Stefan Löfven – På rätt eller fel sida i historien?

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Tisdag 11 Sep 2018 2018-09-11
E-post 766

Valresultatet 2018 innebär ett oklart parlamentariskt läge och en osäker regeringsbildning men innebär, trots svårigheterna, en möjlighet för Stefan Löfven om han blir regeringsbildare att bilda en regering utan inslag av antisemitism. Stefan Löfven har markerat hårt och tydligt att det gäller att stå på rätt sida om historien.

Det är inte svårt att sympatisera med Socialdemokraternas ordförande om detta. Och nu har Stefan Löfven en unik möjlighet att bilda en regering som aktivt, på alla nivåer, tar upp kampen mot antisemitism på allvar.

Att utrikesfödda från Mellanöstern tagit med sig en strukturerad systematisk antisemitism med sig till Sverige är ingen nyhet. Detta fenomen har Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, konstaterat i samarbete med Forum för levande historia i en studie ”Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige” av Henrik Bachner och Jonas Ring 2005. Med de senaste årens migration har problemen inte blivit mindre. Snarare tvärtom.

Enligt studien är antisemitiska uppfattningar och ambivalenta attityder mot judar jämförelsevis mer utbredda bland invånare med utländsk och i synnerhet utomeuropeisk bakgrund än bland andra. Enligt resultaten hyser 11 procent av vuxna med utländsk bakgrund en konsekvent antisemitisk inställning jämfört med 5 procent av hela den vuxna befolkningen. Resultaten tyder även på att antisemitiska uppfattningar och ambivalenta attityder till judar är jämförelsevis mer utbredda bland muslimer än bland kristna och icke-religiösa. Bland vuxna hyser 39 procent av dem som betecknar sig som muslimer en systematisk antisemitisk inställning jämfört med 5 procent totalt.

Studien visar även att antisemitism inte är sprungen ur konflikterna i Mellanöstern, däremot kan den på olika sätt aktiveras av dessa. Konflikterna kan också användas som förevändning för att artikulera och rättfärdiga antisemitism. Detta gäller i synnerhet den israelisk-palestinska konflikten men även i någon utsträckning det USA-ledda kriget mot och ockupationen av Irak samt den islamistiska terrorismen och dess globala konsekvenser.

Ett annat exempel på exakt detta fenomen återfinner vi i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Förbundsstyrelseledamoten Adrian Kaba som är sprungen ur Malmös palestinska diaspora. Derivat av denna antisemitism, i form av ett ursäktande förhållningssätt, genomsyrar idag bland annat Tro och Solidaritets förbundsstyrelse, UD, Sida, Aftonbladet och SVT för att nämna några exempel.

I den socialdemokratiska tidningen Tro och Politik 2012 skrev Adrian Kaba, vid tidpunkten ordförande för SSU Rosengård, att massmördaren Anders Behring Breivik banats väg av en “judisk-europeisk högerextremistisk sammansvärjning”. Tidningen ångrade senare publiceringen av de “helt oacceptabla formuleringarna”. Men på Facebook stod Adrian Kaba fast vid sina ord. Kaba beskrev senare i samma tidning IS som en produkt av israeliska underrättelsetjänsten Mossad, men artikeln raderades och Kaba tog avstånd från den genom att framföra att han naturligtvis tog avstånd från artikeln om det kunde bevisas att det var en antisemitisk konspirationsteori.

Kaba är öppet en supporter till terrororganisationen Hamas trots att det enligt Kaba själv är “mycket möjligt” att organisationen avser att förinta judarna. I artikel sju av Hamas program står att muslimerna ska nedkämpa och döda judarna. När Kaba får frågan om huruvida han tycker att det är obehagligt att svara på om Hamas avser att förinta ett helt folk:

”Det är inte obehagligt att svara på frågan, och jag svarade att det mycket möjligt är så”. 

Kaba uppbär fortsatt förtroende från Tro och Solidaritets medlemmar och dess styrelseordförande som idag är professor Ulf Bjereld. Ulf Bjereld har under mandatperioden haft statsministerns förtroende att utreda stödet till trossamfunden samt, som ordförande i nämnden för Samhällsvetenskap och Humaniora vid Vetenskapsrådet (även det ett regeringsuppdrag) ansvarat för forskningen mot antisemitism. Bjereld har under mandatperioden inte anslagit en enda krona till detta i egentlig mening.

Andra exempel ur regeringsunderlaget är Vänsterpartiets Mats Fuchs (V) uttalanden om att “all makt i världen utgår ifrån en liten klick sionister” samt Stefan Löfvens partikamrat Veronica Palms (S) blogginlägg som löd:

“Undrar du också vem Dom Utvalda ska bränna nästa gång?”

med adressen riktad mot judar. Miljöpartiets historia är en alldeles egen med inbjudnignar till bland annat Yvonne Ridley, internationellt känd antisemit, till riksdagens lokaler.

Stefan Löfven kan nu, personligen, skapa ett gynnsamt förhandlingsklimat genom att erbjuda Alliansen att tillsammans med dem bilda en regering som ställer sig på rätt sida i historien genom att ta upp kampen mot antisemitism på alla nivåer i det svenska samhället. Och han kan föregå med gott exempel, visa hur det görs, genom att själv vädra ut all antisemitism ur regeringsunderlaget. Oavsett om det är hans eget sidoförbund, Tro och Solidaritet, eller dagens regeringsunderlag i form av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Om han väljer att göra detta kommer han tvivelsutan stå på rätt sida i historien. Annars kommer han för tid och evighet befinna sig på fel sida.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se