Centerpartiet har hittat hem – åsiktsgemenskap sedan decennier med delar av Socialdemokraterna

© Kjell Nilsson Mäki samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Onsdag 16 Jan 2019 2019-01-16
E-post 1674

Olåst artikel då allmänintresset överväger.

Inget svenskt parti har tagit lika stora ideologiska språng som Centerpartiet. De har varit mer rasistiska än Sverigedemokraterna, exempelvis i målsättningen ”den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement”, som partiets program förespråkade genom hela andra världskriget. Men dagens Centerparti har samtidigt fortfarande mer gemensamt med sina identitetspolitiska rötter än de liberala kärnvärden de vill göra gällande.

Centerpartiet har även varit mer kristdemokratiska än Kristdemokraterna, som när deras program under 1950-talet slog fast kristendomen som grundläggande för all undervisning och ville bekämpa alla ”sedligt och moraliskt nedbrytande krafter” som motverkar familjebanden skriver Per Ewert på Världen Idag.

Självbilden är dock en annan. Gösta Gustafsson, ledamot i kommunfullmäktige i Linköping, menade i en artikel i Corren (5/1 2013) att

 “ända sedan 1910-talet då Bondeförbundet startade har den socialliberala inriktningen varit tydlig”. 

Bondeförbundet, dagens Centerparti, startade som ett agrarkonservativt, antimodernistiskt intresseparti för jordbrukare, där liberala idéer snarast skyddes likt pesten. Det märks tydligt i  deras partiprogram, unikt bland riksdagspartierna genom att officiellt förespråka rasism. Enligt 1933 års version skulle partiet, paragrafen IV, kämpa mot

 “inblandning av mindervärdiga utländska raselement”

och skydda “folkmaterialet” mot “degenererade inflytelser” (paragraferna gällde till 1946). Tidsandan satte förstås prägel på klimatet. Men inget annat riksdagsparti gjorde en så tydlig markering mot nationella, etniska och kulturella minoriteter. 

1940-talets Centerparti intog en särställning vad avser judefientlighet, rasbiologi och främlingshat. I boken “Sverige och Förintelsen” (1997) framhåller etnologen Ingvar Svanberg och historikern Mattias Tydén att bortsett från de svenska nazisterna, var det Bondeförbundet

 “som sedan 1920-talet starkast tagit till sig de rasbiologiska föreställningarna. Och det är egentligen inte konstigt då den rasbiologiska litteraturen ofta framhöll att en ‘sund’ och ‘rasren’ bondebefolkning utgjorde svenska folkets grundstomme”.

SLU-bladet (SLU är CUF:s föregångare, red.s anmärkning), ungdomsförbundets tidning, skrev i en kommentar 1938: 

“den svenska bondeklassen älskar heller inte judarna över hövan

en utresningsaktion mot icke önskvärda element kan snart vara på tiden”.

Den identitetspolitiska traditionen lever kvar i Centerpartiet. Mikhail Yüksel är ett av exemplen. Yüksel hade för partiet redogjort att han haft kopplingar till den ultranationalistiska och etnoelitistiska turkiska organisationen Grå vargarna men släpptes ändå igenom som kandidat till riksdagsvalet 2018. 

Efter att Centerpartiets partisekreterare inledningsvis hävdat att partiet saknade all kunskap om detta överbevisades partiledningen med att ha farit med osanning flera gånger. Partiet fick de första varningarna redan 2015 i exklusiva och enskilda möten med bland annat dr Magnus Norell. Partiet informerades även av Yüksel själv redan 2017 något som partiet förnekade. Tills Yüksel själv kunde presentera en bandinspelining som visar på hur lätt partiet tog på relationen med den i allra högsta grad antisemitiska ultranationalistiska och etnoelitistiska turkiska organisationen Grå vargarna. Att det inte var något större problem.

Det är ingen slump att socialdemokraternas riksdagsledamot Sultan Kayhan genomförde en lokal valrörelse i Turkiet tillsammans med Mikhail Yüksel. Det är inte heller någon slump att socialdemokraten Kayhan har ertappats i sällskap med de Grå Vargarna. Precis som Mehmet Kaplan, MP, och Mikhail Yüksel, C. De delar umgänge, i viss mån väljarbas och i flera fall värderingar. Som synen på det armeniska folkmordet, kurder och Kurdistan.

