Tidigare okänd rapport från UNHCR pekar på ytterligare överrullningseffekter i Sveriges kommuner

@ Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Onsdag 6 Feb 2019 2019-02-06
E-post 1683

I Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, senaste ekonomiska rapport från december 2018 finns en friskrivning som flera erfarna kommunalråd och kommunekonomer reagerat över. Att det stora strukturella underskott som prognostiseras förutsätter en oförändrad demografisk sammansättning av befolkningen. SKL pekar implicit på att de saknar information från regeringen för att kunna göra kostnadsprognoser med rimlig precision. Det som vi nu vet med den nya regeringen är att just de data som kommunerna efterlyser finns i systemen. Framför allt med en rapport från i december från UNHCR och OECD som gömts undan. En rapport som med den nya generösa migrationslagstiftningen kommer kräva ett systemskifte i välfärden.

Antalet flyktingar och migranter som kommer över Medelhavet har minskat dramatiskt jämfört med bara för ett år sedan. Trots det är frågan om migrationen till Europa ännu hetare politiskt idag.

– Dagens situation är paradoxal, för samtidigt som flyktingströmmarna över Medelhavet är mer hanterliga nu, är frågan betydligt mer politiskt brännbar, säger Vincent Cochetel till SR/Ekot.

Vincent Cochetel är FN:organet UNHCR:s särskilda sändebud för Medelhavet. Det beror delvis på att kampanjerna inför EU-valet i slutet av maj har startat, menar Cochetel.

Men även om själva flyktingströmmarna kan vara mer hanterliga stämmer inte Cochetels utsago. För Sveriges vidkommande kommer migrationen under de kommande två åren ligga kvar på en hög nivå men som inte kommer redovisas i form av avgjorda asylärenden eller annan data. Regeringen Löfven II eftergift till Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet att av mänskliga skäl medge för gruppen alternativt skyddsbehövande att återförenas med sina familjer. I överenskommelsen har S, MP, L och C enats om att förlänga den tillfälliga asyllagen i två år och rätten till familjeåterföreningar utökas till att gälla både flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Söks tillstånd för familjeåterförening inom tre månader efter att beslut om uppehållstillstånd för alternativa skyddsbehov beviljas gäller inte försörjningskravet i samma utsträckning som tidigare. Inte heller om ansökan görs senast tre månader efter att den nya lagen börjar gälla i sommar.

Förra året beviljades totalt 16 641 uppehållstillstånd för anhöriga till flyktingar i Sverige. Då hade anhöriga till alternativt skyddsbehövande inte möjlighet att söka.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) och statssekreterare Maria Ferm (MP) har tidigare kommunicerat att det kan röra sig om 8000 personer, en marginell grupp. Expressen bedömer att det istället rör sig om 20 000 personer som nu får rätten att söka om familjeåterförening.

Den siffra Expressen redovisar ligger riskera att även den vara i underkant om det är från den dag ett uppehållstillstånd har beviljats som tiden om tre månader skall börja räknas. Migrationsinfo, som sammanställt siffrorna, pekar på att 60 000 beviljades uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande 2016 och 2017 med Migrationsverkets siffror som bas.

Familjemedlemmar som kommer som anhöriginvandrare till kvotflyktingar eller tidigare asylsökande som redan är bosatta, flyttar direkt till sin familj i en kommun. Kommunerna får ersättning av staten för den första tiden i form av etableringsersättning under en begränsad tid.

Det är främst de män, ofta i vapenför ålder, som lämnat sina fruar och barn bakom sig i krigets Syrien och Somalia som nu kommer att kunna ta hit sina familjer. I allt väsentligt skiljer sig 2000-talets flyktingströmmar från tidigare där männen flyr kriget och lämnar de svagaste grupperna, äldre, kvinnor och barn bakom sig. Tidigare sekel, som 1900-talets världskrig, har flyktingströmmar främst bestått av just de mest utsatta grupperna medan männen försvarat sitt land och sin egendom. Nu är det tvärtom.

Männen flydde från kriget och lämnade gamla, kvinnor och barn bakom sig.

Av OECD och UNHCR studien ”OECD-UNHCR Study on third country solutions for refugees: family reunification, study programmes and labour mobility” framgår tydligt hur anhörigmigrationen och familjeåterföreningarna slagti inom OECD-länderna. Och med den som grund just det underlag som SKL behöver för att kunna göra korrekta prognoser för hur stort det kommande strukturella underskottet kan komma att bli de närmaste åren.

Studien, godkänd och presenterad i december av OECD inför medlemsstaternas politiska ledningar, blev inte känd hos regeringskansliets tjänstemän på de olika migrationsenheterna förrän alldeles nyligen.

I premiummaterialet

  • Redogörelse av OECD-UNHCR studie i stort
  • UNDP siffror på utbildningsnivån hos de största migrantgrupperna
  • Sverige har ensamt tagit emot mer än 40 procent av alla somaliska anhöriginvandrare inom hela OECD sedan 2010
  • Konsekvenserna för Sveriges kommuner
  • Studien i sin helhet.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se