Ny politisk logik kommer vända upp och ner på Sveriges kommuner och landsting

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Torsdag 18 Okt 2018 2018-10-18
E-post 965

Sverigedemokraterna i Halmstad röstade fram en socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen rapporterar SVT. Enligt Fabio Ishaq, ordförande för Sverigedemokraterna i Halmstad, var syftet att tvinga de lokala allianspartierna till förhandlingsbordet. Den andra i raden av kommuner som fått en till synes oväntad politisk inriktning och som kommer få kännbara konsekvenser för alla Sveriges kommuner om fenomenet sprider sig.

Något liknande har även hänt i Karlskoga. Trots att Alliansen blev det största politiska blocket i Karlskoga valde Sverigedemokraterna att rösta fram socialdemokraten Anders Ohlsson till ordförandeposten i kommunfullmäktige, rapporterar Sveriges Radio. Trots att Socialdemokraterna blev valets stora förlorare. I Karlskoga var skälen snarlika som i Halmstad – Sverigedemokraterna sade sig försökt ha kontakt med Alliansen för att förhandla om kommande mandatperiods politik och fördelning av poster men möttes med tystnad. 

Alliansen räknade, precis som i Halmstad, med att Sverigedemokraterna skullle lagt sig ner för Alliansens politik. Men bedrog sig. Detta öppnar för en helt ny, och sannolikt oönskad, dymanik i svensk lokalpolitik.

Inom Socialdemokraterna och inom Alliansen skylls nu på Sverigedemokraterna över den uppkomna situationen. Att Sverigedemokraterna på något sätt skulle bryta mot praxis men Sverigedemokraterna känner sig inte bundna av en praxis de aldrig fått vara del av att förhandla fram. 

Valet av talmän är ett exempel som framförs, fördelningen av presidieposter i riksdagen en annan. Sverigedemokraterna har, på många orter i landet, nu tröttnat på att bli tagna för givna eller att förutsättas följa en praxis som de aldrig fått vara del av att arbeta fram. Sverigedemokraterna utvecklar nu en egen praxis för de övriga partierna att förhålla sig till. Och, om man får tro dem själva, ständigt bjudit in de övriga partierna att förhandla om.

Det som mycket väl kan ske som nästa steg för att ytterligare höja stämningsläget i de kommuner som detta inträffar i är att Sverigedemokraterna utnyttjar sin vågmästarroll där det är möjligt för att rösta igenom oppositionens budgetförslag. I Halmstad respektive Karlskoga skulle det innebära att Socialdemokraterna skulle behöva regera på Alliansens budget. I Halmstads fall var sannolikt det nyvalda kommunalrådet helt oförberedd att snabbt behöva sätta ihop en fungerande budget till nästa kommunfullmäktige. Att bli vald till kommunstyrelsens ordförande ansågs sannolikt osannolikt men nu blev situationen som den blev. Då förväntas sannolikt det nyblivna kommunalrådet axla alla de uppgifter en kommunstyrelseordförande ha. Oavsett hur villig eller förberedd han eller hon är och alldeles oavsett vad han eller hon kan ha för synpunkter på en budget som de inte vill ha. Kommunfullmäktiges beslut är det som ett kommunalråd har att rätta sig efter. 

Det finns idag tre alternativa vägar att lösa den uppkomna situationen.

  • Lokala “Decemberöverenskommelser” där det största blocket, oavsett om de är i faktisk majoritet, alltid får igenom sitt förslag genom att det mindre blocket aldrig för fram egna motkandidater eller motförslag. I Halmstad och Karlskoga skulle det innebära att Socialdemokraterna med sina allierade partier helt lägger sig ned i resten av mandatperioden och lämnar över kommunalrådsposten till det större blocket
  • Att de övriga partierna accepterar att det finns ett vågmästarparti och söker nya samarbetspartners för att få majoritet
  • Att de partier, främst Alliansen, börjar bjuda in Sverigedemokraterna till förhandlingar för att skapa rimligt stabila majoriteter.
Fakta Decemberöverenskommelsen

Decemberöverenskommelsen (ofta förkortat DÖ) var en formell överenskommelse mellan sex av svenska riksdagens åtta partier och ett resultat av regeringskrisen i Sverige 2014. Avsikten var att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande genom att regeringspartierna och den största politiska oppositionen, Alliansen, kom överens om att ledaren för den största partikonstellationen skulle släppas fram som statsminister samt att minoritetsregeringar var garanterade att få igenom sin budget.

