Kommunernas ekonomi – Som en Tesla mot avgrunden

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Torsdag 10 jan 2019 2019-01-10
E-post 2022

Om Sverige lyckas med integrationen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden kan Sverige om tre–fyra år ha en superekonomi med 4–5 procents tillväxt. Det sade LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson till Nyhetsbyrån Direkt 2015 citerad i DI. Samtidigt menade finansminister Magdalena Andersson (S) att svensk ekonomi går lika bra som en nyproducerad Tesla samma år. Att historiskt hög tillväxt låg framför Sverige som effekt av den stora migrationen.

Nu, fyra år efter dessa uttalanden, är det dags att utvärdera såväl regeringen Löfven som LO:s ordförandes prognoser, analysförmåga och verklighetsuppfattning. Migrationen sedan migrationsöverenskommelsen 2011 mellan Alliansen och Miljöpartiet, som togs över av Socialdemokraterna har i allra högsta grad påverkat svensk ekonomi och tillväxt. 

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, lägger som lägsta prognos ett finansieringsbehov på totalt minst 43 MDR SEK fram till 2022 samtidigt som de minskade statsbidragen för nyanländas etablering redan nu fått effekt i 75 procent av Sveriges kommuner. Det Lena Micko (S), ordförande för SKL tidigare varnat för, att migranters faktiska behov tränger undan andras, är idag en verklighet.

SKL pekar på det som Ledarsidorna.se varnat för i flera år. Att kombinationen av långa etableringstider för nyanlända att komma i självförsörjning, ökat tryck på den somatiska vården, tolkbehov samt bristen på billigare bostäder sätter såväl kommuner som landsting eller regioner under hårt tryck. 

Detta tryck förvärras genom att regeringen skapat reformutrymme för andra reformer genom att frångå den kommunala finansieringsprincipen. Den kommunala finansieringsprincipen innebär att kommunerna skall ha full kostnadstäckning för de krav som regeringen påför dem något som regeringen gjort konsekventa avsteg ifrån.

Detta slår inför kommande mandatperiod igenom på alla verksamhetsområden. Skola, vård och omsorg.

I premiummaterialet:

  • Avmattningen i konjunkturen märks redan i Sveriges kommuner och regioner
  • Saknar 43 miljarder kronor fram till 2022 givet i grunden ingen större förändring i gapet mellan befolkningstillväxt och behov
  • Landstingen haft problem sedan tio år
  • SKL oenig med regeringen om finansieringsprincip av nya pålagor
  • SKL har tidigare pekat på att kostnaderna för ekonomiskt bistånd skulle öka då många nyanlända lämnar etableringsprogrammet efter fullgjorda insatser. Ökningen kommer sannolikt att fortsätta många år till
  • Gruppen “myndiga ensamkommande barn” driver upp kostnaderna för omsorgen
  • Kommunernas pensionsskuld ligger idag på historiskt höga nivåer.

och

  • SKL senaste ekonomiska rapport samt bildspelet vid presentationen

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se