Grundlagsändringar som begränsar media blev ingen valfråga i år. Heller

  • Onsdag 22 Aug 2018 2018-08-22
E-post 1101

Grundlagsfrågor är inte ett område som någon redaktion eller journalist bevakar i egentlig mening. Inte ens valår.  Till grundlagsfrågor hör frågor om yttrandefrihet, informationsfrihet och tryckfrihet som regleras i YGL, yttrandefrihetsgrundlagen, samt TF, tryckfrihetsförordningen. Valåret 2018, det som betecknas som ett ödesval, är inget undantag trots att regeringen tagit fram ett förslag som kommer förändra journalistiken i grunden.

Grundlagar, Sverige har fem stycken, utgör den bas – eller norm – som övriga lagar ska vila på. Regeringen har under den gågna mandatperiode försökt att införa repressiva förändringar i YGL och TF men tvingades backa efter att den sista parlamentariska beredningsinstansen, Konstitutionsutskottet, tagit till sig av remissinstansernas svar.

Trots att grundlagar utgör en norm för hur vi utvecklar vår demokrati över mandatperioderna är inte detta en fråga som nämns i någpt avseende av något av de politiska partierna som ofta visar upp en enighet i grundlagsberedningsarbetet. 

I ett förslag som kommer läggas under nästa mandatperiod har regeringen och justitieminister Morgan Johansson valt att göra ett avsteg från den längre formen av arbete, en parlamentarisk beredning, och låtit en enmansutredare under kort tid  ta fram ett förslag om en ny lag om att viss utrikesrapportering skall falla under lagen om utlandsspioneri. Ut­re­da­rens för­slag kräver änd­ring av Tryck­fri­hets­för­ord­ningen och Ytt­ran­de­fri­hets­grund­lagen.  Föreningen Utgivarnas ordförande, tryckfrihetsexperten Nils Funcke, riktar hård kritik mot lagförslaget. SOU 2017:70, “Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i”:

– Jag tycker inte att man ska gå in och peta i grundlagar som TF och YGL utan att det bereds på det sätt vi haft som tradition, det vill säga genom en parlamentarisk kommitté. Att vi här har att göra med en ensamutredare är nog för att man ska avvisa det här förslaget. Det tyder på en lite slapp inställning till grundlagarna, säger Nils Funcke till Journalisten.

Svenska me­di­er som rap­por­terar på ett sätt som kan skada Sve­ri­ges re­la­tioner med främ­man­de makt ska kun­na dömas för utlandspioneri. 

Även om de exempel som utredaren tar upp, att det främst berör militär personal, blir lagen tillämplig även för civila sektorer. Som biståndssamarbeten. Förslaget är i allra högsta grad tillämpligt på den nyhetsbevakning om bland annat relationerna till Polisario och Palestina som Ledarsidorna.se genomfört de senaste åren. Med i praktiken kirurgisk precision.

Bestämmelsen i 20 kap. 3 § BrB om straffansvar vid brott mot tystnadsplikt utvidgas så att den även omfattar röjande av uppgifter av hemlig natur i ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Detta alldeles oavsett om uppgiften är hemlig enligt bestämmelse i svensk lag eller annan författning. Avgörande är att uppgiften skulle ha omfattats av sekretess om den förekommit i allmän verksamhet. Utvidgningen innebär att röjanden som inte är tillräckligt allvarliga för att bestraffas enligt våra förslag till nya brott i 19 kap. BrB ändock kan träffas av straffansvar.

Den fetmarkerade skrivningen innebär, i den kontext som utredaren presenterar, att det räcker med att Sveriges relationer med andra länder påverkas på något sätt inom all verksamhet som kan rymmas under begreppet “Fred och säkerhet”. 

Även om uppgifterna isolerade i sig inte är hemliga utan även ett arbete med öppna källor som grund kan, om det presenteras, bli straffbart om sammanställningen kan bedömas som hemlig eller skada relationerna med främmande makt eller en grupp av länder eller intresseorganisationer. Det är allmänt känt att världens underrättelsetjänster arbetar kanske främst med öppna källor mer och mer. Öppna källor som blivit allt mer viktiga, och värdefulla, med internets framväxt.

