Fyra terrorister släpps fria – Sverige illa rustat för deradikalisering av dömda terrorister

  • Onsdag 26 Dec 2018 2018-12-26
E-post 901

På lördag friges de svenskar som planerade ett terrordåd mot danska Jyllands-Posten 2010.  Tolv års fängelse för förberedelse till terrorbrott blev straffet för den tunisiske medborgaren Mounir Dhahri, 49, och de svenska medborgarna Sahbi Zalouti, 41, Munir Awad, 34 och Omar Abdalla Aboelazm, 34 som nu släpps ut efter att ha avtjänat 2/3 av verkställigheten. Enligt dr Magnus Ranstorp, FHS, finns det stor återfallsrisk, både för dessa män och de cirka 1 500 andra terrorister i Europa som ska friges under nästa år. För att hantera problematiken krävs bättre insatser från samhället, menar han.

– Det går inte att säga med säkerhet att de återfaller och blir farliga när de släpps ut. Men vid sådana här brott finns det en stor risk, säger Magnus Ranstorp.

Hur vanligt det är har han inga siffror på, men säger att de åtminstone oftast återvänder till sin tidigare miljö, där de ”ses som rockstjärnor” efter avtjänat straff.

Terrorplanerna i Köpenhamn 2010

Den 29 december 2010 greps fem personer, varav fyra i Danmark och en i Sverige, som misstänkta för förberedelse till terroristbrott. Enligt den danska säkerhetstjänsten Politiets Efterretningstjeneste (PET) handlade det om en planerad attack mot tidningen Jyllands-Postens redaktion vid Rådhuspladsen i centrala Köpenhamn där de, enligt PET, skulle "döda så många som möjligt".

Motivet till det planerade attentatet uppgavs vara tidningens publicering av de omtalade teckningarna av profeten Muhammed 2005.

Tolv års fängelse för förberedelse till terrorbrott blev straffet för den tunisiske medborgaren Mounir Dhahri, och de svenska medborgarna Sahbi Zalouti, Munir Awad, och Omar Abdalla Aboelazm,.

Ranstorp menar att detta är ett eftersatt område även internationellt, men att det finns länder som exempelvis börjat diskutera obligatoriska program att genomgå vid villkorlig frigivning efter terrorbrott, och i Tyskland och Danmark har man satsat på särskilda samtal under fängelsetiden.

– Det är en problematik för många länder, och i Sverige finns det inget jättetänk kring detta, säger han.

– Frågan är om vi inte skulle behöva ett nationellt avhopparprogram, som även skulle inkludera gängkriminella. Men det finns olika verktyg och ytterst är det en fråga för politikerna att komma med förslagen, säger Magnus Ranstorp.

Trots Ranstorps dystopi finns det erfarenheter att bygga på. Både vad avser kollektiv deradikalisering som individuell deradikalisering. I det specifika fallet, med de tre svenska medborgarna och den tunisier med permanent uppehållstillstånd bygger dock dessa deradikaliseringsförsök på individuella insatser. Kollektiv deradikalisering bygger på att en tydlig ledargestalt i en radikaliserad miljö byts ut till en mer moderat.

Svensken Munir Awad är den av de fyra dömda som med en sannolikhet gränsande till visshet kommer att återvända till en radikal miljö. Hans svärmor, Helena Hummasten, fd Benouda, är en makthavare inom Ibn Rushd – sfären som före detta ordförande. Ibn Rushd – sfären är liktydigt med Muslimska Brödraskapet i Sverige.

Det är ingen hemlighet att denna sfär, precis som Muslimska Brödraskapet, konsekvent intar en apologetisk eller tyst attityd till våldsdåd. Mest talande var Rashid Musa som 2014 ansåg att de muslimer som reste till Syrien för att ansluta sig till IS allierade endast var att likställa med engagerade ungdomar. Ingen företrädare för Ibn Rushd eller Muslimska Brödraskapet i Sverige har ännu tagit avstånd från folkmordet i Idlib, där en svensk terrorist ådrog sig dödliga skador i ett bombattentat. Denne terrorists barn är idag verksamma inom Ibn Rushdsfären, bland annat som tidigare ordförande för Sveriges Unga Muslimer, SUM.

Sedan finns det en stor skillnad i de exitprogram som Ranstorp tittar på, de som är avsedda för gängkriminella. I de programmen finns det inte den religiösa sektmentalitet som i de som riktar in sig på religiösa deradikaliseringsprogram. Inte heller är de EXIT-program som riktat in sig på den nazistiska miljön tillämpbara då den religiösa komponenten saknas i dessa.Det närmaste Sverige har i erfarenheter är de exit-program som tagits fram för avhoppare från Scientologerna och Jehovas Vittnen på 1980-talet. Hur svårt det är att deradikalisera en medlem i Jehovas Vittnen vittnar den kvinna som pressades av Helge Fossmo att begå mord som medlem i den s.k. Knutbysekten om. Hon är idag upptagen i en annan församling efter avtjänat straff. Men att det finns paralleller är ändå otvetydigt. Rapparen Sebbe Staxx gick från att ha varit våldsbejakande vänster till att bli djupt religiös på kort tid.

En högre sanning, mening och behov av sammanhang har ersatts av en annan sanning, mening och behov av sammanhang.

Om en deradikalisering skall kunna genomföras i de aktuella fallen borde den ha börjat redan under verkställighetstiden i fängelse med teologiska samtal och tolkningar av andra tolkningar än koranen. Dock råder religionsfrihet i Sverige i sådan utsträckning och kontrollmekanismerna är svaga i när Kriminalvården gör sitt urval av godkända fängelseimamer. Tillgången till internet, väl i frihet, gör att de kontrollerade teologiska samtal som krävs under frivården försvåras i de individuella processerna.

Ranstorp pekar på att det vi rör oss in i är oprövad mark för svenskt vidkommande. Dock finns det en del internationella erfarenheter att granska närmare. Internationella erfarenheter som sammanfattats i rapporten från RAND.

 

Extramaterial:

RAND Corporation rapport om deradikalisering. Denna rapport är en pro-bono från RAND Corporation och får inte spridas i kommersiellt syfte utan är fri att använda och citera så länge ursprunget anges.

Dock kan du alltid stödja Ledarsidorna.se ambitioner att alltid kunna ge det extra, i form av källmaterial, via att bli prenumerant eller via 

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se