Liberalerna riskerar att åka ur EU-parlamentet som effekt av regeringsbildningen

  • Fredag 18 Jan 2019 2019-01-18
E-post 721

Den utdragna processen att bilda regering har tärt hårt på väljarnas förtroende för politikerna och de flesta partierna tappar i opinionen. Bara Socialdemokraterna, som befäster sin position som största parti, och Sverigedemokraterna, som i den här mätningen är näst största parti, har ökat sitt väljarstöd sedan valet. Utgångsläget för Liberalerna inför valet till EU-parlamentet kan sannolikt inte bli sämre än idag. Partiet riskerar inte bara att förlora ett mandat – de riskerar bägge.

Att S och SD gått framåt sedan valet är statistiskt säkerställt. Detsamma gäller Liberalernas tillbakagång. Övriga förändringar ligger inom felmarginalen. Miljöpartiet noteras på 3,9 procent och Liberalerna så lågt som 3,4 procent.

– Miljöpartiet och Liberalerna ligger väldigt illa till. De hade absolut inte vågat ett extra val. Det är väl bevekelsegrunderna för att man gått med på de här eftergifterna, säger Torbjörn Sjöström, vd på Novus.

Den 26 maj går Sverige till val igen i vialet till EU-parlamentet. Och för Liberalerna måste nu Jan Björklund snabbt vända trenden. Även om små partier som Liberalerna och Miljöpartiet, som även de ligger under riksdagsspärren med dagens siffror, presterar bättre i EU-val än nationella val så ser verkligheten för dessa två partier annorlunda ut än tidigare. 

I valet till EUP 2014, med 51,07 procent valdeltagande fick Liberalerna 9,97 procent av rösterna och därmed två mandat. Mandaten innehas idag av Jasenko Selimovic och Cecilia Wikström.

Precis som till riksdagsvalet tillämpar Sverige en spärr på fyra procent i EU-valet. Genom rådets direktiv (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018 ändrades 1976 års vallag och en obligatorisk spärr på mellan två och fem procent infördes för valkretsar (inbegripet i medlemsstater med en enda valkrets) som har fler än 35 platser i parlamentet. Detta bör genomföras senast i samband med valet till Europaparlamentet 2024. Alla medlemsstater ska använda ett system baserat på proportionell representation.

För närvarande tillämpar följande medlemsstater röstspärrar: Tjeckien, Frankrike (beroende på valkrets), Litauen, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien (5 %), Italien, Österrike och Sverige (4 %), Grekland (3 %) och Cypern (1,8 %). Övriga medlemsstater tillämpar ingen röstspärr.

Liberalerna är Sveriges mest uttalade EU-vänliga parti. Det är framför allt Liberala ungdomsförbundet och partiets EU-parlamentariker som vill se ett mer federalt Europa, ett slags Europas förenta stater. På det senaste Landsmötet nyligen lyckades ungdomsförbundet få igenom en motion om detta. I det Liberala partiprogrammet står det sedan tidigare att partiet har en vision om ett federalt Europa men motionen innebär att det är ett av huvudbudskapen i partiets EU-plattform.

Även ett införande av euron som valuta står högt på den politiska prioriteringslistan. Mitt under eurokrisen 2010-2011, när hela euroområdet riskerade att kollapsa menade Liberalernas  dåvarande ekonomisk-politiske talesperson Carl B Hamilton, att det inte är Euron det är fel på utan regelverket. Liberalernas position var, när valutan var som värst ute, att Sverige omedelbart skulle ansluta sig. Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson bortsåg från det faktum att euron, likt alla andra valutor (kryptovalutor undantagna) styrs av regelverk och eurons problem baserades på att ingen av de krisande staterna i någon egentlig mening hade efterlevt regelverket.

Men årets val till EU-parlamentet kommer sammanfalla med den första kontrollstationen för hur pass väl Liberalerna lyckats i sin nya roll som del av det rödgröna regeringsunderlaget. Valet sammanfaller med den period som riksdagen skall ta beslut om ändringsbudget, eller den ekonomiska vårpropositionen, samt de första avgörande punkterna i Jauariavtalet skall beredas och sättas i verket.

