Immigrationsdebatten följs upp av en emigrationsstudie – vad kostar utvandringen?

Dr Tino Sanandaji
  • Tisdag 18 Dec 2018 2018-12-18
E-post 630

Immigration, det vill säga den fråga som satt sin prägel på den inrikespolitiska debatten sedan 2006 i allt större utsträckning har skymt en kanske minst lika viktig fråga. Emigrationen, eller utvandringen. Emigrationseffekterna är ett i praktiken outforskat område. Den senaste större studie som genomfördes var den stora emigrationsutredningen 1907-1913. 

Den svenska emigrationen till USA nådde sin höjdpunkt under decennierna efter amerikanska inbördeskriget (1861-65). Antalet svenskamerikaner 1865 uppskattades till cirka 25 000, en siffra som snart överskreds av den årliga invandringen. 1890 rapporterade den amerikanska folkräkningen att den svenskamerikanska befolkningen närmade sig 800 000 människor, med nya toppar i invandringen 1869 och 1887.Emigrationen ökade igen kring sekelskiftet och nådde en ny topp 1903 då 35 000 lämnade landet. Siffrorna förblev höga till första världskriget och skrämde konservativa, som såg det som ett ifrågasättande av nationell solidaritet, och liberaler, som oroade sig för att arbetskraft nödvändig för ekonomisk utveckling gick förlorad.

Dr Tino Sanandaji avser skriva en rapport om emigration. Trots att detta är en viktig fråga saknas i dag en systematisk kartläggning av riskerna för och med utvandring, i det fall att Sverige fortsätter att utvecklas åt fel håll och missbelåtenheten växer.

Sanandaji vill därför skriva en rapport som belyser riskerna för utvandring och eventuella konsekvenser. Den ena frågan handlar om hur många som allvarligt överväger att emigrera och vilka faktorer som motiverar en eventuell utvandring – vilket ska undersökas genom att beställa en omfattande opinionsundersökning. Den andra frågan är hur mycket skatteintäkter, jobbskapare och uppfinnare som Sverige redan har förlorat genom utvandring de senaste åren – vilket kan undersökas med en specialbeställning ur SCB:s register. 

Sanandaji har inte svaret på dessa frågor i förväg, och det är tänkbart att rapporten kommer att visa att riskerna för talangutvandring inte är betydande utan främst anekdotiska. Om riskerna i stället visar sig vara systematiska kan rapporten förhoppningsvis identifiera dem i förväg och skapa en debatt.

Att kompetensen lämnar Sverige är skadligt för ekonomin, men kan vara berättigat ur den enskilda individens perspektiv. 

I samtal med Sanandaji under måndagen resonerade vi kring dels arbetskraftens sammansättning, vilka yrkesgrupper som skulle kunna vara systemkritiska. Naturligtvis entreprenörer och ingenjörer, yrkeskategorier systemkritiska för Sveriges innovationskraft och som exportnation, men även sjukvårds- och omsorgspersonal. Många arbeten automatiseras bort och en konstant, eller till och med växande, samhällsekonomi kan över tid skötas av färre i arbete. Endast inom personalintensiva näringar, som vård, skola och omsorg, kan komma att stå utanför den automatiseringsvåg som präglar arbetsmarknaden.

Det är inte troligt att Sanandaji kan ge ett fullödigt svar på den senare frågan men sannolikt ger rapporten tillräckligt underlag för att kunna besluta om vidare studier inom det demografiska området. Det är inte heller säkert att FN:s Generalsekreterares utsago om att Europa i allmänhet, och Sverige i synnerhet, kommer behöva den immigration av okvalificerad arbetskraft för att överleva som industrination.

Rapporten kommer, enligt Sanandaji, bli omkring 40 sidor och med ett språk anpassat för en bredare allmänhet.

Du kan stödja hans projekt genom Kickstarter.

Foto: toresetrephoto

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se