Mansöverskott, våldsbrott och antisocialt beteende

  • Onsdag 15 Aug 2018 2018-08-15
E-post 4131

En bekant till mig arbetade en tid som säkerhetsvakt på en av de färjor som forslar festsugna män och kvinnor mellan Stockholm och Helsingfors. Tillgången till sprit och höga förväntningar som allt för lätt grusades utgjorde en grogrund för problem. Slagsmål och våldtäkter blev ibland konsekvensen.

Mest problem var det på de turer där männen var i majoritet och lugnast var det när kvinnorna var fler än männen. Hans erfarenhet var att en blandning bestående av 60 procent kvinnor och 40 procent män var optimal. De turerna var absolut trevligast, med god stämning och ett minimum av våld ombord. Därför arbetade rederiet medvetet med att locka fler kvinnor, genom att erbjuda sådana tjänster och aktiviteter som attraherar kvinnor.

De problem en skev könsbalans medför är inte på något sätt okända. Hans Rosling varnade redan i november 2015 för att Sverige närmade sig samma obalans i kön som Kina. Roslings förutspådde att en könsobalans på 120 pojkar på 100 flickor skulle inträffa våren 2016 om invandringen av unga män fortsatte i samma takt. Han menade att detta skulle komma att skapa problem – med en så skev könsfördelning blir det svårt för männen att hitta partners. En hel del män blir helt enkelt utan och sluter sig då istället samman i enkönade gäng.

Roslings farhåga överträffades. Vid 2015 års slut var könsfördelningen mellan pojkar och flickor i åldersgruppen 16-17 år uppseendeväckande skev i Sverige: 123 pojkar på 100 flickor. Det innebär en större obalans mellan könen än vad Kina och Indien har, länder som systematiskt ägnat sig åt selektiv abort. Inget land har någonsin haft en så skev könsfördelning som Sverige har just nu. Detta tycks regeringen vara helt omedveten om – för inte anser de väl att det är utan betydelse? Vi talar alltså om en regering som vill lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser och som drivit ”varannan damernas” i riksdag och regering i decennier. Om det anses viktigt med en jämn könsfördelning i bolagsstyrelser och i riksdagen bör det rimligtvis vara det även i samhället totalt.

Professor Valerie M Hudson diskuterade problematiken i en mycket uppmärksammad artikel: ”Abnorma antalet unga män ett problem för Sverige”. Det är väl känt att unga män utför fler brott än någon annan kategori i samhället. Detta gäller i synnerhet unga män i utanförskap. Att då kraftigt öka denna grupp ställer naturligtvis till problem. Hudson anger att framförallt våldsbrott, egendomsbrott och brott riktade mot kvinnor, som våldtäkter och sexuella trakasserier, ökar då männen blir fler. Ensamma män, det vill säga män som inte lyckas hitta en kvinnlig partner, sluter sig samman i enkönade grupper vilka utgör grogrund för våld och kriminalitet. Hudsons forskning visar att kriminaliteten ökar exponentiellt i relation till ökningen i könsobalans – och eftersom inget land tidigare haft en så skev fördelning mellan könen som vårt land har just nu vet vi inte vilka konsekvenserna blir.

Märkligt nog var det ingen i beslutsfattande ställning som lyssnade på varken Roslings eller Hudsons varningar. Istället för att reflektera över vilka konsekvenser ett stort mansöverskott av män kan få för ett samhälle engagerade sig regeringen i att med hjälp av en rättsvidrig lagstiftning ge 9000 unga män utan asylskäl uppehållstillstånd i Sverige. Landet som gör anspråk på att vara världens mest jämställda, med en regering som kallar sig världens första feministiska regering har medvetet fört en politik som får svåra konsekvenser för samhället allmänhet och kvinnor i synnerhet.

Vi vet att sexualbrotten, liksom andra våldsbrott, ökat. I november 2017 publicerade BRÅ och NTU statistik angående det som benämns ”brott mot enskild person”. Brottskategorin ligger på den högsta nivån sedan mätningarna startade 2006. Allt fler privatpersoner utsätts för brott, som misshandel, rån, hot, bedrägerier och trakasserier. Ökningen är tydlig inte minst när det gäller sexualbrott: På elva år har utsattheten för sexualbrott ökat från 0,9 procent till 2,4 procent. Utsattheten för trakasserier har ökat från 4,1 procent till 5,5 procent.

När jag ser bilderna och filmerna från bilbränderna i Göteborg tänker jag på Hudsons forskning. Hon menar att ensamma män sluter sig samman i gäng – och att grupper av män ofta hemfaller åt antisocialt beteende. Vi befinner oss mitt i ett gigantiskt socialt experiment, med en historiskt skev fördelning mellan könen och ingen vet var det ska sluta.

 

Ann Heberlein

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se