Befinner sig Frankrike i ett nytt 1968?

  • Torsdag 21 Mar 2019 2019-03-21
E-post 509

Fransmännen vill ha om inte en revolution så åtminstone en radikal  förändring av hur Frankrike styrs. Ett maj -68 men i ny tappning. Nära 9 av 10 fransmän anser  det är hög tid att ändra Frankrikes sociala och ekonomiska politik. I en opinionsmätning som publicerades på onsdagen i Paris stod det klart att en bred majoritet av  fransmännen håller med de Gula Västarna i de frågor rörelsen slåss för.

Nästan lika många vill också ha en förändring av de demokratiska och institutionella ramverket, vilket tolkas som att man tycker det är dags för en Sjätte Republik.  En annan idé från Gula västarna som också vinner gehör är införandet av folkomröstningar efter medborgarinitativ.

Det finns år då man inte ska roa sig på franska skidorter om man är Republikens president. I synnerhet inte om Paris paradgata Champs Elysées samtidigt bränns ner.

För ett par hundra år sedan hade det givit upphov till karikatyrteckningar. Numera  hamnar det som  ”memes” (En definition är denna: “Ett meme är paketerad information som sprids inuti en kultur.”)

När ”blackblocks”, ligister som blandat sig  med de Gula västarna, i lördags satte eld på en av Frankrikes mest berömda restauranger Le Fouquets på Champs Elysées, samt när kravallpolis och demonstranter hamnade närkampskildrades det följaktligen så här: 

Det är lättare att rapportera dagligen om vad som händer i Frankrike just nu än att ta ett steg tillbaka och försöka analysera nuläget och framtiden. De omvälvningar som sker dessa dagar kan på sikt komma att visa sig väl så omtumlande som maj -68. Att det bara skulle vara en stökig period och att Frankrike skulle återgå till att vara det konservativa klassamhälle det länge förblivit  är svårt att låta sig övertygas av.

De senaste månaderna har skalat av så mycket av det dysfunktionella Frankrike att det vore näst intill omöjligt att fortsätta som om inget hänt.

En allt mer dominant elit, utbildad vid franska prestigeskolor, styr med arrogans över landet och är mer solidariskt med storföretagen än med folket i alla dess sociala, ekonomiska och geografiska komponenter. Britten David Goodharts numera så etablerade begrepp somewheres och anywheres  är troligen mer gångbart i Frankrike än någon annanstans.

En administrativ överklass, som efter att ha avlagt examina vid någon av de franska exklusiva högskolorna (högre rankade än universitet) avrundar utbildningen vid l’ENA. Den administrativa  elithögskola där gräddan av de som ska förvalta landet alla går. När de Gaulle startade den efter kriget var det för att fylla landet med ypperliga förvaltare. Idag har skolan blitt ett nätverk för de som hoppar mellan förvaltning, politik och storföretagen. 

Naturligtvis är Emmanuel Macron enark, dvs en av dem som gått på l´ENA och därmed omger sig med ett livslångt vänskapsnät uppbyggt av enarker. Det är i allt högre grad personer som ser Frankrike som ett storföretag. Idag är de rationaliseringsexperter. Men Frankrike är inte vilket land som  helst. I Sverige hade dessa ledare varit oerhört effektiva. Men i Frankrike finns en djupt rotad, sedan sekler självklar misstro mot överheten. Och detta har aldrig så klart som nu kommit upp till ytan i och med de Gula västarnas protester. De utgörs till huvuddelen av arbetande människor som inte får vardagen att gå ihop ekonomiskt. Som helt enkelt fått nog av pålagor, nedskärningar och arrogans.

Men det finns ytterligare spelare vars kraft och påverkansmöjligheter ofta undervärderas. Media. Antingen den följsamma statliga televisionen eller privat media styrt av ett fåtal mäktiga moguler. Ägarskapet av omfattande och dominerande privat media kontrolleras av några enstaka personer med stora rikedomar .

Franska media har under de tre månader som de Gula västarnas protester pågått allt mer ställt sig på regeringssidan och valt att visa upp det våld och den förstörelse som, framförallt i Paris, följt i demonstrationernas spår. Även om huvuddelen utförts av ligister som inte är knutna till proteströrelsen så betonas det att demonstrationerna ger våldsverkarna utrymme och sporrar dem.

 I ett av flera försök att dämpa de sociala protesterna startade Emmanuel Macron för några månader sedan ett projekt kallat Den Stora Debatten. Runt om i Frankrike skulle man i städer och byar samlas för samtal om ett antal i förväg bestämda frågeställningar. Emmanuel Macron lät däremot inte folket sköta det hela på egen hand utan tog tillfället i akt till att själv resa runt  på en lång rad orter och hålla vad som framstått som TV-sända utdragna monologer.   

Nu är tiden kommen till utvärderingskonferenser av vad som framförts under debatterna. Ett jättematerial då fransmännen även inbjudits att tycka till via internet. De storartade planerna var att  man skulle lotta deltagarna. Mindre smickrande för president och regering blev det när 9 av 10 av de som utsetts via lottning tackade nej till att delta.

Det senaste i försöken att blidka folket är att dela ut bonusar till anställda vid företag. Drygt 2 miljoner fransmän, mest anställda vid storföretag, har fått i genomsnitt motsvarande 4 500 kronor i bonus. Ett sätt för arbetsgivarna att försöka stoppa de allt mer kostsamma sociala protesterna. De som arbetar vid mindre företag och mindre lönsamma företag har däremot bara fått besvikelse.

Situationen är och förblir rörig. Efter medias uppenbara satsning på Macron har denne stigit i opinionsmätningarna även om han alltjämt inte når mycket mer än 30-35 procent positiva omdömen. Samtidigt går Marine Le Pens parti åter framåt i mätningarna inför Europaparlamentsvalet och ligger nu jämsides med Macrons eget parti LREM.

För visst, det kan gå att muta en del av de missnöjda med en bonus. Men när de pengarna är slut väntar verkligheten. När 4 500 kronor har gått till att reparera den bil man inte haft råd att byta mot en miljöbil kvarstår den ilska som präglar det franska samhället. 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se