Trots att den formellt upplöstes fortsatte den ändå att gälla i praktiken,  även efter att överenskommelsen hade fallit fortsatte Alliansen att släppa fram de rödgrönas politik.

Nackdelen med de första två är att den ena redan prövats i Riksdagen 2015 med förödande resultat för partierna på riksnivå, den andra är det vi ser nu där fem av riksdagens åtta partier slår piruetter i syfte att undvika Sverigedemokraternas inflytande istället för att fokusera på de förtroendevaldas huvuduppgift – driva sakpolitik.

En annan effekt, som såväl Ledarsidorna som Dagens Industri pekat på tidigare är de ekonomiska konsekvenserna. Med instabilitet i även de lokala parlamenten förändras Sveriges kreditbetyg på sikt. Idag lånar många kommuner till sin drift genom det gemensamma Kommuninvest som i sin tur lånar upp pengar på den internationella finansmarknaden. I botten på dessa obligationer ligger Kommuninvests medlemmars totala lånebehov och en obligation kan därmed innehålla såväl stabila kommuner som instabila kommuners lån.

Likheten med de amerikanska bolåneobligationerna är i praktiken identisk. Sjuka krediter blandas med friska utan egentlig överblick.

På kort sikt kommer är det inte troligt att det som skett i Halmstad och Karlskoga kommer påverka Kommuninvests lånevillkor på den internationella kapitalmarknaden. Men skulle inte situationen i riksdagen lösas upp och fler kommuner hamna i ett läge där ett oönskat kommunalråd skall styra med sin politiske motståndares budget kommer Sveriges kreditbetyg att förändras dramatiskt. Riskerna bedöms redan nu öka och ökar de ännu mer kommer det slå igenom på räntorna.

Ränta är priset på risk. Ökar risken – ökar räntan. Höjda räntekostnader för en kommun tränger undan andra åtaganden som betalas via skattsedeln och pressar ekonomin att till slut endast omfatta lagreglerade löpande åtaganden.

Det är orimligt att begära av Sverigedemokraterna att de ska ta ansvar för situationen genom att förhålla sig passiva till sina väljares förväntningar. Det är lika orimligt att förvänta sig att de övriga blocken ska finna sig i att behöva regera på en oönskad budget eller ha ett kommunalråd som egentligen inte vill vara kommunalråd.

Sverigedemokraterna utnyttjar sin vågmästarroll till det yttersta och om inte såväl Alliansen som Socialdemokraterna börjar acceptera den uppkomna situationen kan den mäktigaste aktören av dem alla, finans- och kapitalmarknaden, komma att besluta sig för att inte bara förändra praxis utan även justera de villkor de erbjuder Sveriges kommuner och landsting genom att helt enkelt kraftigt höja räntorna. 

Då, om inte förr, kommer parterna tvingas till förhandlingsbordet. Eller stå inför en lösning där det bara finns förlorare. Finans- och kapitalmarknaderna kommer nämligen aldrig att ta några politiska, personliga eller ens medmänskliga hänsyn utan alltid säkerställa sina intressen och säkra sina ekonomiska behov före allt annat.

Före även de lagreglerade svenska kommunernas åtaganden som till exempel vård, skola och omsorg.

 

 

Redaktörens kommentar:

Det finns idag endast en rikspolitiker kvar med erfarenhet från en snarlik situation som nu ser ut att segla upp. En situation där finans- och kapitalmarknadens förtroende för Sverige faller.

Finansminister Magdalena Andersson, S, var en del av den svenska budgetsaneringen på 1990-talet.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se