Etnofascism i Regeringskansliet begraver frågan om hedersförtryck

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se ®
  • Söndag 17 Mar 2019 2019-03-17
E-post 2085

När Stefan Löfven presenterade sin regering i januari, var Åsa Lindhagen, (MP) jämställdhetsminister, väldigt tydlig på presskonferensen att hon skulle sätta det hedersrelaterade våldet och förtrycket högt på regeringens och sitt eget departements agenda. Men trots utfästelserna i Januariavtalet där Liberalerna drev igenom frågan agerar nu regeringen Löfven II för att begrava allt tidigare arbete samt försöka tysta ner de kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck.

Trots att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har stöd i FN:s Generalförsamling med en förkrossande majoritet för att denna kultur skall bekämpas i hela världen anpassar sig nu Sverige till de som inte vill se denna utveckling. De länder som motsatt sig detta är främst länder i MENA-regionen som till exempel Iran, Saudiarabien, Quatar och Somalia.

FN:s generalförsamling och andra enheter inom FN har uppmanat regeringar att utveckla och implementera lagar och andra åtgärder för att utrota skadliga sedvänjor och traditioner, inklusive tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning och hedersrelaterade brott:

  • FN:s generalförsamling; Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor 20 december 1993; Resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn, 
  • Resolution 59/165 den 20 december 2004; FN:s kvinnokommission om avskaffande av all slags diskriminering av flickor (2007) 

samt 

  • Resolutionerna 51/2 och 52/3 av FN:s kvinnokommission (2007).

Men sedan regeringsskiftet i januari och efter pressträffen i januari med journalister så har Lindhagen inte längre något mandat inom regeringen för detta arbete, inte heller av sitt parti Miljöpartiet. Vid Lindhagens besök i FN och hennes tal, i form av ett officiellt ställningstagande, inför generalförsamlingen nämndes inte hedersrelaterad brottslighet eller hedersförtryck med ett ord. Varje ord som nämns inom ramen för Sveriges utrikespolitik skall godkännas av den politiska ledningen på Utrikesdepartementet det vill säga Margot Wallström och kabinettssekreterare Annika Söder.

Hedersrelaterat förtryck och övergrepp är inte en fråga för vare sig Utrikesdepartementet i allmänhet eller den politiska ledningen i synnerhet. Är det en fråga är det en besvärande fråga vilket motiverar censuren av Lindhagens och Sveriges officiella ställningstagande inför FN:s generalförsamling.

Gulan Avci, riksdagsledamot L, reagerade kraftigt på Sveriges passivitet trots avtalade löften och utlovat fokus när hon lyssnat på Lindhagens tal inför generalförsamlingen.

 

 

I hela världen beräknas mer än 200 miljoner flickor och kvinnor vara könsstympade och varje år riskerar cirka 3 miljoner flickor att bli utsatta för någon typ av könsstympning (WHO). Könsstympning förekommer på många håll i världen, från Indonesien i öst till Peru i väst (UNICEF).

Det finns olika uppskattningar av förekomst av könsstympning bland flickor och kvinnor i Sverige. Enligt Socialstyrelsen beräknas att 38 000 flickor och kvinnor bosatta i Sverige i dag kan vara könsstympade. Av dessa är cirka 7 000 flickor under 18 år. Dessa uppskattningar är baserade på flickor och kvinnor med ursprung i länder i Afrika. Länder i Mellanöstern, som exempelvis Egypten och Irak, ingår inte. Studien är baserad på flickor och kvinnor som är födda i länder där prevalensen av könsstympning är över 50 procent (Socialstyrelsen 2015).

Förklaringen till att Sverige inte vare sig officiellt eller heller i praktiken driver frågan beror främst på tre utrikespolitiska faktorer och en inrikespolitisk faktor:

  • Utrikespolitiskt vill inte Sverige riskera relationerna med Iran, Turkiet eller Quatar. Detta är en regional maktaxel som förenas i att försöka bryta Saudiarabiens makthegemoni. De förenas även i en repressiv patriarkal tillämpning och tolkning av Koranen samt en omfattande hederskultur. Det är ingen slump att när regeringen kritiserar dessa länder för hedersförtryck och repressiva lagar mot minoriteter och kvinnor stannar kritiken i regel i den som riktas mot Saudiarabien. Regeringen har inte med ett ord, vare sig i skrift eller i muntlig form ens kommenterat den senaste händelseutvecklingen i Iran. Människorättsadvokaten Nasrin Sotoudeh dömdes nyligen till 38 i fängelse samt 148 piskrapp för att bland annat ha opponerat sig mot det iranska slöjtvånget mot kvinnor. Ledarsidorna.se källor på UD vittnar om att frågan är inte ens aktuell att diskutera inom den politiska ledningen. Annat än att explicit förklara att den inte är aktuell.
  • Inrikespolitiskt riskerar ett alltför effektivt arbete mot hedersrelaterat förtryck och våldsutövning för Socialdemokraterna och Miljöpartiet viktiga väljargrupper. Klanerna. Det är främst de starka klankulturerna som utövar hedersförtryck och de motiverar detta förtryck genom att hänvisa till religiösa urkunder som Koranen respektive Bibeln. Starka klankulturer är inte ovanliga heller i de kristna diasporor från Mellanöstern som etablerar sig i Sverige.

Sveriges flathet i bekämpandet av hedersrelaterade övergrepp på kvinnor är djupt rotad på UD. Det blev självmarkerande i och med Åsa Lindhagens tal i generalförsamlingen. Och med tanke på vilka krafter som finns representerade i regeringskansliet i övrigt, Socialdemokrater för Tro och Solidaritet som genom åren har haft företrädare som avfärdat allt arbete mot hederskultur som ett utslag av rasism, finns det inga tecken som tyder på att kvinnor utsatta kan räkna med regeringens stöd under mandatperioden.

Såväl Miljöpartiet som Socialdemokrater för Tro och Solidaritet uppbär alla kliniska tecken på att ha drag av etnofascistiska politiska organisationer. Där kritik och arbete mot till exempel religiösa symboler som representerar förtryck eller kulturellt motiverade tvångsmedel anses vara rasistiska. Miljöpartiet och Tro och Solidaritet dominerar staberna runt statsministern samt på Utrikesdepartementet.

Arbetet mot hedersrelaterade övergrepp, som könsstympning på främst kvinnor och barn, kommer sannolikt att begravas fram tills nästa regeringsskifte.

 

Extramaterial:

Sveriges officiella ställningstagande inför FN:s generalförsamling den 12 mars 2019.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se