Även tvångsmedel, i form av avlyssning av till exempel journalisters olika arbetsredskap och bostads- samt arbetsmiljöer kan komma ifråga:

Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar, och intresset av en effektiv och ändamålsenlig straffrättslig reglering, bör det finnas samma möjligheter att tillgripa hemliga tvångsmedel – dvs. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning – vid misstanke om ett uppsåtligt brott av nu aktuellt slag som vid andra jämförbara brott i 19 kap. BrB.

Regeringens utredare har lagt fram denna grundlagsändring utan för­ank­ring i en par­la­men­ta­risk beredning vilket är ovanligt. Ef­fekterna av för­sla­gen skulle bli långt­gå­en­de för svenska journalister och publicister. Utredaren har inte i utredningen kunnat exemplifiera med konkreta exempel om problem tidigare uppstått eller heller givit någon som helst till­freds­stäl­lan­de för­klar­ing till var­för det långtgående för­sla­get läggs fram. Utredningen vilar genomgående på hypotetiska exempel.

Inte heller är utredaren helt tydlig med vilka konsekvenser som ett professionellt användande av öppna källor renderar i. Miss­för­hål­lan­den kommer inte kunna lämnas till svenska jour­na­lister efter­som även med­de­lar­fri­heten en­ligt för­sla­get skulle in­skrän­kas eller upphävas.

Det grundlagsskydd som omgärdar en journalists arbetsverktyg kommer upphävas då det räcker med misstanke att journalisten arbetar med en artikel som inbegrips av begreppet “Fred och säkerhet”.

Ledarsidorna.se rapportering om till exempel det svenska biståndet till Palestina skulle vara omöjlig då bistånd faller inom ramen för lagstiftarens syften. Biståndspolitik är i allra högsta grad ett utrikespolitiskt verktyg för det som regeringen vill reglera informationen om. Fred och säkerhet. 

Rapporteringen om hur europeiska biståndsmedel, under svensk ledning, gått till andra ändamål än som de övriga givarländerna avsåg uppfyller med marginal definitionen ”påverkar relationen med främmande makt”.  Efter Ledarsidorna.se avslöjade det svenska projektets bieffekter frystes projektet på europeisk nivå och Norge begärde senare utbetalade medel tillbaka. Norge, vårt borderland i väster, var inte helt imponerade av Sveriges handlag med gemensamma biståndsmedel.

Hade inte artiklarna skrivits och publicerats finns det en risk att Sverige, som genom konsulatet i Jerusalem agerade projektledare, fortsatt slussat omfattande ekonomiska resurser vidare till organisationer med säte i Gaza City och som står Hamas nära. 

Denna form av nyhetsrapportering, som påverkar vår relation med främmande makt, skulle rymmas inom det som kommer bli klassat som utlandsspioneri. Straffet skulle kunna bli allt mellan fyra år och livstid om det skulle klassas som grovt (BrB 19:5-6 men även BrB 19:10). Effekten av att inte rapportera om det exempel som nämnts, biståndet till PBA, hade blivit att Hamas-allierade PBA skulle få fortsatt finansiering av svenska skattebetalare.

Hellre kunna fängsla svenska obekväma journalister som rapporterar oegentligheter om vårt biståndsarbete, som ska syfta till fred och säkerhet, än att riskera en annars vänligt sinnad relation med Mahmoud Abbas och Hamas. Mahmoud Abbas har, genom presidentdekret, stiftat en snarlik lag som Ledarsidorna.se som enda svensk media rapporterat om samt som Amnesty International kritiserat i skarpa ordalag. Utan reaktioner från svensk media eller från UD.

Idag sitter enligt uppgift fem palestinska journalister fängslade som resultat av detta presidentdekret. Som uppvisar alla kliniska likheter med det förslag på begränsningar som regeringen låtit arbeta fram i sitt förslag till grundlagsändringar för media.

Trots att regeringen tagit fram ett förslag på förändring av YGL och TF som skulle begränsa det journalistiska arbetet i grunden är det inte en valfråga. Ens för journalister. Trots att grundlagar utgör normen för all annan lagstiftning vill inte någon journalist eller något av de politiska partierna prata med väljarna om det. Trots att det är valår.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se