Regeringskrisen slår igenom på kommunernas ekonomi

  • Måndag 29 Okt 2018 2018-10-29
E-post 970

Sverige står, sex veckor efter valet, utan vald regering. En situation som bäddar för ett vakuum och där valrörelsen, även den interna i partierna, nu fortsatt. Det finns starka tecken på att Socialdemokraterna lägger sig i en identitetspolitisk sväng redan innan valanalysen är klar och överger en rad med vallöften redan under regeringssonderingarna. Men vakuumet innebär även att en rad med utfästelser blir omöjliga att uppfylla så länge inte en regering är vald.

I Alliansen säger en källa att det råder viss förvåning över att Stefan Löfven inte har erbjudit några sakpolitiska lockbeten i de samtal som hållits. Löfven har uppfattats som oväntat passiv. Det har mest varit allmänna resonemang och frågor om möjligheter att stödja olika alternativ. På motsatt sida, hos Socialdemokraterna, är budskapet att samtalen måste få ta tid, att partierna måste känna på varandra och komma bort från valrörelseretoriken.

Jonas Hinnfors, statsvetare, framhåller att talmannen inte är tvingad att utse ännu en sonderare med en gång.

– En variant för Norlén är att han inte ger något uppdrag utan bara säger att partierna får tänka över läget i några veckor och sedan återkomma innan en ny sonderare utses.

Tid är något som inte finns. Parterna, och deras positioner, är dessutom inga främlingar för farandra. De flesta känner varandra sedan decennier tillbaka och deras politiska positioner är noga analyserade sedan valrörelsen startade för ett halvår sedan. Och i skymundan, långt borta från TV-studiorna i Stockholm och Riksdagens presscenter pågår något ännu mer dramatiskt. Som kommer bli medborgarnära.

För varje dag som går ökar dessutom osäkerheten ute i kommunerna. Oavsett om kommunerna lyckas att välja ledningar eller inte och oavsett hur stabila de är kommer de vara i händerna på det som sker i riksdagen. Regeringen ska bara lägga en minimibudget, utan reformer, i avvaktan på att en vald regering kan driva igenom sin politik. En politik där blockens syn på det kommunala utjämningssystemet skiljer sig i grunden.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting saknas 63 MDR SEK under mandatperioden för att upprätthålla vård, skola och omsorg på dagens nivå. För att uppnå en stabil ekonomi saknas 80 MDR SEK. Endast Moderaterna har definierat en långsiktig siffra för mandatperioiden om 50 MDR SEK. Socialdemokraterna har utlovat att 2018 års tillfälliga tillskott om 10 MDR SEK ska ligga kvar och att kommunsektorn skall tillföras lika mycket till i grova drag. Socialdemokraternas utfästelse ligger därmed närmare 80 MDR SEK än moderaternas. Detta är dock att beteckna som reformer och en övergångsbudget skall hållas fri från reformer. Om inte riksdagen beslutar annat som att fullfölja de samtal som inletts att ändå genomföra reformer inom polis, försvar och pensioner där det finns en blocköverskridande majoritet för tillskott.

Skillnaden i alternativen, omräknat i antalet arbetstillfällen, ligger på mellan 3 200 och 7 500 årsanställda inom vård, skola och omsorg. Innan lågkonjunkturens effekter har räknats in.

Osäkerheten har lett till att flera kommuner nu budgeterar för omfattande besparingar. Kommunernas verksamhet är personalintensiv och bara i Norrköping så resulterar osäkerheten kring statsbidragen med en differens i budgetförutsättningarna på 100 MSEK årligen. Eller mellan 200 och 300 tjänster i skola och omsorg. Alternativet till att genomföra besparingar är att chansa och låna upp till driftrelaterade kostnader på kapitalmarknaden som bryggfinansiering.

Sveriges Kommuner och Landsting bröt igenom 600 MDR SEK – vallen i upplåning under 2018. Upplåningen skedde till hälften genom det gemensamt ägda Kommuninvest som i sin tur lånar upp medel på den globala kapitalmarknaden. Det finansiella instrument som används är obligationer där kommuner med i grunden god ekonomi blandas med kommuner med svagare ekonomi. En och samma konstruktion som ledde till den amerikanska bolånekrisen.

Som försäljningsargument, eller säkerhet, för att pressa räntorna anger Kommuninvest att

  • Explicit, oåterkalleligt och obegränsat solidariskt borgensåtagande från ägarna. Kommuner har grundlagsskyddad rätt att beskatta medborgarna.
  • Står under Finansinspektionens tillsyn – värdepapper utgivna av Kommuninvest likställs med statsrisk.

Medlemmarna i Kommuninvest garanterar därmed solidariskt återbetalningen av de lån som Kommuninvest tar genom utgivandet av kommunobligationer. Detta medför pressade räntor och gott kreditbetyg. Men frågan är om inte konstruktionen och kreditbetyget döljer nästa stora obligationskris. Kommuninvests obligationer har exakt samma konstruktion som de amerikanska bolåneobligationerna som försatte världen i en finansiell storm under bolånekrisen 2008. Amerikanska banker och finansinstitut hade givit ut bolåneobligationer där goda säkerheter blandats med dåliga säkerheter för att sedan styckas upp i obligationer. 

Bankerna, under den amerikanska bolånekrisen, lånade ut pengar till individer med dålig återbetalningsförmåga med tanken att värdestegringen på husen skulle skapa en säkerhet och kunde därmed skjuta både ränteinbetalningar och amorteringar på framtiden när huset skulle anses vara mer värt. Lånen såldes ofta vidare av bolåneinstituten till andra finansiella aktörer, ibland i flera steg. Vanligen användes den underliggande tillgången i form av fordringar på fastighetsägare som säkerhet för emmittering av olika obligationspaket som såldes vidare. 

På samma sätt lånar Kommuninvest ut pengar till kommuner med svag ekonomi samtidigt som de döljer upplåningen på den internationella kapitalmarknaden genom att blanda upp dessa kommuners lånebehov med kommuner med sund ekonomi i samma värdepapper.

Garanten är, med andra ord, kommunernas rätt att beskatta medborgarnas löner samt, implicit, att andra kommuner och staten går in som garant. Enkelt uttryckt går samtliga Sveriges kommuner samt staten in som borgenär för en kommun på obestånd.

Regeringskrisen, för det är vad det är, kan få kommuner dels på akut obestånd men även lura in kommuner att chansa genom att låna upp till en bryggfinansiering. Problemen infinner sig om de utlovade statsbidragen uteblir då kommunerna då dels kanske måste dra ner verksamheten ännu mer, dels kan komma på obestånd och där måste kommuner, tillsammans med staten, gå in och garantera ekonomin. Med neddragningar i den egna verksamheten som följd.

Talmannens låga tempo och sonderarnas ointresse för en regeringslösning kommer nu snabbt bli märkbara dels i kommunerna, dels på den internationella kapitalmarknaden. Priset på risk är ränta. Desto högre risk, desto högre ränta. Bara en höjning av genomsnittsräntan för Sveriges kommuner på en tiondels procent innebär en ökad kostnad på 600 MSEK.

Kommunernas tillgång till statsbidrag under kommande mandatperiod är en osäkerhet. En osäkerhet som värderas som en ökad risk. Som med en sannolikhet bortom visshetens gräns kommer innebära höjda räntor. Som in sin tur kommer tränga undan andra kommunala tjänster.

Medborgarnära tjänster.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se