Oavsett statsminister går Sverige mot en begränsad migrationspolitik

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Fredag 14 Dec 2018 2018-12-14
E-post 571

Det har nu gått tre månader sedan valet och ännu har Sverige inte fått en ny regering. På fredagen röstade riksdagen ner Stefan Löfven (S) som statsministerkandidat. Riksdagen röstade med 200 röster mot och 116 för. 28 ledamöter lade ned sina röster.

I ett pressmeddelande från riksdagen berättar talmannen Andreas Norlén vad som händer härnäst:

“Jag kommer framför allt att fortsätta föra informella samtal med alla partiledare. Detta kommer jag att göra i dag och under helgen. Därefter, i början av nästa vecka, återkommer jag med besked om nästa steg i processen, säger talmannen i pressmeddelandet.”

På kort sikt innebär resultatet endast att den inrikespolitiska röran fortsätter. Genom att riksdagen redan antagit en budget för 2019 skapas ett lugn på finans- och kapitalmarknaderna samtidigt som budgeten i sig riktar in Sverige på längre sikt.

För djävulen, eller möjligheterna beroende på perspektiv, finns som alltid i detaljerna. I budgeten som antogs är bland annat investeringsbidraget för bostadsproduktion i praktiken struket. Redan nu rapporterar Boverket om färre byggstarter samtidigt som Sveriges kommuner, via en enkät av Länsstyrelserna, konstaterar en akut bostadsbrist där mottagandet av kommunplacerade tränger undan andra bostadssökande. Bristen på bostäder, som redan är akut, kommer därmed förstärkas under 2019 och långt in i 2020 om inte bostadsproduktionen ökar. Minskat invetsteringsstöd medger inte att det byggs fler bostäder.

Även om inte tanken var explicit så blir effekten att den bostadsbrist som bland annat Täby, Österåker och andra kommuner anför som begränsning att ta emot kommunplacerade migranter nu sprider sig nationellt. Detta skapar en situation där hela Sverige ställs inför en de-facto situation. Att migration och anhöriginvandring helt enkelt måste regleras hårdare än idag för att det saknas bostäder både på pappret och i verkligheten.

Hur detta slutar, med ett extraval eller inte, kan ingen bedömare idag ens gissa sig till. Men de facto-situationen innebär faktiskt att Sverige slagit in på en väg där en ännu mer reglerad migrationspolitik, med färre beviljade uppehållstillstånd, blir den ofrånkomliga effekten.

Oavsett sedan om det är Stefan Löfven eller Ulf Kristersson eller okänd part som kommer gå vinnande ur statsministerstriden. Och om en vinst verkligen är en vinst.

 

Extramaterial:

Länsstyrelsernas enkätundersökning om migrationseffekter.

Bostadsundanträngningen redovisas på sidan 67.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se