Regeringen planerar sin efterträdares politik

Professor Robert Egnell © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Torsdag 25 Okt 2018 2018-10-25
E-post 1176

Om en ny regering inte har bildats senast den 15 november, måste övergångsregeringen Löfven lägga fram en budget. Nu säger Elisabeth Svantesson att hennes parti kommer att lämna ett eget förslag för att utmana Löfvens rapporterar flertalet medier. Som situationen utvecklas, Sverige har stått utan egentlig regering i snart fyra veckor, närmar vi oss en de-facto Decemberöverenskommelse men i alla avseenden en ännu sämre version.

Desto mer makt som flyttas till riksdagen samtidigt som regeringen Löfven sitter kvar i Rosenbad med bland annat utnämningsmakten och den exklusiva makten över utrikespolitiken hamnar Sverige mer och mer i en situation där ansvarsfördelningen blir oklar. Regeringen kan skylla på riksdagen för att den fått fel budget att regera på samtidigt som riksdagen inte fullt ut kan skylla på regeringen för felaktiga förutsättningar.

Ett exempel på vad regeringen kan göra, eftersom det saknas praxis på vad den får göra som övergångsministär, är att utöva utnämningsmakten. Utnämningen av myndighetschefer har med åren blivit minst lika viktigt instrument för varje regering att driva igenom såväl sin politik som budget och regleringsbrev. Ambassader och statliga myndigheter kan styras lättare med en följsam och politisk sensibel myndighetschef på samma sätt som en myndighet kan fortsätta verka i den tidigare regeringens anda, trots regeringsskifte, om så önskas. En konst som utvecklats till fulländning inom Utrikesdepartementets ansvarsområde.

En kommande borgerlig biståndsminister har att hantera bland annat Carin Jämtin som generaldirektör på Sida. Jämtin står bland annat Peter Weiderud och sfären kring Socialdemokrater för Tro och Solidaritet nära. Under Jämtins ledarskap för Sida har bland annat tidningen OmVärlden utvecklats till en mer och mer aktivistisk och historierevisionistisk megafon. Chefredaktören för OmVärlden har bland annat jämställt president Mahmoud Abbas, Palestinska Myndigheten, med Nelson Mandela. Abbas har på senare tid medverkat till att strypa bränsleleveranserna till folket på Gaza-remsan samt infört genom dekret mediegrundlagar som idag föranlett att minst sex palestinska journalister fängslats utan rättegång.

Försvarshögskolan, FHS, är ett exempel på myndighet som nu står inför ledarskapsbyte. FHS nuvarande rektor, Romulo Enmark, har av privata skäl valt att lämna högskolan innan hans nuvarande förordnande går ut. Enmark kommer att arbeta kvar till dess en ny rektor tillträder, vilket är tänkt att ske den 1 april 2019, förutsatt att regeringen fattar beslut i frågan. Försvarshögskolans styrelse kommer föreslå professor Robert Egnell som efterträdare. Egnell är en av de mer politiskt sensibla professorerna i statsförvaltningen.

I SR Konflikt försvarade Egnell utrikesminister Margot Wallströms feministiska utrikespolitik. Debatten är något av en klassiker och Egnells fokusering vid genderfrågor – som lösningen på allt – är tydlig. Egnells enögdhet vid gender grumlar synen och förskjuter fokus från huvuduppgiften. En officer skall utbildas i att oskadliggöra fienden, ta och hålla territorium och skydda civilbefolknignen vid angrepp. Inte ha huvudfokus på om det är rimligt att kvinnorna hämtar vattnet från bybrunnen eller om det finns en slagsida av manliga författare i skolbiblioteket.

Egnell utbildar bland annat framtidens svenska officerare. Ett av Egnells primära fokusområden under hans tid vid Georgetown var genderperspektivet vilket framgår av debatten i Konflikt. Just genderperspektivet är något som premierats av regeringen Löfven i all forskning. Egnell har låtit förstå att han med största nit kommer att bevaka att detta perspektiv genomsyrar all utbildning vid Försvarshögskolan.  Även urvalet av litteratur där främst kvinnliga författare har företräde i valet av kurslitteratur framför manliga i utbildningen av officerare är ett av hans prioriterade verksamhetsområden enligt honom själv i konversation med Ledarsidorna.se. 

