Mjuk statskupp eller inte? Regeringen har två gånger försökt ändra svensk lagpraxis

  • Onsdag 15 Aug 2018 2018-08-15
E-post 1221

Högsta domstolen ska i nästa vecka pröva om regeringen följt grundlagen när man stiftade den nya vapenlag som trädde i kraft i januari. Det är andra målet på kort tid som ska pröva om det så kallade beredningskravet i regeringsformen följts. Stefan Lindskog är ordförande i Högsta domstolen och kommenterar detta till SR/Ekot.

Stefan Lindskog tror att det är en slump att två lagar granskas just nu:

– Det är en fråga som vad jag vet inte varit uppe till prövning förut, och då får man ta ställning till ifall det skulle förhålla sig så att lagstiftningen inte har tillkommit med iakttagning av beredningskravet, om det kan leda till att man inte kan följa lagstiftningen.

– Möjligen kan man se det på det viset att det finns en tendens i lagstiftningen att man är allt mer angelägen att driva igenom vissa lagar och att det därför går lite fort ibland.

Motsvarande process äger rum i Högsta förvaltningsdomstolen genom överklagandet av de två domar som fattats av migrationsdomstolarna som underkänt Gymnasielagen, den lag som ger 9 200 unga iransk-afghanska hazariska män en amnesti trots att de saknar asylskäl.

Lindskogs bedömning har han fog för. Riksrevisionen konstaterade tidigare att regeringens migrationspolitiska propositioner har haft allvarliga brister som går tillbaka även till regeringen Reinfeldt II. Bland annat har det saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting.  Granskningen av Riksrevisionen är en kraftig vidräkning av de senaste regeringarnas ledarskap.

Även om Alliansen förtjänar kritik drabbar det mesta av Riksrevisionens kritik regeringen Löfven. Och då omfattar inte Riksrevisionens granskning de kanske två allvarligaste avsteg som justitieminister Morgan Johansson gjort. Morgan Johansson har i två fall, utan att ha stöd ens från socialdemokraternas partikongress, valt att göra ytterligare avsteg. Avsteg från likhetsprincipen i svensk rätt. Att alla medborgare och lagförda skall behandlas lika inför lagen.

Fakta Likhetssprincipen

I svensk rätt är principen fastlagd i 1 kap. 9 § regeringsformen som lyder ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.”

Morgan Johanssons första försök att införa särlagstiftning för en elit genom grundlagsförändringar i dels Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och dels Tryckfrihetsförordningen (TF) stoppades i sista möjliga parlamentariska instans av att en majoritet i riksdagens konstitutionsutskott underkände bland annat Johanssons särskiljning av medborgare. Att vissa medborgare skulle ha fler rättigheter än andra.

Hans andra försök, gymnasielagen som ger en begränsad grupp asylsökande en positiv särbehandling, eler extra chans till uppehållstillstånd trots tidigare avslag och avsaknad av asylskäl, är nu under prövning i Högsta förvaltningsdomstolen.

Det kanske mest märkliga är att Morgan Johansson, med Stefan Löfvens medgivande, har tillåtits lägga två propositioner – varav en blev lag – med tydliga avsteg från likhetsprincipen utan att ha den socialdemokratiska partikongressens stöd. 

Morgan Johansson har, under den gångna mandatperioden men även under Reinfeldt II då han var ordförande för riksdagens justitieutskott varit en avgörande faktor för den lagstiftningstradition som nu vuxit fram och som Riksrevisionen kritiserar. Detta beteende, och att Johansson trots att han saknar stöd från socialdemokratiska partikongresser för att göra permanenta avsteg i likhetsprincipen, borde vara en valfråga i valrörelsen 2018.

Ingen journalist, och ännu mindre något riksdagsparti, har hitintills ställt justitieministern och statsministern frågan om det kommer bli fler försök att införa lagstiftning som värderar människor olika. Antingen beroende på etnicitet och ursprung, som gymnasielagen, det vill säga en i grunden rasistisk syn på asylsökanden. Eller på människors position i samhället. En motsvarande elitistisk syn på människan.

Motsvarande fråga bör den socialdemokratiska partikongressen ställa Morgan Johansson 2019. Om socialdemokraterna har övergivit den för socialdemokratin kanske heligaste principen.

Likhetsprincipen.

 

Extramaterial:

Riksrevisionens granskning 2017:25

 

Redaktörens kommentar innan ni går vidare:

Jag kan omöjligen rekommendera någon att rösta på socialdemokraterna i valet till riksdagen om inte Stefan Löfven förbinder sig att aldrig någonsin upprepa Morgan Johanssons försök att överge likhetsprincipen. Eller som i fallet med YGL och TF; försöken att inskränka de vanliga medborgarnas informationsfriheter.

Omöjligen. Skiljelinjen för demokrater och de som vill något annat med Sveriges demokrati går här.

Du kan inte stå på bägge sidor i valet den 9 september. 

Morgan Johanssons vision om att i praktiken genomföra en mjuk statskupp förutsätter att hans synsätt, en olikhet inför lagen, införs. Både i lagar som till exempel på migrationsområdet som gymnasielagen men även i grundlagar som YGL och TF.

Justitieministern har försökt. Två gånger. Och han kommer försöka igen. Tills han lyckas.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se