Centerpartiet och Liberalerna läggs ansvariga för genomförandet av en repressiv, antisemitisk, politik

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Onsdag 5 Dec 2018 2018-12-05
E-post 1101

Stefan Löfven skulle egentligen ha presenterat sitt regeringsalternativ under onsdagen men i och med tisdagens besked om att Centerpartiet är redo att gå in i tidsbegränsade skarpa förhandlingar har talmannen Andreas Norlén gett uppskov. Uppskovet kan mycket väl leda till en regering med ett regeringsunderlag som kommer svika sina väljare än mer än att bara ha lämnat Alliansen. Såväl Centerpartiet som Liberalerna är väl medvetna om vilken politik som regeringen Löfven redan planerat för inom områden som inte omfattas av förhandlingarna.

– Jag är glad att vi nu är inne i skarpa förhandlingar och att så många partier vill se till att vi får en regering som inte styrs av Sverigedemokraterna, utan helt andra värderingar, säger Stefan Löfven (S).

För Socialdemokraterna kom SCB opinionssiffrorsom en skänk från ovan för som nu kan gå in i slutfasen med stärkt självförtroende. Förhandlingarna kommer med en sannolikhet gränsande till visshet beröra endast ekonomiska reformer och förändringar. Tiden kommer inte medge något annat, som att gå på djupet i de mjukare områden som inte påverkar ekonomin i lika stor utsträckning men som kommer få stora efterverkningar i vanliga medborgares vardag.

Dessa tre sektorer, demokrati, kultur och utrikespolitik, kan den som sitter i regeringen styra i stor utsträckning utan att få riksdagens godkännande. Eftersom vare sig Centerpartiet eller Centerpartiet tänker sitta i en socialdemokratiskt ledd regering så är det för dessa två partier den sämsta av lösningar. De kommer att ställas till svars för en rad reformer som redan är kända och som såväl justitieminister Morgan Johansson som kulturminister Alice Bah Kuhnke förberett.

Centerpartiet och Liberalerna kommer i fyra år behöva ta ansvar för dels de inskränkningar i Yttrandefrihetslagstiftning och Tryckfrihetsförordning som regeringen har på bordet färdig att släppas till lagrådet och sedan riksdagen. Utredningen, en enmansutredning genomförd under kort tid av Runar Viksten, en av Sveriges mest erfarna jurister inom repressiv lagstiftning, och som går under benämningen SOU 2017:70, Lag om utlandsspionage, är skräddarsydd för att kunna begränsa journalistiken då det kommer bli förbjudet att både skriva och publicera nyhetsartiklar, även om de är sanna och baseras på helt öppna källor, som påverkar Sveriges bi- och multilaterala relationer. Stora delar, eller till och med hela, källskyddet kommer att upphöra.

Lagen medger även att staten kan sätta in hemliga tvångsmedel mot enskilda journalister såsom trojaner i datorer eller kameror och mikrofoner i bostäder eller fordon som journalister förfogar över.

Centerpartiet och Liberalerna kommer i fyra år behöva ta ansvar för de av professor Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, föreslagna reformerna av det statliga stödet till trossamfunden. Redan idag har den granskade myndigheten SST, Myndigheten för trossamfund, blivit en tydlig aktivistmyndighet som i sin tur utvecklats till en form av interreligös kyrka. En utveckling där SST delar såväl lokaler som administrativa resurser med bland annat Equmeniakyrkan, organisationer som Ekumenia och Diakonia samt Kristna Fredsrörelsen i Ekumeniska Centret på  Gustavslundsvägen 18  i Alvik i Stockholm. Ulf Bjereld, regeringens utredare, vill dessutom formalisera det interreligiösa arbetet genom att arbeta in ett interreligiöst råd i myndigheten utan insyn.

SST stod som huvudarrangör tillsammans med Uppsala Universitet och Studieförbundet Ibn Rushd seminarium om bland annat Muslimska Brödraskapet. Detta seminarium, arrangerat av två statliga myndigheter, kom att utvecklas till en tre timmar lång anklagelseakt mot dr Magnus Norell som inte ens var nbjuden för att kunna försvara sig. Då Ibn Rushd numera dokumenterat är en del av den rörelse som går under namnet Muslimska Brödraskapet bör det anses vederlagt att denna rörelse numera närmar sig svenska myndigheters form och mandat då de med skattemedel driver en del av SST uppgifter.

SST har redan utvecklats till en egen statligt finansierad kyrka och kommer ta ytterligare steg i den riktningen under den kommande mandatperioden. Detta är numera allmänt känt i kulturpolitiska kretsar.

Just relationen till religions- och kulturfriktion är en av Centerpartiets blinda fläckar. Centerpartiet har haft samma form av politiska företrädare som både Miljöpartiet och Socialdemokraterna som lagt ett religiöst raster över sin uttolkning av partiprogram. Mikhail Yüksel, C, var tvungen att lämna sin riksdagskandidatur när hans engagemang och sympatier med terrororganisationen Grå Vargarna blev känd för allmänheten. Att Yüksel själv hade dokumenterat när han informerade om sina sympatier är något som Centerpartiets ledning idag försöker tysta ner. Av lätt insedda skäl. Centerpartiet lokalt är minst lika reformerat i en religiös repressiv riktning med de senaste exemplen i nämndemännen i Solna som gjorde sharia-liknande uttolkningar av Brottsbalken genom att lägga ett raster av heder i domslutet.

Samarbete mellan Centerpartiet med inriktningar som Socialdemokrater för Tro och Solidaritet faller sig därmed naturligt.

Utrikespolitiken, EU-politiken undantagen, är sedan regeringens exklusiva ansvar och den behöver egentligen passera någon annan instans annat än att viktigare ärenden dras i Utrikesnämnden inför Statschefen kungen samman med de övriga partierna. Det finns därmed ingenting som hindrar regeringen att fortsätta utveckla samarbetet med Hamas, Turkiets president Erdogan, mullorna i Teheran och alla andra krafter som har som ambition att iscensätta en ny Förintelse.

Oavsett vad Jan Björklunds utrikespolitiska talesperson Fredrik Malm eller Björklund själv påstår så är Liberalerna delansvariga för den förda politiken den dag Margot Wallström genom godkännandet av Stefan Löfven som statsminister kan sitta kvar. Var Wallström står i relation till Israel är allmänt känt. Såpass känt att Sverige helt marginaliserats i fredsprocessen i Mellanöstern och mer ses som ett av de destabiliserande problemen.

Detta kommer såväl Centerpartiet som Liberalerna läggas till last som möjliggörare av regeringen Löfven II. I lika stor, kanske till och med större, omfattning än Löfven själv då både Jan Björklund och Annie Lööf i olika sammanhang gett väljarna sken av att vara explicita motståndare till denna politik.

En politik de två i aktivt samarbete nu ser ut att möjliggöra i tyst samförstånd tillsammans med bland annat Margot Wallström, Morgan Johansson och ordföranden för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet Ulf Bjereld.

 

 

 

Stöd oberoende journalistik så att vi kan fortsätta granska makten genom att bli prenumerant eller

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se