Jämställdhet och individens rättigheter biter jämställdheten i baken

Henrik Sundström. Foto: Anette Juhlin
  • Onsdag 5 Sep 2018 2018-09-05
E-post 413

Jämställdhet och individens rättigheter biter just jämställdheten i baken. Advokat Henrik Sundström analyserar Arbetsdomstolens dom som gav Farah Alhajeh rätt till skadestånd trots att hon vägrade handhälsa. Sverige behöver fullt ut omfamna den västerländska liberala demokratins värden, och tillträda Europakonventionens tolfte tilläggsprotokoll.

Jag har läst Arbetsdomstolens (AD) dom 51/18 i mål A 46/17, Diskrimineringsombudsmannen ./. Almega m fl. Eller på vanlig svenska: domen där Farah Alhajeh fick skadestånd eftersom tolkföretaget Semantix vägrade att anställa henne då hon vägrade handhälsa på män av religiösa skäl.

Denna dom reser en del frågor som behöver hanteras av riksdagen under nästa mandatperiod.

Till att börja med fastslår AD att även den som tillskyndar en extrem tolkning av islam har skydd för sin religionsfrihet enligt Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Det är en tolkning av rättsläget som i och för sig inte är särskilt kontroversiell, och som ger slutsatsen att Farah Alhajehs vägran att skaka hand med män är ett religiöst uttryck som är skyddat av hennes religionsfrihet.

Farah Alhajehs religiösa uppfattning strider då mot företagets policy, som är att alla anställda av jämställdhetsskäl ska kunna handhälsa med såväl kvinnor som män. AD gör då en bedömning av om denna policy är en tillräckligt godtagbar anledning för att kunna åsidosätta Farah Alhajes rätt till skydd för sin religiösa uppfattning. AD:s slutsats är att så inte är fallet, policyn kränker Alhajehs religionsfrihet. AD tillägger även att en sådan policy skulle vara ”ägnad att utestänga personer som gör samma tolkning av islam som Farah Alhajeh, från delar av arbetsmarknaden”.

Det är uppenbart att AD i sitt domslut mycket kraftfullt har vägt ner arbetsgivarens intresse av en jämställd arbetsplats. Vidare har AD inte heller lagt särskilt mycket vikt vid att god tolksed kräver att en tolk iakttar strikt neutralitet i värdefrågor.

Skyddet för religionsfriheten är ett område där Europakonventionen lämnar ett stort utrymme åt de enskilda länderna att själva bestämma var gränserna ska gå, så länge som skälet för inskränkningen är objektivt godtagbar. I ljuset av internationell praxis har dock den svenska arbetsdomstolen gjort en för religionsfriheten extremt generös tolkning.

Vi kan exempelvis jämföra med domen 42393/98, Dahlab ./. Schweiz från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Fallet handlade där om en lärarinna som hade konverterat till islam och som därefter undervisade iklädd huvudduk. Arbetsgivaren beslöt då kräva att lärare inte fick bära religiösa symboler i tjänsten, varvid talan väcktes om detta ingrep i religionsfriheten. Europadomstolen slog därvid fast att det offentligas intresse att bevara sin neutralitet är överordnat de anställdas intresse att synligt få manifestera sin religiösa tillhörighet när de är i tjänst, och gav arbetsgivaren rätt.

Det finns även liknande fall från EU-domstolen. I målen C-157/15 respektive C-188/15 har det lagts fast att arbetsgivare har rätt att föreskriva att deras anställda förbjuds att synligt bära politiska, filosofiska eller religiösa symboler.

På ett plan är dock AD:s dom materiellt riktig. Religionsfriheten har idag ett mycket starkare skydd i Sverige, än skyddet mot diskriminering på grund av kön. Skyddet för religionsfriheten följer nämligen direkt ur Europakonventionens nionde artikel, som dessutom gäller som lag i landet. Skyddet mot diskriminering på grund av kön följer dock av ett tilläggsprotokoll till konventionen, protokoll 12, som Sverige har valt att inte tillträda. Den som blir diskriminerad på grund av kön i Sverige har således inte alls samma grad av internationellt skydd för sina rättigheter, som den som får sin religionsfrihet beskuren.

Anledningen till varför Sverige inte har tillträtt protokoll 12 finns att läsa i Ds 2001:10, ”Sveriges åtaganden på området för de mänskliga rättigheterna” – om svenskarna finge konventionsskydd mot diskriminering på grund av kön, så skulle detta sannolikt sätta stopp för varje möjlighet till så kallad positiv särbehandling, vilket idag är tillåtet enligt den svenska grundlagen.

Så sammanfattningsvis kan man säga att det är det svenska progressiva sjuttiotalets syn på jämställdhet och individens rättigheter, som idag kommer tillbaka och biter just jämställdheten i baken. Sverige behöver fullt ut omfamna den västerländska liberala demokratins värden, och tillträda Europakonventionens tolfte tilläggsprotokoll.

 

Henrik Sundström

Advokat

 

Du kan lyssna på  Henrik Sundström och Aron Flam i ett samtal på Dekonstruktiv kritik om vad som är rättvisa. Avsnittet är ett paradexempel på den folkbildning som Ledarsidorna.se vill kunna förmedla.

 

Extramaterial

42393/98, Dahlab ./. Schweiz från Europadomstolen för mänskliga rättigheter

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se