Frankrike rustar för uppror – genomför preventiva häktningar

  • Lördag 8 Dec 2018 2018-12-08
E-post 854

Paris rustar för våldsamma uppror idag. Centrala delar av huvudstaden är nedstängda och förbommade. 8000 kravallpoliser är utkommenderade och har fått klartecken att gå hårdare mot  demonstranter. Redan under lördagsmorgonen hade över 350 förhör genomförts strax  efter kl 9. Misstänkta oroselement tas till polisstationer för samtal i förebyggande syfte något som är möjligt enligt fransk lagstiftning. Även 20 personer har häktats i preventivt syfte fram till söndag kväll. Endast Frankrike och Storbritannien har denna möjlighet i sin respektive rättegångsbalk.

I TV kanalerna varnar – eller hetsar –  politiker och programledare sedan flera dagar tillbaka för att beväpnade ligister planerar blanda sig med protesterande gula västar i syfte att skada och döda representanter för ordningsmakten. Förra veckans bilbränder och barrikader blev en varningsklocka. Trots eftergifter från regeringen förväntar sig nu alla att Frankrike exploderar i våld idag. 89 000 poliser och gendarmer är utkommenderade runt om i landet. Till De gula västarnas demonstrationer läggs nu en protestvåg bland elever i högstadier och på gymnasier. Vart tionde gymnasium har fått stänga. Långtradarchaufförer och bönder varslar om protester under nästa vecka.

Ansvaret för den kaosartade situationen måste läggas på franska regeringens, och framför allt president Emmanuel Macrons, långa passivitet inför de landsomfattande protesterna mot höjd bensin och dieselskatt som inleddes för en månad sedan. När regeringen för ett par dagar sedan gav efter och lovade slopa skattehöjningen först ett halvår och sedan under hela kommande året var det för sent.

Via Facebook, Instagram och Twitter hade missnöjet då redan spridits till att omfatta en rad klagomål över vad miljontals fransmän upplever som urusla livsvillkor. De löst sammanhålla gula västarna utan ledning och bara med en handfull så kallade talesmän framför nu bland annat krav på:

  • En rejäl höjning av den franska minimilönen, den statligt reglerade SMIC som idag ligger på motsvarande 11 500 kronor efter skatt och som bara höjs, enligt årlig uppräkning, med 1,24% vid nyår
  • Stopp för nedskärningar inom skola och sjukvård och infrastruktur, som post och järnvägar, på landsorten
  • Gräns på 25 elever i allt från förskoleklasser och till och med gymnasiet
  • Återinförande av förmögenhetsskatten, ISF, för de mest förmögna
  • Förbättrade pensioner och återgång till lägre pensionsålder
  • Tryggare anställningsformer.

Men listan kan göras minst dubbelt så lång då den helt enkelt bygger på de vanligaste önskemålen  som de framförs på sociala media.

Det nu vanligaste kravet – det på presidenten Emmanuel Macrons avgång – kommer De gula västarna inte få gehör för. Däremot  tror nu allt fler bedömare att premiärministerns, Philippe Edouard, dagar är räknade och att Macron i sitt väntade framträdande nästa vecka kommer sparka Edouard som fått klä skott för vad som är Emmanuel Macrons egen uttalade politik.

Macron gick till val på att modernisera Frankrike. Vad väljarna hörde var något annat än det han hade att erbjuda. Han ville i bästa managementstil modernisera vad han såg som som företaget Frankrike. I samma anda ville han genomföra reformerna snabbt innan personalen/ medborgarna hann reagera och organisera sig.

Det gick till en början, till exempel med den franska stelbenta arbetslagstiftningen, som nu mjukades upp även om den är långt ifrån den skandinaviska.

Sämre har det gått med att reformera det invecklade franska skattesystemet som närmast kan liknas vid ett lapptäcke. Det är till exempel först från och med januari 2019 som källskatten ska dras av arbetsgivaren efter att den enskilde tidigare fått betala in den. Socialförsäkringssystemet bekostas separat men den avgiften betalas liksom en speciell solidaritetsskatt, CSG, in av arbetsgivare. Till det kommer fastighetsskatt och en gradvis avvecklad boendeskatt ”taxe                d´habitation” som också betalas av den enskilde. Frankrike har även en TV-skatt som man, till skillnad från vad som nu införs i Sverige, är befriad från om man  inte har någon TV.

Sammantaget har Frankrike gått om Danmark och har nu det högsta skattetrycket i hela OECD.

Frankrikes fascination inför den unge dynamiske Emmanuel Macron, kraftigt uppbackad av  media, har förbytts i om inte raseri så ett djupt missnöje. Bara mellan 18 och 23 procent, stödjer presidenten enligt opinionsmätningarna.

Gång på gång har Macron väckt rubriker med förklenande uttalanden om sina landsmän och idag  talas det öppet om hans arrogans.  Man får inte heller glömma att Macron bara stöddes av  43,6 procent av väljarna i presidentvalet,  rekordhöga 11,47 procent blankröstade och att  25 procent lade sig på sofflocket.

För miljontals arbetande fransmän och deras pensionerade föräldrar är vardagen tuff. Några exempel:

  • Diesel och bensinpriserna är högre än i Tyskland och Sverige
  • Motorvägar är belagda med höga avgifter som gör det omöjligt för låginkomsttagare att använda dem
  • Det generösa socialförsäkringssystemet går med stort underskott och att människor uppmanas nu att teckna ”mutuelles”, frivilliga  extra sjuk och invaliditetsförsäkringar, för att man ska kunna dra  ner på ersättningsnivåerna
  • Äldreboenden får till stor del betalas av förvärvsarbetande släktingar. De som är avgiftsfria  har låg standard. Hälften av alla fransmän anser att deras egen ekonomiska situation är sämre än vad  deras föräldrars varit
  • Frankrike har kvar arvsskatt som kan göra det svårt för barn att behålla ett företag eller föräldrahem
  • Skolmat och skolmaterial betalas av föräldrar även om de med låg inkomst kompenseras
  • Studielån och studiebidrag är endast för de med mycket låga inkomster. Föräldrar får bidra mer än t ex i Sverige
  • Mat är dyrt. I jordbrukslandet Frankrike är ofta såväl kött som grönsaker dyrare än i Sverige. Hushållens faktiska inkomster har ökat med i  genomsnitt 4,8 procent om året sedan 1980 men köpkraft har det bara inneburit 1,7 procent om året.

Att Frankrike behöver reformer är tydligt. Men istället för att krympa den franska statens åtaganden som är mer än 50 % av BNP valde Macron att höja skatten på det som alla behöver, bensin, och sänka den på förmögenheter. Den typen av idéer och reformer gör allt mer för att stärka  fransmännens uppfattning om honom som de rikas president.

Men på fredagen kom ett utspel just från den grupp  De gula västarna utmålat som sin motståndare, franska arbetsgivarföreningen, som öppet kritiserade Macron och krävde skattesänkningar för att förbättra franska arbetstagares levnadsvillkor.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se