Att Egnell är Wallströms mest entusiastiske supporter är ingen nyhet i försvars- eller utrikespolitiska kretsar. Men. Det finns  en del märkligheter i olika uttalanden. Egnell lät i Göteborgsposten förstå att

– Ökningen av terrorattacker den senaste tiden är ett jätteproblem som ingen förutspått.

En sanning inte bara med viss modifikation. Egnells definition på att ingen förutspått utvecklingen begränsas med en sannolikhet gränsande till visshet endast till honom själv. Trots att internationell empiri och forskning kring terrorism kommit fram till att just global terrorism i allmänhet  är ett av de största hoten sedan många år tillbaka och en av de frågor som säkerhetsrådet har haft högst på agendan sedan attacken på World Trade Center 2001. Sedan en generation har den internationella analytiker- och forskningsmiljön predestinerat problemet – Sverige undantaget om Egnell skall sägas representera hela den Svenska expertkunskapen inom detta säkerhetspolitiska område.

Som skall förbereda Sveriges officerare inför framtiden.

En artikel med författaren Fuad Hussein är ett annat exempel på hur Egnells låsning vid att allt handlar om gender har fått honom att dra felaktiga slutsatser som den i GP. I Husseins bok från 2005, Al-Zarqawi – The Second Generation of Al-Qaeda, förutspår Hussein exakt det som sker nu. Hussein har egna, unika, kontakter in i såväl Al Qaidas som IS ledarskikt. Paradigmskiftet skedde i samband med attentatet mot Charlie Hebdos redaktion i Paris. IS gick då från sin tidigare strategi, territoriell krigföring, till att anamma Al Quaidas taktik med terrorattacker på västvärldens eget territorium. 

Allt i enlighet med Husseins utsago. En utsago som inom den internationella terrorexpertisen betecknas som en av de tyngsta men som tycks gått Egnell, professor och påtänkt ytterst ansvarig för utbildning av officerskåren, helt förbi. Att det finns kvinnliga författare till säkerhetspolitisk litteratur har vägt tyngre inom Egnells verksamhetsområde.

Egnells fokus på just genderfrågor har meriterat honom till utrikesminister Wallströms referensråd för tiden i FN:s Säkerhetsråd.

Hur Lars Nicanders och Magnus Ranstorps forskning vid CATS, Centrum för Assymetriska Hotstudier, kommer att utvecklas bör vi kunna räkna ut på förhand. CATS forskning är ett av få användbara som kommit ut från FHS på senare tid. Styrkan i forskningen från CATS är att den är helt befriad från fokus på gender och genus och adresserar problem och hot osminkat utan politiska eller genderinfluerade hänsyn.

Utnämningen av rektor för FHS är ett exempel på en utnämning som sannolikt bör vänta tills nästa regering tillträder och börjar känna sig varm i kläderna. FHS kan klara sig utan en ordinarie rektor under en övergångsperiod. En mer hökaktig profil, som ser försvaret av Sverige som mer än bärande av rosa huvudbonader och genderperspektiv på precis all verksamhet, vill sannolikt inte ha Egnell som ansvarig för utbildningen av officerare under mandatperioden. 

Men formellt är det ingenting som hindrar Stefan Löfven att lägga krokben för sin efterträdare genom att utnämna profiler hans efterträdare helst vill undvika. UD:s politiska ledning har redan en lång lista på såväl vakanser som noga utvalda kandidater  som de kan ta beslut om under förutsättning att Stefan Löfven ger sitt medgivande. Och precis som i fallet med Egnell är det ingenting som hindrar Löfven att bjuda sin efterträdare på ytterligare en mandatperiod med feministisk utrikes- och säkerhetspolitik.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se