Regeringen lämnar normalt förslag till ändringsbudget till riksdagen två gånger per år, först samtidigt med den ekonomiska vårpropositionen i april och sedan samtidigt med budgetpropositionen i september.

Ur Januariavtalet kommer tre av Liberalernas och centerpartiets krav med en sannolikhet gränsande till visshet dominera debatten perioden då Sverige samtidigt går till valurnorna i valet till Europaparlamentet.

  • Punkt 17. Tiden att etablera sig på arbetsmarknaden kortas. Vägen in på arbetsmarknaden förstärks genom att fler får chansen till ett jobb utan utbildningskrav. Detta sker genom ett införande av etableringsjobb med lägre lön för nyanlända och långtidsarbetslösa (i enlighet med parternas förslag). Dessa ska utvidgas till företag utan kollektivavtal och till bemanningsföretag på ett sätt som gör att fördelarna i etableringsjobben inte går förlorade (Förändringar genomförs med ambitionen att vara på plats 1 juli 2020). Kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort (Genomförs våren 2019). Ett ingångsavdrag, det vill säga borttagna arbetsgivaravgifter de första två åren, införs för ungdomar utan gymnasieutbildning och för nyanlända (genomförs i BP20) 
  • Punkt 20. Utredning om LAS (Utredningen tillsätts april 2019). Förändringarna i LAS ska genomföras 2021 
  • Punkt 44. Reformera hyresmodellen. (Kommission tillsätts våren 2019). Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021). Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen. En kommission ska kartlägga den varierande tillämpningen av lägesfaktorn mellan olika orter och föreslå lämpliga åtgärder från statens sida i de fall (på de orterna) det konstateras att lägesfaktorn inte beaktas i tillräcklig mån. 

Samtliga dessa tre punkter är svårsmälta för såväl Vänsterpartiet som LO-kollektivet som kommer börja driva opinion mot de liberala landvinningarna oaktat om det är val till EUP eller inte. Detta samtidigt som det numera finns en stark opinionsförskjutning till mer nationalistisk eller protektionistiskt sinnade partier i väljarkåren.

Dessutom kommer punkterna 65 och 66, Migration, påverka debatten under våren:

  • Punkt 65. Den tillfälliga lagen förlängs i två år. Alternativt skyddsbehövande ges samtidigt samma rätt till familjeåterförening som flyktingar.
  • Punkt 66. Försörjningskravet justeras. Alternativt skyddsbehövande har redan enligt nuvarande regler, i likhet med flyktingar, tre månaders respit från försörjningskravet från att han eller hon beviljas uppehållstillstånd. Försörjningskravet justeras så att en alternativt skyddsbehövande som får möjlighet till familjeåterförening och som redan har beviljats uppehållstillstånd när ändringarna träder i kraft, får en respit i tre månader från att de nya reglerna träder i kraft. (Departementspromemoria och proposition våren 2019).

Under våren skall även en uppluckring ske av migrationslagstiftningen som innebär en generösare politik för anhöriginvandring. Denna fråga är enligt Liberalerna själva en av deras största landvinningar i förhandlingarna med Socialdemokraterna.

Väljarna kommer med valet till EU-parlamentet få utrymme att ge sitt omdöme om Liberalernas prestation och roll i regeringsbildningen. Ett val som med den timing som råder i riksdagsarbetet kommer domineras av resultaten av regeringsbildningen samtidigt som det blåser allt annat än federativa överstatliga opinionsvindar i Sverige.

Frågan är inte om Liberalerna kommer kunna behålla sina bägge mandat. Frågan är istället om de kommer förlora ett eller bägge mandaten till EU-parlamentet i valet den 26 maj.

 

Olåst artikel även om omfattningen motiverar ett premiuminnehåll.

SWISH: 070-612 53 93
BANK: 4732 00 10832 (Nordea)

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se