Återvändande jihadister – Sverige sämst i Europa att tackla hotet

Skärmavblidning Twitter från 2015.
  • Måndag 28 jan 2019 2019-01-28
E-post 1225

Runt 300 personer har sedan 2012 rest från Sverige för att ansluta sig till IS eller andra våldsbejakande islamistgrupper i Syrien och Irak. Av dem bekräftar Säpo att 150 har återvänt till Sverige. Men att Sverige skulle på något sätt vidta åtgärder för att komma tillrätta med situationen finns det få eller inga tecken som tyder på. Tvärtom. Morgan Johansson sitter kvar som justitieminister och har nu fått förstärkning i Regeringskansliet med Maria Ferm, Miljöpartiet.

Göteborg, Stockholm, Örebro, Malmö och Borås är bland de fem kommuner som har flest IS-resenärer och SVT Nyheter genomförde i december en enkät bland dessa kommuner för att ta reda på hur många av återvändarna som kommunerna känner till. Kommunerna har själva fått uppge hur många återvändare socialtjänsten känner till. Svaret är att kommunerna bara har kännedom om maximalt 16 vuxna och 10 barn.

Att ”återvändarna” utgör ett hot är de flesta överens om. Tickande bomber – inte sällan traumatiserade och med ett automatiserat högt våldskapital. Automatiserat så tillvida att våldskapitalet kan utlösas av till synes irrelevanta stimuli men som har sitt ursprung från de terrordåd de utfört i IS sold. Nu har även Rädda Barnen reagerat på detta när den jourlinje som de opererat läggs ner.

Problemet i grunden är den svenska lagstiftningen. Dels är det den svagaste i hela det fria väst, med låga satraffsatser dels långt ifrån heltäckande. Morgan Johanssons första försök på området, som presenterades kraftigt försenad, uppvisade redan året efter så stora brister att rättschefen vid Åklagarmyndigheten fick snabbutreda kraftiga skärpningar. Som fortfarande inte införts.

“EU-samarbetet i kampen mot terrorism försvåras av att Sveriges lagstiftning fortfarnde inte är lika långtgående som andra länders”, säger Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, till SR Ekot.

Samarbetet har ökat de senaste åren men det är inte alltid Sverige kan bistå, enligt Ihrman. Som exempel lyfter han att medlemskap i en terroristorganisation inte varit kriminaliserat i Sverige, till skillnad från i andra EU-länder.

Mer läsning: Svenska Muslim aid engagerar terrordömd svensk.

Motviljan att införa repressiv lagstiftning på terrorområdet går tillbaka till Morgan Johanssons tid som ordförande i riksdagens justitieutskott 2010-2014. I utskottet satt vid denna tid Maria Ferm, MP, samt Mehmet Kaplan, MP. Miljöpartiets linje i lagstiftningsarbetet är och har varit att sympatier med Islamiska Staten eller andra våldsbejakande religiösa kamporganisationer är att betrakta som ett åsiktsbrott och inte straffbart.

”Miljöpartiet anser att en gemensam definition inom EU om terrorism inte ska få leda till att människor övervakas och anhålls enbart på grund av sin politisk-demokratiska verksamhet. Åtal för samvets- eller åsiktsbrott är inte värdiga ett demokratiskt rättssystem och får inte förekomma inom EU. Definitionen för terrorism i EU:s ramavtal lämnar tyvärr ett stort tolkningsutrymme i den riktningen”.

Andra som arbetat effektivt med opinionsbildning är MMRK, Muslimska Mänskliga Rättighetskommitén. Fatima Doubakil, talersperson, menar att 

“Oss veterligen finns ingen empiri i Sverige som säger att personer som befunnit sig i beväpnade konflikter utomlands skulle utgöra ett säkerhetshot mot Sverige när de återvänt hem”.

MMRK är, vid sidan av Sveriges Unga Muslimer, Islamiska Förbundet i Sverige och andra inom Ibn Rushd-sfären att betrakta som Muslimska Brödraskapet i Sverige. Något Ledarsidorna.se redovisat tidigare. Fatima Doubakil, talesperson, har tidigare varit i den förre kulturministerns krets av referenspersoner.

Kitimbwa Sabuni  tidigare talesperson och idag för Afrosvenskarnas Riksförbund som tidigare gjort sig kända genom att bjuda in öppet antisemitiska föreläsare till Café Pan i Stockholm. Föreläsningarna kom att läggas ut på Youtube.

MMRK Muslimska Mänskliga Rättighetskommitén

MMRK anser sig vara en reaktion på brott mot mänskliga rättigheter begångna mot muslimer under "Kriget mot terrorismen" samt mot en allmänt växande islamofobi i samhället. MMRK menar att muslimers mänskliga rättigheter i Sverige och världen dagligen kränks, bland annat genom rasism, kränkande handlingar och strukturell diskriminering.

MMRK anordnade i maj 2010 ett seminarium med Munir Awad som talare om Sveriges terrorlagstiftning. Den 24 november 2010 presenterade MMRK en kritiserad rapport om Munir Awad, som år 2013 dömdes för att ha förberett ett terrorattentat mot Jyllands-Posten.

Awad frigavs julen 2018 efter att ha avtjänat 2/3 av det tolvåriga fängelsestraffet han dömts till i dansk domstol.

Talespersoner

  • Kitiwimba Sabuni, 2011
  • Rashid Musa, 2012.
  • Fatima Doubakil, 2012,  2014-
  • Maimuna Abdullahi, 2014

 

Mer läsning: MMRK och Ibn Rushdsfären med Mehmet Kaplan kopplad till brittiska Cage och Muslimska Brödraskapet

Idag ger finansiering och rekrytering till en organisation som IS ett straff på sex månaders fängelse. I Storbritannien ligger motsvarande straffutmätning på mellan två och sex år och både Storbritannien och Danmark har nu tagit ett steg till för att komma tillrätta med det hot återvändarna utgör.

Dels kan myndigheterna dra in passet vid årerkomsten men mest intressant är att Danmark ser ut att införa samma form av lagstiftning som Storbrittanien vad avser ”no go zones”. Att bara ha rest ner till i detta fall IS-kontrollerade områden i Syrien är idag straffbelagt enligt Counter Terrorism- and Security Bill med fängelse i upp till fem år om den enskilde inte kan redovisa en nöjaktig förklaring. Utöver att ha får sitt pass indraget.

Marocko, svårt plågat av islamistisk terrorism, har valt att gå ännu längre. Att ha rest iväg och tillbringat tid med IS eller dess associerade styrkor alternativt bidragit till rekryteringen eller finansieringen ger som regel tio års fängelse, ett mycket medvetet val för att i lugn och ro kunna utreda om andra brott begåtts. Motsvarande brott ger i Sverige fängelse i sex månader.

Det saknas sedan årsskiftet incitament för Sverige att skärpa lagstiftningen på terrorområdet. Ansvarig minister, Morgan Johansson (S), har försenat den tidigare och det finns inga tecken idag på att tempot skulle förändras. Morgan Johansson är förstärkt genom att Maria Ferm (MP) numera tjänstgör som statssekreterare i Statsrådsberedningens samordningsstab.

Den stab som prioriterar och koordinerar de ärenden som till slut blir regeringsbeslut.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se