Sveriges livsmedelsberedskap lägre än tidigare rapporterat

  • Måndag 3 Sep 2018 2018-09-03
E-post 789

Sedan Sverige gick med i EU har inkomsterna för svenskt jordbruk halverats. År 2015 så beräknades det att 9 av 10 jordbruk hade försvunnit på 25 år. Självförsörjningsgraden i Sverige har sjunkit så lågt att vi inte skulle klara oss mer än en vecka  om en verklig kris skulle uppstå.

Enligt Harald Svensson, chefsekonom på jordbruksverket, är de siffror som tidigare redovisats starkt överdrivna. Senare analyser visar att Sveriges beredskap inom livsmedelsförsörjningen pekar på att vi skulle klara oss maximalt ett par dagar.

Fram till början av 1990-talet var Sverige i princip självförsörjande på baslivsmedel som spannmål, potatis, mjölk, kött och ost. Självförsörjningsgraden låg på mellan 85 och 90 procent. Det var ett politiskt mål och det var för att vi skulle klara oss i händelse av en kris. De politiska partierna, journalister och opinionsbildare har i många år använt sig av en siffra på 50 procent när det gäller Sveriges självförsörjningsgrad. Var siffrorna kommer ifrån kan ingen svara på hos LRF, Livsmedelsverket eller Jordbruksverket

ATL – Lantbrukets affärstidning genomgång visar att siffran på 50% är felaktig när det gäller Sveriges självförsörjningsgrad.  En längre krissituation med avklippta importvägar är lika med katastrof. Förhållandet mellan importerat och egenproducerat livsmedel visar bara på en teoretisk potential och inget annat.

– Vi har i dag inga lager med livsmedel eller kemikalier för dricksvattensproduktion och vår största förpackningsfabrik för livsmedel lades ner förra året” förklarar Therese Frisell, sakkunnig på Livsmedelsverket.

– Om det skulle vara möjligt att nämna någon försörjningsgrad så är den lika med noll, säger Therese Frisell.

– Det beror på att vi är starkt beroende av att importera insatsvaror till jordbruket, som till exempel gödningsmedel och protein till djurfoder.

Enligt Therese Frisell kommer försörjningsgraden vara obefintlig så länge vi saknar beredskap och verktyg för att kunna bedriva livsmedelsproduktion.

Den svenska riksdagen har i praktiken i full enighet, tillsammans med myndigheterna, medvetet agerat och fatttat beslut som leder till att att stora delar av Sveriges befolkning riskerar att svälta vid en lång utdragen storkonflikt. I början av 1990-talet så fanns det cirka 200 livsmedelslager utspridda över landet men sedan så monterades beredskapslagren ner och de finns inte längre kvar.

År 2002 skrotades Beredskapsverket tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider.

De svenska bönderna får drygt 8 miljarder i stöd från EU varje år. Norrmännen med mycket mindre åkerareal får mer än dubbelt så mycket c:a 20 miljarder ifrån den Norska staten. Det har länge rått samstämmighet i Norge om jordbrukspolitiken. Den syftar till att öka självförsörjningen och ska också bidra till en levande landsbygd. Politiken har också varit framgångsrik.

I Norge är bebyggelsen spridd över hela landet. Avfolkningen har inte gått lika hårt fram som i Sverige tack vare Norges jordbrukspolitik. I t.ex Finland har man behållit sin livsmedelsberedskap. Där kan man vid en krissituation vara självförsörjande i ett halvår.

Samtidigt som svensk byråkrati mer eller mindre omintetgör en kostnadseffektiv livsmedelsproduktion av de svenska bönderna importerar vi mat från länder vars riktade granskningsmetoder kring djurvälfärd och miljöskydd ligger väsentligt lägre än svenska motsvarande. Genom EU-medlemskap och handelsavtal finns inget egentligt skydd i form av handelshinder från länder som till exempel Polen, Spanien men även Brasilien. Gemensamt för dessa länder är att de har en produktion som medger livmedel till lägre kostnader och som därmed kan konkurrera ut den svenska produktionen. Effekterna är tydliga.

För tio år sedan fanns det 8 500 företag med kor. 2016 hade siffran krympt till drygt hälften, 4 400 gårdar.

Sverige är fortfarande bland de länderna med lägst försäljning av antibiotika. Sverige har lägst användning i EU men näst i Europa är Island följt av Norge. Det land där försäljningen av antibiotika till djur är högst är Cypern följt av Spanien.

SVAs sammanställning av EMAs rapport ifrån år 2015 visar att 91 procent av antibiotikan som sålts i de 30 länderna var ämnad för medicinering av hela djurbestånd. I Sverige var motsvarande siffra 10 procent. Men. Den låga halten av antibiotika för även med sig exporthinder.

EU kommer stoppa Sveriges gränskontroller och provtagningar för import av lantbruksdjur på grund av att vi använder mindre anitibiotika än övriga EU-länder. Risken ökar därmed att svenska nötdjur och får drabbas av paratuberkulos och grisar av PRRS-virussjukdomar som är mycket smittsamma och i vissa fall dödliga.

De nya reglerna ska införas 2021.

Sverige befinner sig med andra ord i ett utsatt läge. Och bland de politiska partierna finns det idag inte ett enda riksdagsparti med ett politiskt program för att långsiktigt kunna möta de problem en så låg försörjningsgrad innebär. Och då jordbrukspolitiken är en del av EU:s kärna låter sig inte enkla förslag som Sverigedemokraterna eller Landsbygdspartiet Oberoende lösning att lämna EU fungera. Det finns inte något incitament i egentlig mening för EU att inte införa handelshinder på svenskt spannmål eller mjölk, de enda varor vi levererar ett överskott på, om vi skulle lämna unionen.

EU skulle dessutom lägga handelshinder på de varor där vi kraftigt skulle höja subventionsgraden på för att få upp produktionen.

Efter att nu Centerpartiet slutligen övergivit bönderna och vare sig Sverigedemokrater eller Landsbygdspartiet Oberoende visat sig förstå EU:s roll och mekanismerna på den inre marknaden inom livsmedelsproduktionen återstår endast ett parti som har en någorlunda god helhetssyn. Medborgerlig Samling, MED. Men MED har inte den politiska mognad och bredd ännu för att kunna bli ett riksdagsparti och utifrån den positionen påverka de andra partierna 2018.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se