Nordea flyttade från Sverige i tid – Regeringsöverenskommelsen konkurrensnackdel för de banker som blev kvar

  • Lördag 12 jan 2019 2019-01-12
E-post 560

Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet å ena sidan och Centerpartiet och Liberalerna å andra sidan omfattar en rad med reformer och investeringar i multimiljardklassen. Det samtidigt som den enda inkomstkällan som redovisas i uppgörelsen, en grön skatteväxling, endast kommer att beröra 15 miljarder kronor eller drygt en och en halv procent av statsbudgeten om 2017 års reformbudget tas som norm. Det regeringen förlorar på gungorna kommer de att behöva ta tillbaka på karusellerna. Karusellerna i detta fall är identifierade som bank- och finanssektorn.

”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden”.

I orden ”öka finanssektorns skatteandel” ligger avsevärd dramatik. Det förutsätter att Sverige inför olika former av bankskatter och -avgifter på svenska transaktioner. Förslaget är inte nytt utan ett arv från förra mandatperioden, ett förslag som sköts upp till efter valet. Nu är det efter valet och förslaget har kommit med i uppgörelsen mellan Socialdemokraterna å ena sidan och Centerpartiet och Liberalerna å andra sidan.

Just risken för att utsättas för detta var ett av de tyngst vägande skälen för Nordeas huvudägare och dess ordförande Björn Wahlroos att flytta Nordeas säte till Helsingfors. Efter verkställandet av den gränsöverskridande omvända fusionen mellan Nordea Bank AB (publ) och Nordea Bank Abp har Nordea nu sitt säte i Finland, som ingår i europeiska bankunionen. Bankrörelsen i Danmark, Norge och Sverige bedrivs formellt sett i filialer till Nordea Bank Abp. Finland ingår i den europeiska europeiska bankunionen.

Europeiska bankunionen

Europeiska bankunionen är ett samarbete inom ramen för Europeiska unionen som innebär att nationella bestämmelser för banksektorn delvis har ersatts av ett gemensamt europeiskt regelverk.

Förslaget till att inrätta en bankunionen presenterades under 2012 av Europeiska kommissionen som ett svar på de problem som uppkommit i spåren av finanskrisen 2007–2008. Hela euroområdet omfattas fullt ut av bankunionen. Den gemensamma regelboken innehåller bland annat enhetliga krav för kapitaltäckningskrav och insättningsgarantier.

Flytten till bankunionen var ett viktigt strategiskt steg för att säkerställa att Nordea omfattas av rättvisa, stabila och förutsägbara regler, motsvarande de som gäller för andra jämförbara europeiska banker. Med tanke på att regeringsunderlaget bestående av S, C, L och MP nu går vidare med förslaget om bankskatter kan det visa sig att Nordea nu har ett affärsmässigt övertag i förhållande till andra svenska banker som SEB, Handelsbanken och Swedbank. Nordea kommer kunna hålla lägre avgifter för sina kunder och samtidigt ge högre avkastning åt ägarna.

Innan flytten, som slutfördes den första oktober 2018, var Nordeas bidrag till resolutionsavgiften cirka två miljarder kronor. Om de regelverksförändringar som Finansdepartementet föreslagit genomförs, som föranledde beslutet om Nordeas flytt, kommer avgiften uppgå till cirka sex miljarder kronor om året bara för Nordea från 2019. 

Resolutionsreserven finansieras med avgifter som betalas av de banker och andra institut som omfattas av lagen om resolution. Mindre institut får sina avgifter fastställda i enlighet med en schablonmodell medan större institut betalar en avgift i proportion till den risk de utgör för systemet.

Resolutionsreserven är ett konto i Riksgälden. När avgifterna betalas in till kontot går de samtidigt in i statens samlade kassaflöde, likt andra inbetalningar till staten. Om pengar från reserven behöver användas görs en utbetalning från kontot och pengar går samtidigt ut ur statskassan. När avgifterna kommer in förstärker de därmed budgetsaldot och minskar statens lånebehov och statsskulden. Om utbetalningar behöver göras ökar lånebehovet och statsskulden.

Nordea är dessutom en storkonsument av IT och konsulttjänster. Enligt årsredovisningen 2016 stod det svenska moderbolaget för 548 av koncernens 573 miljoner euro i redovisade IT-kostnader. (c.a 5,5 MDR SEK).  En flytt av huvudkontoret från Stockholm till Helsingfors eller Köpenhamn lär knappast bli till de svenska leverantörernas fördel. Där förlorar Sverige både arbetstillfällen och skatteintäkter är såväl IT-branchens som Svenskt Näringslivs samlade bedömning.

När frågan om beskattning eller höjda avgifter för finansmarknaden ånyo kommer på tal kan det inte uteslutas att fler banker än Nordea, som SEB, Handelsbanken och Swedbank som alla har filialer i utlandet, väljer att följa Nordeas exempel och genomföra omvända fusioner för att skydda sina aktieägares intressen. Allt detta är möjligt med vårt EU-medlemskap som möjlggör fri rörlighet av kapital. Vill regeringen och regeringsunderlaget i form av Centerpartiet och Liberalerna få till stånd en ändring av bankernas möjligheter till förändring av den fria rörligheten krävs förändringar i EU-fördragen. Eller en hård Swexit.

Som slutkläm kommer Sveriges skatteintäkter minska substantiellt med bara Nordeas flytt. 2017, som är det senaste bokslutsåret, gjorde Nordea ett rörelseresultat på 3 998 miljoner euro eller runt 40 miljarder SEK. Ett resultat som i framtiden kommer att beskattas i Finland och inte i Sverige.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se