Mer läsning: Socialdemokratisk riksdagsledamot trotsar partiet och förnekar det armeniska folkmordet

Armeniska folkmordet

Armeniska folkmordet var ett folkmord på och svår förföljelse av den armeniska befolkningen i dåvarande Osmanska riket mellan 1915 och 1917, samtidigt som första världskriget pågick (1914–1918). I samband med detta begicks även folkmord på assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker inom riket. Huvudansvariga för folkmorden var den ungturkiska rörelsen.

På de Svenska Socialdemokraternas 36:e partikongress, den 29 oktober 2009, antogs en motion om erkännande av folkmorden. Socialdemokraterna skall enligt kongressbeslutet verka för att Sverige, EU och FN ska göra detsamma.

Sveriges Riksdag beslutade 11 mars 2010 att erkänna massakrerna på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under 1915 klassas som ett folkmord. Bara det Pontiska folkmordet bedöms ha skördat 1 miljon dödsoffer. Den armeniska befolkningen krympte under tidsperioden med mellan 75 och 90 procent.

Riksdagsbeslutet kom till en stånd med röst övervikt. Det var den rödgröna oppositionen som föreslagit att massakrerna ska betraktas som folkmord.

Fallet med Yüksel var inte en enskild händelse, tvärtom är traditionen att döma människor efter sitt ursprung levande än idag.  De numera uteslutna centerpartistiska nämndemännen Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson slog i en dom fast att en kvinnas berättelse om misshandel inte var trovärdig, bland annat för att hennes familj var mindre ”fin” än mannens.  En källa inom Centerpartiet i Solna uppgav för Aftonbladet att han vid flera tillfällen tagit upp Ebtisam Aldebes lämplighet och vilka åsikter hon hade. Bland annat hävdade källan att han informerade det centerpartistiska kommunalrådet i frågan inför arbetet med partiets lista inför kommunalvalet 2018.

– Jag pratade specifikt om det. När de började med listan då tog jag upp det här med Ebtisam och då sa han att partiet är medvetet om det här och kommer att hantera det bra.

Ingen vidare åtgärd togs. Tvärtom ansågs Ebtisam Aldebe och Hasan Fransson som tillgångar i partiet i valrörelsen just för sina åsikters och sin sociala ställnings skull i sin diaspora.

Det är först när media avslöjar oegentligheter och direkta tveksamheter i värderingen av medmänniskor som Centerpartiets ledning reagerar. De agerar aldrig i någon nämnvärd omfattning innan, trots att förhållandena och åsikterna har varit väl kända under en längre tid. Centerpartiet har därmed hittat hem med det nya samarbetet. För liksom Socialdemokraterna i allmänhet och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet i synnerhet dominerar identitetspolitiken.

Båda partierna har tagit avstamp i en rasism som nu landat i en närbesläktad identitetspolitik. Denna har aldrig någonsin lämnat partierna. Båda har de identitetspolitiska dragen kvar och kanske framför allt; en djupt inrotad uppfattning av att döma personer utifrån deras ursprung.

Denna partikultur är i allra högsta grad vid liv. Och politiskt närvarande.

 

 

 

Redaktörens kommentar:

Centerpartiet har ridit på en mycket medveten liberal profilering de senast åren i kombination med en skickligt uppbyggd mediabild och därmed undgått granskning. Den typiske väljaren är idag en kvinnlig högutbildad storstadsväljare med inkomst på över 400 000 kronor per år. Väljare som i allra högsta grad identifierar sig med partiledaren Annie Lööf som unga och framgångsrika. En elit.

Då Centerpartiet har tydliga maktambitioner och beredda att offra även gamla samarbeten för att nå makten så bör de granskas minst lika ingående som Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Så här långt har de klarat sig undan granskning.

Ledarsidorna.se® – Alltid i opposition

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

 

 

Extramaterial: 

  • Exempel ur “Sverige och Förintelsen” (1997)
  • Bondeförbundets grundstadgar 1933
  • Novus undersökning av den typiske Centerparti-väljaren (2018)

Exempel på hur justitieminister Karl Gustav Westman (BF eller dagens C) uttryckte sig i asylärenden 1938. Och hans egen statssekreterares reaktion.

Källa: Sverige och Förintelsen (1997 års upplaga)

Bondeförbundets grundstadgar från 1933

(som upphävdes reaktivt först efter kriget).

Bondeförbundets grundprogram – 1933

NOVUS undersökning 2018

NOVUS – Den centerpartistiske väljaren

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se