: 9,6 procent
  • Män: 7,1 procent

Finland 

  • Totalt: 12,3 procent
  • Kvinnor: 15,5 procent
  • Män: 8,1 procent

Underskotten i den kommunala ekonomin är dessutom alarmerande. Den kommunala välfärden blir en arena där problemen blir extra tydliga kommande mandatperiod. 

Om underskotten växer som hittills saknas 62 miljarder kronor till mandatperiodens slut 2022, och det bara för en ekonomi i kommuner och landsting som precis klarar livhanken. Finansieringsgapet upp till en långsiktigt sund ekonomi är snarare 80 miljarder. Detta förutsätter en balanserad normal konjunktur. Går Sverige in i en lågkonjunktur kommer belastningen på omsorgen, det vill säga poster som ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd, öka dramatiskt. Annars är kraftigt ökande andel äldre och barn den största orsaken till de kommande årens underskott.

För att spegla denna reform mer praktiskt skulle tre miljarder kronor kunna förhindra att verksamheter som BB i Sollefteå hade kunnat drivas vidare (15 MSEK per år), de 100 undersköterskor och vårdbiträden som sades upp i Region Jämtland Härjedalen (c.a 50 MSEK per år), en platt lönehöjning av polisens löner med 5 000 kronor per månad och polisanställd (1,6 MDR SEK) och samtidigt ha pengar över för att täppa till andra motsvarande uppenbara brister i samhällskontraktet. För att inte nämna de uppenbara bristerna i såväl branskyddsförmåga och tågförseningarna. Stora sträckor av tågnätet lider svårt av bristande underhåll med stora förseningar och inställda tågtransporter som följd.

Socialdemokraterna har slagit in på en väg där resultatet av samhällsbygget kan liknas vid en bilkyrkogård.

Samhället är idag som en bilkyrkogård med olika system, bilar, i behov av antingen mer bränsle eller mer eller mindre omfattande reparationsarbete. Istället för att dra på sig blåstället och reparera det som redan finns väljer Stefan Löfven att köpa ytterligare en bil, men lite fräsigare för att attrahera unga barnfamiljer. Med pengar han lånar av skattebetalarna.

Stefan Löfven lämnar kvar de andra bilarna, som de befintliga välfärdssystemen och bland annat polisens arbets- och lönevillkor, på den allt större bilkyrkogården när han kör iväg med sin nya fina bil mot valdagen.

.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se